4 Oct, 2021

Beredskap

Förra veckan var det tydligen "krisberedskapsveckan" vilket jag missat om jag inte hört det av en slump i en podcast som egentligen normalt sett handlar om något helt annat. Det känns som kanelbullens dag har lyckats komma ut lite bättre. Troligtvis mest tack vare ett ämne som är lite lättare att komma ut med. Så lösningen är kanske inte bara att MSB värvar någon kommunikatör från hembakningsrådet.

Jag är kluven inför det här med beredskap och "prepping". Det är så klart bra om så många som möjligt är förberedda på någon form av kris eftersom jag i grunden förstår själva upplägget att den som är ansvarig för att se till att sätta mat på bordet i vanliga fall även kommer vara ansvarig om det blir någon form av kris.

Det kommer inte köras ut mat till dig som i vanliga fall går och handlar om alla butiker stänger ner under en period. Utan samhället kommer ha fullt upp med att sköta de som de sköter om idag i form av gamla och sjuka. Men samtidigt har jag extremt svårt att se en situation där alla matbutiker utan förvarning stänger ner i flera månader. Jag tycker risken känns så liten att jag helt enkelt inte klarar av att motivera mig att bygga upp något lager av mjöl och socker hemma.

Ett annat exempel som nämndes var behovet av vatten som beräknades till 5 liter om dagen per person och där det var rimligt att ha en veckas vattenförbrukning redo. Det vill säga en familj på 4 personer ska ha 140 liter vatten stående i sin lägenhet "i någon garderob där det säkert finns plats". Här handlar det ju inte om att dricka 5 liter per dag utan att kunna hälla vatten i toaletten när det inte går att spola och att kunna koka mat etc.

Jag själv älskar ju att ta höjd för det oväntade. Att jag började spara direkt jag fick första jobbet var för att jag inte visste hur länge jag skulle ha ett jobb. Efter ett tag övergick provanställningen i fast anställning och sparandet började mer och mer övergå till att jag sparade för att själv kunna säga upp mig om jag inte trivdes på jobbet, snarare än risken att arbetsgivaren skulle säga upp mig för att de inte trivdes med mig. Och än idag tänker jag att en 1000-lapp som blir över bäst investeras på börsen till 4% direktavkastning så jag kan få 40 kr extra i utdelning alla år i framtiden, för säkerhets skull utan att egentligen tro att jag ska behöva ytterligare 40 kr i utdelning. 

I grunden är det på något sätt samma sak tycker jag.

- Troligtvis kommer börsen fortsätta leverera och att plocka ut 3-4% om året kommer göra att portföljen klarar sig för evigt. Vilket i vårt motsvarar en levnadsstandard som varken jag eller min fru någonsin levt på. Plus att jag vid sidan om detta har ett lågt belånat boende. Och vanliga pensionspengar som i alla fall blir några tusen i månaden från 60. Men ändå vill jag gärna bygga säkerhetsmarginal i form av ett högre kapital som gör att jag har råd att bara plocka ut 2% om året om det kniper. Eller att jag har råd att unna mig att dricka vad jag vill till maten på ålderdomshemmet om man får betala extra för det.

Och

- Troligtvis kommer matbutikerna inte hålla stängt en hel vecka utan förvarning under mitt liv eller vattnet stängas av utan att några tankbilar med vatten körs hit från grannkommunen. Men helt omöjligt är det väl inte. Till skillnad från när det kommer till börsen orkar jag här inte ta höjd för att det osannolika ska ske. Utan tänker att om det blir någon kris där vi inte får tag på vatten så klarar jag mitt vätskebehov på läsk och lättöl vi har hemma, att jag inte kan spola löser jag genom att bajsa i skogen (kanske inte skulle funka om 1 miljon personer som bor innanför tullarna i Stockholm skulle göra det samma) och att det inte går att koka pasta löser jag genom att äta knäckebröd den veckan (eller koka pastan i sjövatten). Hellre än att år ut och år in ha dunkar med vatten stående.

Så jag tänker att jag klarar mig på knäckebröd utan pålägg och bajsa i skogen om det blir en kortvarig kris. För att jag inte orkar åka och köpa dunkar att spara vatten i. Men jag tänker att jag kanske inte klarar mig på vatten till maten på ålderdomshemmet om vi går in i världshistoriens största ekonomiska kris och börsen bara levererar 1,5% om året de kommande 50 åren. Så pengarna som annars hade gått till vattendunkar för att bygga marginal  och trygghet vid en materiell kris investerar jag glatt på börsen för att bygga extra marginal i trygghet och bekvämlighet i ett ekonomisk kris.

Det kan låta som samma typ av människor som fokuserar på trygghet och säkerhet och både sparar en stor del av lönen och alltid har 10 kilo smör i kylen. Men jag tror faktiskt inte jag är unik utan att det är olika mentalitet och drivkrafter bakom dessa beteenden. Vilket inte minst bevisas av alla typer av "prepperboxar" som säljs där maten och bekvämligheten kostar många gånger mer än samma varor i en vanlig butik. Och den som passar på att bunkra när det är rea i matbutiken kommer till skillnad från den som köper preppboxen alltid ha ett lager av billig mat hemma som fyller sitt syfte både om krisen kommer och om den inte kommer.

Kanske kan det till och med bli så att man är så fixerad vid att köpa preppergrejer för att inte behöva äta torftigt ens om det blir strömavbrott i tre månader att man inte kan spara några pengar och därför får leva på 40% av slutlönen som pensionär och äta torftigt i 30 år utan att någon oväntad kris dykt upp.

Är du som gillar högt sparande och stora lager av pengar lika noga med lager av förnödenheter? Eller känner du igen dig i mitt resonemang att pengar är roligare att spara än vatten och smör?

Tradevenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.