Sålt Akelius D och köpt SBB D

Idag har jag gjort en lite större aktieaffär som jag inte hade planerat för en vecka sedan. Men vi tar det från början.

Jag ägde tidigare Akelius Pref men den blev som bekant inöst hösten 2019. Jag valde då att inte köpa Akelius D istället då jag upplevde att den gav en för låg direktavkastning för att funka i en portfölj där man önskar plocka ut 4% om året plus inflation. Akelius D kostade då hösten 2019 runt 1,75 Euro, vilket motsvarar en direktavkastning om 5,7%. Sen gick Akelius D ner ordentligt i kurs som det mesta under Corona-raset våren 2020. Jag hade då fullt upp att köpa annat så det blev inga Akelius D där och då. Men när priset ett år efter raset (dvs under våren 2021) kostade runt 1,50 Euro och gav 6,6% direktavkastning så slog jag till och köpte under en ganska kort period 20 000 aktier.

När det kommer till preffar och D-aktier räknar jag aldrig med någon kursutveckling utan köper uteslutande med hänsyn till direktavkastningen. Tanken är att jag gärna återinvesterar utdelningen till en högre direktavkstning om aktien går ner i pris, men planen är aldrig att sälja aktierna, vilket gör att jag ser kursrisken som begränsad. Risken ligger alltså främst i att bolaget ska få problem med att betala utdelningen, samt givetvis i att inflationen uthålligt skulle bli så hög att värdet av en fast utdelning urholkas, snarare än i att priset skulle pressas av exempelvis högre ränta.

När nu kursen i Akelius D gått upp tappade jag intresset att köpa fler aktier när aktien passerade 1,65 Euro och direktavkastningen gick under 6%. Jag hade däremot inga planer på att sälja aktien utan tänkte att den får väl ligga där och kanske kommer kursen ner mot 1,50 igen och jag kan köpa fler aktier. Om inte får jag i alla fall en ok direktavkastning på klart över 6% på de aktier jag redan äger i förhållande till priset jag betalade våren 2021.

Jag gillar att vara passiv och långsiktig. Men samtidigt, det här med att värdera en aktie på dess prestanda i förhållande till vad man betalade en gång i tiden snarare än dagens aktuella förutsättningar är irrationellt. Så i fredags fick jag en fråga om hur jag tänkte kring Akelius D som fick mig att vakna upp lite. Jag visste ju om att priset gått upp mycket och direktavkastningen var låg, men inte kommit mig för att agera. Under helgen bestämde jag dock att jag borde göra något åt detta. Förutom kursuppgången i aktien och mottagna utdelningar under året så har Euron stärkts lite jämfört med när jag köpte.

Så idag sålde jag mina 20 000 Akelius D (förväntad årlig utdelning på dagens Eurokurs = 20 600 kr) och köpte istället 11 000 SBB D (förväntad utdelning årlig utdelning 22 000 kr). Förutom att den årliga utdelningen därmed blir 1 400 kr högre så fick jag dessutom 20 000 kronor över att köpa något annat kul för. Vilket jag kommer göra imorgon när jag bytt tillbaka till rätt courtageklass för småaffärer.

Risken är troligtvis lite högre i SBB än i Akelius, men jag tror främst kursuppgången i Akelius D drivits av att Akelius själv köpt en väldig massa D-aktier på slutet. Och att omsättningen i aktien är rätt begränsad. Om priset nu främst påverkats av flöden snarare än fundamenta kan det vara läge att agera.

1 400 kr i ökad årlig utdelning plus 20 000 kr i fickpengar att köpa andra aktier för tyckte jag kändes som en bra deal för bytet.