Vad händer med tillgångar om ett omfattande krig bryter ut?

Har behandlat ämnet förut men gör det igen.

Vad händer med tillgångar om ett omfattande krig bryter ut?

Alla stora krig börjar inte på samma sätt. Andra världskriget växte fram gradvis. Varningssignalerna var många och under lång tid fanns en tro hos vissa att eftergiftspolitik kunde bevara freden. I efterhand kan man snarare säga att den politiken köpte tid. När kriget väl bröt ut 1939 reagerade därför inte världens börser särskilt kraftigt.

Första världskriget var raka motsatsen. Det kom hastigt och oväntat. Runt 30 procent av börsvärdena utraderades och börser världen över stängdes. I bästa fall höll de stängt i ett halvår. I vissa länder i flera år. I Ryssland öppnade de i praktiken aldrig igen.

Historiskt har börsutvecklingen i krig följt krigslyckan. Länder som till slut hamnar på vinnarsidan brukar förr eller senare se börserna återhämta sig. USA är ett tydligt exempel. Efter en svag inledning steg Dow Jones kraftigt och stod cirka 50 procent högre 1945 än vid krigsutbrottet 1939.

Tyskland hade en helt annan utveckling. Inledningsvis gick börsen relativt bra, men när krigslyckan vände frös man kurserna. På pappret såg värdena stabila ut, men i praktiken upphörde all handel. När börsen senare öppnades igen var omkring 90 procent av värdet borta. Därtill förlorade den gamla valutan sitt värde och ersattes av en ny.

Inte heller reala tillgångar som fastigheter gav något säkert skydd, förutsatt att fastigheten ens stod kvar. För många gjorde den inte det.

Hur börsen utvecklas under ett storkrig avgörs helt av hur kriget slutar. Det kommer alltid att finnas både vinnare och förlorare.

När krig drabbar andra länder brukar marknaderna oftast återhämta sig relativt snabbt, men nästan alltid efter en initial nedgång. Det finns många exempel. Koreakriget 1950 ledde till ett fall på cirka 13 procent för S&P 500 under tre veckor. Iraks invasion av Kuwait 1990 gav en nedgång på 17 procent över två och en halv månad. Terrorattackerna den 11 september 2001 resulterade i ett tapp på omkring 11 procent på en vecka. Vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 föll S&P 500 totalt 23 procent det året, och OMXS30 tappade runt 10 procent på drygt en vecka, följt av ytterligare nedgångar.

För det land som direkt drabbas ser situationen helt annorlunda ut. I Ukraina stängdes börsen helt. Den har delvis öppnats igen, men handeln är i princip begränsad till krigsobligationer. I vissa fall har enskilda bolag lyckats flytta sin handel till andra börser, men det är undantag.

Om man själv befinner sig i ett land som drabbas av krig hamnar börsavkastning sannolikt långt ner på prioriteringslistan. Många kommer ha andra uppgifter och ansvar. I ett sådant läge kan man räkna med att börshandeln stängs, utdelningar stoppas och att det inte går att försörja sig via värdepapper. Att leva på utdelningar blir helt enkelt inte ett alternativ.

Fastigheter kan i bästa fall förstöras utan att försäkringar täcker skadorna. Med stora ansträngningar kan man kanske bygga upp igen. I ett sämre scenario förloras inte bara fastigheten utan även äganderätten, genom ockupation eller territoriella förändringar. Då är de tillgångarna borta för alltid.

I ett relativt gynnsamt scenario kan handel i vissa aktier fortsätta på andra marknadsplatser. Vi lever i en digital värld och det finns exempel på bolag som överlevt börsmässigt trots krig i hemlandet. Men de personliga möjligheterna beror helt på var man själv befinner sig. Under ockupation och hård kontroll är chanserna att kunna agera finansiellt mycket små.

När Warren Buffett säger att man ska investera som om börsen kan stänga är det alltså inte bara ett mentalt förhållningssätt för långsiktighet. Det är en historisk realitet som drabbat många. Även de som till slut stod på vinnarsidan.

Av samma skäl är det också förenat med stora risker att satsa allt på ett enda bolag, även om man anser sig vara expert. Visst kan avkastningen bli hög, men risken är enorm. Framtiden är alltid osäker. När handeln plötsligt stoppas och bolaget inte längre existerar vid en återöppning spelar expertkunskap ingen roll.

Hur bereder man sig då? Jag skulle säga att finansiell beredskap handlar i första hand om överlevnadsförmåga inte om att på kort tid optimera avkastningen.

Det viktigaste skyddet är diversifiering, men inte bara mellan aktier och marknader, utan mellan tillgångsslag. Att enbart äga ett värdepapper på en inhemsk börs innebär en oerhörd koncentrerad risk. Historien visar tydligt att börser kan stängas, valutor kan bytas ut och äganderätter kan omprövas. 

Likviditet kan vara avgörande. Att ha tillgång till kontanter, både digitala och fysiska, kan vara skillnaden mellan handlingsfrihet och total låsning. Banktjänster kan begränsas, uttag stoppas och betalningssystem slås ut. En viss form av likviditet ska därför ses som en försäkring, inte som ett misslyckande att man inte är fullt investerad.

Även reala tillgångar bör tänkas igenom. Fastigheter, mark och skog är ofta trygga i normala tider, men vid krig är de stationära och sårbara. De går inte att flytta och man kan snabbt förlora både bruksvärde och äganderätt. Någon form av mindre, mer portabla värden, sådant som kan flyttas, bäras eller omvandlas har historiskt visat sig vara mer användbara i extrema situationer då frontlinjen förflyttas eller områden bombas sönder och samman. 

Det kan med andra ord vara klokt att skilja på investeringar och beredskap. Alla tillgångar ska inte maximera avkastning. Vissa ska finnas där enbart för att ge stabilitet, flexibilitet och trygghet. Det kan handla om buffertar eller tillgångar som är oberoende av börs.

Men mest handlar det troligen om mental förberedelse. Att på förhand acceptera att tillgångar kan bli otillgängliga, värdelösa eller förlorade gör det lättare att fatta rationella beslut när det verkligen gäller. Kanske om man reda redan tänkt igenom scenarion är man mindre benägen att agera i panik.