Veolia Environnement - intressant sektor och attraktiv direktavkastning

I februari 2025 skrev jag för Aktiespararen om tre europeiska aktier med en dels lockande direktavkastning, dels kurspotential. Ett av dessa var det franska Veolia Environnement, som är ett globalt miljö- och infrastrukturföretag med fokus på tre huvudområden: vatten, avfallshantering och energi. Bolaget verkar i cirka 44 länder, men med störst avtryck i Europa, USA och till en viss mån Australien, och har en diversifierad kundbas bestående av både kommuner och industriella kunder. Bolaget har en gedigen historik och har lyckats parera såväl världskrig som finansiella kriser sedan sitt grundande 1853. 

Den 26 februari presenterades årsrapporten för räkenskapsåret 2025 och den var på många sätt en tacksam läsning med tillväxt på samtliga av de nyckeltal som jag håller före andra. 

I tabellen framkommer att den rapporterade omsättningen var mer eller mindre oförändrad, men studeras den organiska sådana uppgick den till 2,8 %. Sagt med andra ord finns det en, om än liten, tillväxt i kärnverksamheten. Vad som också är positivt är att fritt kassaflöde ökade till 1 178 M€, motsvarande en ökning om 1,9 % relativt det om 1 156 M€ som uppnåddes för räkenskapsåret 2024. 

Något som är mer negativt är att skuldsättningsgraden ökade under 2025 för att uppgå till 2,79 (2,63) gånger EBITDA på rullande tolv månader. Detta motsvarar en absolut summa om 19 657 M€ (17 819). Anledningen förklaras mer av ett högt investeringstempo än operativ svaghet. Totalt genomförde bolaget nettoinvesteringar om cirka €2,3 miljarder, där den enskilt största posten var utköpet av minoritetsägare inom Water Technologies för €1,5 miljarder, kompletterat av mindre förvärv inom bland annat farligt avfall. Därtill låg investeringarna i anläggningar och tillväxtprojekt kvar på en hög nivå. 

Som nämndes tidigare i inlägget ökade det fria kassaflödet, men inte tillräckligt för att fullt ut finansiera expansionsnivån, vilket i sin tur förklarar skuldökningen.

Jag blir alltid mer avigt inställd och nervös när jag ser att skulden ökar, men givet att jag finner förklaringarna som adekvata samt att bolaget fortsatt ligger under bolagets mål om 3 x EBITDA bör finanserna ses som i ett fortsatt okej skick, men inte mer. Att addera är faktum att likviditeten är stark med betydande kreditfaciliteter och att majoriteten av skulden, drygt 85 %, är bunden till fasta räntor med en genomsnittlig löptid om 6,5 år. 

Utsikter

Inför 2026 guidar bolaget för en fortsatt stabil utveckling med en organisk omsättningstillväxt, en EBITDA-tillväxt om cirka 5–6 % samt en ökning av nettoresultatet om minst 8 %. Vinst per aktie väntas utvecklas i linje med resultatet och utdelningen följa samma trend, i enlighet med bolagets utdelningspolicy. Samtidigt förväntas skuldsättningen hållas kring eller under 3x EBITDA, även om större förvärv tillfälligt kan pressa upp nivån något. 

Bolaget lyfter fram tre viktiga teman för kommande år och dessa är tydligt kopplade till guidningen. Veolia fortsätter att styra om verksamheten mot mer lönsamma och snabbväxande segment, såsom vatten­teknologi, farligt avfall och energieffektivisering, där efterfrågan drivs av strukturella behov kopplade till miljö och resursförsörjning. Om detta tror jag vi är såväl en som två som har blivit varse om de senaste åren i allmänhet, men från 2022 och framåt i synnerhet. Tillväxten väntas i hög grad komma från internationella marknader, samtidigt som bolaget fortsätter sin aktiva portföljoptimering genom både förvärv och avyttringar. 

Går allt rätt kommer den i detta fall tacksamma ekvationen om 1) affärsmodellen, med långsiktiga kontrakt och en hög grad av inflationsindexering, bidra till stabilitet, medan 2) fokus på innovation och effektiviseringar kommer driva marginalförbättringar. 

Värdering och slutsatser 

Jag började bygga min position i Veolia i april 2025 och har sedan dess, inte minst under mars i år, successivt ökat. Jag ser bolaget som tämligen ocykliskt, om än att det inte är immunt, och givet den tacksamma utdelningspolicyn om att 75–80 % av nettovinsten ska delas ut bedömer jag det passa som handen i handsken i min utdelningsfokuserade portfölj.

Just nu handlas aktien till sin historiska värdering kring P/E 20 när vinst per aktie justeras enligt IFRS (€2,25 justerad vs. €1,71 enligt IFRS) och det är också vad jag anser vara en rättvis nivå. Förvisso kan det finnas fog med en liten, marginell multipelexpansion, men denna gör enligt mig varken till eller från. Just nu är min ambition att sitta på innehavet och mjölka dess utdelningar likt en blodigel på armen så länge inget negativt bolagsspecifikt inträffar.

OBS: Detta inlägg ska inte ses som en rekommendation för något av de värdepapper som avhandlas. Jag berättar enbart om mina tankar och beräkningar, inget annat. Det är som alltid viktigt att du gör din egen analys och utgår från dig, ditt liv, ekonomi, familj och så vidare. Olika individer, olika förutsättningar, kynne och ekonomi – därmed ska du aldrig ta rygg på någon. Jag äger aktier i Veolia.