Berättelsens makt

I måndags fick jag äran att gästa Unga Aktiesparares podd Nånting om Aktier. Det blev prat om investeringar i allmänhet, men om börspsykologi i synnerhet. I samtalet kom jag även in på berättelsens makt och hur den har och fortsätter att forma oss.

Innan människan utvecklade ett skriftsystem var vi bundna till det muntliga berättandet. Det var via det som vi ömsom samlades och fick ”spännande” berättelser berättade för oss (de skapade och gav oss en gemenskap), ömsom fick kunskap. En berättelse kan ha en enorm påverkan och därmed makt över människor. Ju mer engagerade som berättelsen är, desto mer och kraftigare rycks vi med. Och, och detta är viktigt, desto mer makt har berättelsen över oss. Ta flera av Disneys alster och observera hur t.ex. unga liksom ”fastnar” i berättelsen. ”Alla” kan rapa filmen Frost utantill och många unga flickor vill vara karaktären Elsa. När barn träffas och leker är det ofta med en berättelse som fundament – en som de själva har kommit på, eller en som de har sett och finner engagerande. Observera här hur berättelsen binder samman två eller flera människor.

Det gäller inte bara barn och ungdomar. Besök Comic Con eller 501st Legion och du kommer i förstnämnda att få se och träffa MÅNGA som lever sig in i olika berättelser och delar den glädjen med andra likartade. I sistnämnda kommer du få vara och umgås med Star Wars-fans, vilka finner en mening i att klä ut sig som Storm Troopers och diskutera allt från minsta vapendetalj till när kejsaren beordrar ”Order 66”.

Ytterligare exempel på berättelser och dess makt kan vi se i allt från konspirationsteorier till att vi samlas kring ett spel, ett fotbollslag. Alltid finns en berättelse där och om den tilltalar oss vill vi bli en del av den. I podden exemplifierar jag detta med Tesla och hur många investerare har lockats till det bolaget.

Via berättande ger vi också kunskap och ju yngre vi är, desto mer fokus på berättelsens i kunskapsöverförandet. Ett passande exempel är berättelsen om Den Fula Ankungen. Syftet här är främst att lära åhörarna (och sedan läsarna) att mobbning är något fult och ont samt att det är insidan som räknas (värderingar, kärlek, sympati, vänskap etc.). Emellertid är begreppet ”mobbning” för svårt – för abstrakt – för små barn att ta åt sig och förstå. Således berättar vi en berättelse där budskapet gestaltas med fiktiva karaktärer. Berättelsen är engagerande och den berör, vilket gör att många, om än ej alla, tar åt sig och införlivar kunskapen och budskapet. De tänker inte direkt ”mobbning”, utan mer ”jag vill inte vara den fula ankungen och jag vill inte heller vara den som trycker ned någon annan, för det är dåligt.”

Berättelsen om FIRE kan locka många och blir man trollbunden kommer man själv vilja ikläda sig en roll, vara aktiv och en i gänget. Man vill vara en del av helheten – lyssna, diskutera och bidraga. Berättelsen är så fin, så vacker. Är den sann? För vissa, absolut. För andra, kanske inte. Viktigt är att reflektera varför man tilltalas av en berättelse och varför man blir berörd. Ta sedan ett steg tillbaka – applicera din metakognitivitet – och reflektera samt värdera; stämmer detta och stämmer det på mig?

Som investerare kan man investera mer utifrån siffror (numbers) och främst se till det fundamentala. Jag tror det var få som gjorde det när t.ex. Tesla noterades, för siffrorna var allt annat än… tilltalande. Istället tror jag att många investerade med berättelsens (story) som grund. En grön, miljövänlig värld där Tesla tar taktpinnen. Vem vill inte vara med på den resan och kunna säga till sina barn och barnbarn att man var med på tåget? Att man tog ”ett ansvar”? Att man kämpade för miljön?

The power of storytelling är sannerligen imponerande.