Flöjten lockar, men…

Jag tror vi är få, i alla fall från min och tidigare generationer, som inte på ett eller ett annat sätt har fått sin beskärda del av Karin Boyes Den mätta dagen under vår skoltid. När jag gick på gymnasiet hade jag en svensklärare som var… annorlunda. Dels följde hon mer en egen än Skolverkets läroplan, dels var hennes fäbless för dikter och poesi så stor att vi under flera lektioner inledde med att alla fick stå upp och recitera en dikt. Nämnda lärare hade ett stort hjärta och var en god person, men i rollen som lärare vet jag att såväl skolledning som flera elever hade mycket mer att önska.

”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening på i färd, men det är vägen som är mödan värd.” Kliché, ja, men kanske finns det en anledning till att det klassas som just kliché? Kanske är det för att det finns sanning i det skrivna? Just på detta tema kommer jag ofta att tänka på hur jag med ojämna mellanrum, men ofta när det sker nedgångar, skrivs på sociala medier hur flera önskar att de gärna skulle kunna spola fram allt från dagens gnetande och sparande till den dagen då målet med portföljen nås. En sorts speedrun eller ett fusk, likt flöjterna i Super Marios Bros 3.

Även om det säkert kan locka, tror jag att det finns nackdelar med ett ”fusk” likt detta. För det första växer vi med kapitalet, vilket gör att vi med tiden och således successivt blir - framför allt mentalt - vana med att handskas med att större kapital. Jämför gärna med en person som vinner en stor summa på Triss eller dylikt. Mer ofta än sällan tenderar det att bli mycket slösa och lite spara – ett tydligt exempel att man ej förmår att förhålla sig till kapitalet. 

För det andra är jag av åsikten att resan verkligen är tjusningen med ”allt”. Det är via att ta sig genom prövningar och svåra tider som man som människa och investerare växer; det är genom prövningar och svåra tider som man lär sig uppskatta och njuta av vinsterna och de positiva utkomsterna. När allt är gratis och man blir serverad allt på ett silverfat tenderar man att inte se och uppskatta tingen för vad de är. Att äta hummer och dricka (mitt favoritvin) Château Musar årsmodell 2017 är gott, men om det görs varje dag och till bekostnaden av ”inget” kommer det förr eller senare förlora sin glans och smaka därefter. Således måste det alltid finnas tid och plats för stuvade makaroner, pannkakor, vatten/mjölk/måltidsdryck med mera. 

Jag började bli mer aktiv med investeringar i följderna av finanskrisen. Dessförinnan ägde jag enbart fonder och när jag insåg vad tjänstemannen på Handelsbanken hade lurat på mig insåg jag att jag måste ta mer makt över mitt sparande. Jag hade kunnat välja indexfonder, men valde att fördela mest kapital till regelrätta aktier. Sedan dess har minorna varit många, volatiliteten bitvis stor, huvudvärken tydlig och svordomarna många, men när jag idag tänker tillbaka på allt detta upplever jag det som att det har format mig till att bli mer hårdhudad och mer antifragil. Med det sagt är jag inte immun mot vare sig kleti eller pleti, men min uppfattning är dock att jag är lite, lite starkare.

Första gången som jag tog mig igenom en mer utmanande börs/volatil marknad var jag glad. Även om det hade varit mentalt jobbigt, tog jag mig igenom den och jag insåg att jag hade ”det” i mig. Vänligen förstå mig rätt, för det här är inte ett sorts självförhärligande, utan enbart ett konstaterande att jag tog mig igenom ett sorts elddop. Sedan dess har varje nysning som börsen haft påverkat mig mindre och mindre på ett mentalt plan. Ännu en gång; jag är inte immun. Ännu en gång; inget självförhärligande. Jag går med vetskap och beredskap på att det kan komma en prövning som är på en, för mig, för hög svårighetsgrad och för att undvika detta gör allt jag kan för att dagligen påminna mig om och således förbereda mig för nämnda. 

Ergo inträder sig den lära och filosofi jag lever efter – stoicismen. Jag har i tidigare inlägg avhandlat nämnda och jag tror att många har en stor nytta av att läsa om Seneca, Zenon med flera och deras tankar. På tal om detta kommer snart ett inlägg om förstnämnda och alstret Om försynen. Den romerska filosofen har även yttrat de träffande orden ”Rehearse them in your mind: exile, torture, war, shipwreck. All the worst that can happen... Then you will never be caught by surprise.” Sagt med andra ord – räkna med det värsta, hoppas på det bästa. Addera därtill ”First say to yourself what you would be; and then do what you have to do” från Epiketos så tror jag att du kommer stå väl rustad för allt som livet innebär.

Lev här och nu. Investera här och nu, men för framtiden. Möt utmaningarna med ett öppet mindset och se dem som möjligheter till lärande och utveckling. Gör det och du kommer inte bara ha en roligare tid som investerare, utan också en mycket mer emotionell stabil resa under alla de decennier som du kommer att hålla på. Flöjten må locka då och då, men… med handen på hjärtat – är det verkligen vad du vill? Smakar inte ett gott grillat köttstycke och en god dryck så mycket godare efter att du dels arbetat och erhållit lön för att kunna köpa råvarorna, dels har tillagat allt?