Tålamod

Ibland är att sitta på händerna den bästa strategin. Det är dock nästan det svåraste att bemästra. Det är helt klart intressantare börsklimat när något stökar och det finns gott om köpkandidater där ute. Som Howard Marks nämner

”You´ll do better if you wait for investments to come to you rather than go chasing them”

Har man en grundstrategi där man helst vill köpa kvalitetsbolag så billigt som möjligt sedan hålla så länge som möjligt så kommer inte de lägena alltid. Men att ha det tålamodet. Det är svårt.

Boken ”The Most Important Thing” är en av mina favoriter och det är många somrar jag återvänder till den. Liksom några till favoriter som är värda att läsas om och om igen.

Citat liksom detta:

”There isnt always a pendulum or cycle extreme to bet against. Sometimes greed and feer, optimism and pessimism, and credulousness and skepticism are balanced and thus clear mistakes arent being made. Rather than obviously overpriced or underpriced most things may seem roughly fairly priced. In that case there may not be great bargains to buy or compelling sales to make.”

Känns allt för väl igen.

3 av 10 bolag på bevakningslistan är gröna. Fear and Greed indikator på 46. Det har ansamlat sig utdelningar. Just nu liknar det kvavt sommarstiltje. 

Warren Buffett nämner det här med:

”Nobody calls a strike on you. Theres no penatly except oppertunity. All day you wait for the pitch you like; then when the fielder are asleep, you step up and hit it”

I sin liknelse med att man kan stå och vänta så länge man vill. Buffett är en mästare på tålamod. Därmed kan jag ibland likna att ha Berkshire-aktier som att ha en del likvider. Fast likvider som till stora delar jobbar för en. Kliar det för mycket i fingrarna och man inte vet vad man ska göra så varför inte Berkshire? Kanske inte lika bra som att köpa årets börsraket (vilka den nu är varje givet år?) men det finns en anledning till att Berkshire är mitt största innehav sedan lång tid tillbaka. 

Problemet ovan är, som det beskrivs, det man missar. Ingen gillar missa när ”tåget” går . Det här beskriver naturligtvis Marks också jättebra. Det här med att jaga avkastning. Det är högst vanligt att man går ut på riskskalan under goda tider för att ”jaga avkastning”. Liksom, som Marks beskriver, en katt som klättrar högre och högre upp i ett träd.

Det är hög igenkännedomsfaktor i detta. Hänt gång på gång att de investeringar som blivit sämst för egen del har gjorts i goda tider, i bolag med mer risk i. Det sätt jag hanterat positioner med högre risk är att ha lägre storlek på dem.  

På den positiva sidan dock är att vi ändå har en räntemiljö som är hyfsat sund i nuläget. Pengar kostar nu och man kan få ca 4 % i sparränta. I lägen där pengar inte är värda något så ”tvingas” man placera dem vilket leder till total osund prissättning på tillgångar. 

Köpa och öka i aktier går då delvis hålla sig ifrån, men inte helt. Det jag möjligtvis blivit bättre på är att inte överdrivet jaga ”nya” investeringar. För att ändå sätta en del pengar i arbete i dessa tider så försöker jag mer landa i (istället för att jaga nya spännande case) att hellre från och till öka i väldigt bekanta bolag. Som i alla fall inte är överprissatta. Då leder det mig till namn i portföljen som funnits med i många, många år. De stora affärerna får vänta. Försöker ha tålamod.