Onödigt att pensionsspara?
Idag när jag klippte gräset lyssnade jag på Placerapodden där Pensionsmyndighetens före detta analyschef Ole Settergren gästade. Han bjöd på ett i mitt tycke rätt märkligt resonemang i två delar som löd.
"De som är unga och har ett jobb med tjänstepension behöver inte oroa sig för pensionen och behöver heller inte pensionsspara."
"Att gå i pension vid 65 kommer en majoritet av befolkningen inte ha råd med."
Hur man kan säga dessa två saker med någon minuts mellanrum utan att själv reflektera över hur snurrigt det är tycker jag är märkligt.
Att spara en väldigt stor del av lönen i syfte att “kunna gå i pension” väldigt tidigt förstår jag är något som passar långt ifrån alla. Även om jag själv verkligen tycker det var värt det och att det jämfört med att sluta klart innan 40 som jag gjorde så skulle det krävas ett i jämförelse väldigt litet sparande om jag hade velat sluta vid 55 eller 60 istället för 40. Det blir helt enkelt väldigt stor skillnad på att sluta vid 40 eller 55 eftersom så många parametrar spelar på ens sida med 15 år senare pensionering. Man hinner jobba och spara fler år, sparandet hinner växa med ränta på ränta under fler år, pengarna ska räcka under färre år, man får mer i vanlig pension dvs det egna sparandet kan stå för en mindre del osv. Att sluta jobba vid 55 istället för 40 kan handla om runt 20% sparkvot jämfört med de 50-60% som krävs för att kunna sluta innan 40.
Att “inte ha råd att sluta vid 65” efter ett helt yrkesliv med ovanstående siffror i bakhuvudet blir ju närmast löjligt. Att man väljer att jobba vidare efter 65, eller medvetet struntar i att spara till pension är en helt annan sak som jag förstår är en väg som många kommer välja. Men att inte en majoritet av svenska folket med ett jobb och genomsnittlig lön skulle ha möjlighet att spara 2-5% av lönen varje månad som skulle möjliggöra pension vid 65 istället för 70 säger jag är rent struntprat.
Sen håller jag med om att man inte som 25 åring behöver kalla ett sparande för just ett pensionssparande, utan det finns många saker man kan spara till som ung person. Men en del av sparandet tycker jag ska vara riktigt långsiktigt så man drar nytta av 30-50 år av ränta på ränta. Att bara spara ihop till först kontantinsatsen på första bostaden, sen till bröllopet och sen till en flashigare bil som ska bytas var 3e år blir slitiga projekt där största delen av kapitalet som plockas ut är ens egna pengar som stoppats in. På de riktigt långa perioderna blir däremot insättningen försvinnande liten jämfört med uttaget förutsatt att man exponerar pengarna för börsen och att aktiemarknaden fortsätter fungera ungefär som den gjort de senaste 150 åren. Det tycker jag alla experter som uttalar sig om sparande och pension borde informera om.
Obs att Ole uttalade sig i egenskap av privatperson och “pensionsexpert” i podden, dvs det var inte pensionsmyndigheten eller någon annan officiell kanal som förde fram denna åsikt. Men det är ändå svårt att fundera kring om det är för individen eller samhället som det skulle vara ett problem om fler sparade 2-5% av lönen och kunde välja själva om de ville jobba deltid från 60, sluta helt vid 65 eller jobba vidare till 70.