Chat GPT, DeepSeek med flera och Jevons paradox

Jag tror det var få, om ens någon, som missade det branta fallet på framför allt Nasdaq i måndags, den 27 januari. Fallet kom av att den kinesiska ai-tjänsten DeppSeek lanserats för en bredare publik och där det samtidigt kommunicerades att nämnda var mindre energi- och kostnadskrävande att såväl utveckla som driva än de västerländska alternativen.

Nvidia, ASML, som får ses som en sorts ”hackor och spadar” inom sektorn, samt TSMC, som är den främsta på att producera de chip som krävs för produktion och utveckling av ai-tjänster, föll kraftigt. Kraftigt föll även andra teknikorienterade bolag, såsom chiptillverkarna Broadcom, Marvell et cetera. Dock lades en extra tyngd på just de första avhandlade, då de dels är ”kända” av samt har en relativt betydande vikt i flera stora fonder och ETF. Addera småsparare och algoritmer till detta så ska det inte mycket till för att de psykologiska effekterna ska få en ökad kraft. FOMO, flockmentalitet, System 1-tänkande samt aktivitetsbias blir en farlig mixtur och högst sannolikt var det många som sålde ut sig till en förlust och kanske i skrivande stund sitter och tänker på ”om man inte borde köpa tillbaka” (… på, i vissa fall, högre kurser…).

Om vi utgår från att kineserna har skapat en produkt tillika tjänst som har varit billigare att skapa samt driva och att inga nya, högeffektiva chip fråm Nvidia har använts förstår jag att det finns många som undrar om alla dessa satsningar på datacenters som vi har sett med mera verkligen behövs? Därtill förstår jag om många blir oroliga för att Microsoft, Nvidia, Alphabet med flera kan ha slängt pärlor efter svin, då det nu tycks finnas bättre och framför allt billigare sätt att producera något som ger samma resultat. Det medskick jag skulle vilja ge är att ta ett steg tillbaka och tänka enligt second level thinking, det som jag i min bok Mentala Modeller (2023) kallar för ”stegmodellen”. Faktum är att detta inte behöver betyda att det kommer nyttjas mindre pengar, energi eller annan kraft, tvärtom!

Under den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och stora delar av 1800-talet kunde den engelska ekonomen William Stanley Jevons observera att teknologiska förbättringar som ökade effektiviteten vid kolanvändning ledde till ökad konsumtion av kol i många industrier. Han argumenterade därför för att det inte gick att lita på att tekniska energiförbättringar (energisnålare teknik) per automatik ledde till minskad bränsleförbrukning.

Samma paradox kan vara relevant inom till exempel kapprustning, där förbättrad vapenteknologi och effektivare försvarssystem inte nödvändigtvis leder till minskad militär aktivitet eller lägre kostnader. Istället kan teknologiska framsteg inom vapenutveckling sänka kostnaderna för avancerade vapen, vilket gör det möjligt för stater som annars inte har råd/kapacitet att investera mer i sin militära kapacitet. Detta kan skapa en eskalerande cykel där ökad effektivitet i vapensystem driver upp den totala militära produktionen och förstärker kapprustningen snarare än att leda till minskade konflikter eller lägre försvarsbudgetar.

Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) kan också följa Jevons paradox. AI:s effektivitet och automatisering kan sänka kostnaderna för produktion och beslutsfattande, men istället för att minska arbetsbelastningen kan detta leda till att företag och regeringar implementerar AI i fler områden än tidigare. Det ger också, som vi såg i exemplet om vapenindustrin, att flera och mindre ekonomiskt starka företag/spelare ges åtkomst till att vara med i ”racet”. I en global konkurrenssituation kan detta skapa en kapprustning inom AI, där nationer och företag ständigt ökar sina investeringar för att hålla sig i framkant. Precis som med energi och vapenutveckling kan förbättrad effektivitet i AI paradoxalt nog leda till ökad konsumtion och användning, snarare än att leda till en stabilisering eller minskning av teknologins påverkan.

Således kan de kinesiska framstegen, givet att allt som framkommit om Deepseek; dess tillverkning, effektivitet, kostnad et cetera stämmer, leda till en ökad produktion, det vill säga tvärtemot det som många sålde på under måndagens handel.