Dollar eller icke dollar, är det frågan?
Nej, du behöver inte berätta för mig att den faktiska ordföljden är ”… det är frågan”. Jag har lusläst Hamlet inte bara en, utan två gånger sedan detta läsår påbörjats. Detta då jag har kurser i litteraturhistoria – ett ämne jag varmt rekommenderar, för tillsammans med ”vanlig” historia samt idé- och kulturhistoria är det min uppfattning att man får en bra bredd i sin förståelse av vårt arv och våra förfäder. Litteraturen både speglar sin (sam)tid och skapar densamma. Det må låta konstigt, men det är paradoxalt nog korrekt: litteraturens uppgift är dels att skildra X, dels verka för att påverka. Således har – och fortsätter – litteratur spelat en signifikant roll för människan. Berättelser… Berättelsens makt, som b.la. Erik och jag skriver om i vår gemensamma bok, är lika mäktig som uttrycket att pennan är mäktigare än svärdet låter vara gällande.
Nåväl – tillbaka till investeringar i allmänhet, men dollarn i synnerhet. Precis som många andra har jag under året känt en aversion mot att investera i amerikanska aktier, då dollarn relativt den svenska kronan varit extremt stark. Om det är en tillfällighet, eller det nya normala vet få, om ens ingen. Sannolikt mer det sistnämnda, men man kan aldrig vara säker… I takt med att dollarn stärkts har bolagens aktiekurser minskat – ibland i samma paritet som dollarns har stigit, ibland mindre.
Jag är inte naiv, men har i flera fall valt att negligera dollarn och dess nuvarande styrka (eller mer korrekt; den mer svaga svenska kronan). Min åsikt är att bra bolag tenderar att fortsätta vara bra bolag. Därtill är det min – och många andras – övertygelse att ett bolagets fundamentala utveckling förr eller senare kommer att synas i aktiekursen. Med andra ord kan det förklaras med att bra bolag betyder, förr eller senare, en stigande aktiekurs, medan vice versa är gällande. Exempel finns flera, om än att de inte blir lika tydliga nu som innan Mr. Market fick slut på sin medicin mot manodepressionen. Således ber jag om ett visst överseende, men bolag såsom Evolution (äger ej) har år efter år presterat en fantastisk fundamental utveckling, vilket också har synts i kursen. Detsamma, om än omvänt, kan sägas om t.ex. Nobia, där ”skandal” framstår som en litotes när den fundamentala utvecklingen beskrivs. Kursen? Ja – det är mer eller mindre ett sorts fritt fall. Allt under översyn av Nordenstjernan…
Om vi nu ”vet” att bra bolag förr eller senare samt allt annat lika belönas med stigande aktiekurser har vi löst en av två (del)frågor. Nästa fråga att diskutera är dollarn relativt den svenska kronan. Det sägs att valutan är ett sorts nollsummespel om du investerar på en riktigt lång sikt och kanske är det sant, men jag vill mer hävda att det ständigt tycks ha varit en nackdel för alla oss stackars Svenssons.
Vänligen studera hur kronan har gått mot den amerikanska och kanadensiska dollar de senaste +10 åren. Gör sedan samma med våra grannländer samt euron. Testa även att ställa den mot schweizerfrancen. I samtliga fall kommer du se en trend som mer säger: ”I långa loppet har SEK varit en förlorare. I vissa fall en stor förlorare, i andra en mindre, likväl”. Kommer denna trend fortsätta? Jag vet inte, men givet min tolkning av världen och världssituationen tycks mycket tala för det. Jag kan ha fel, är inställd på det. Saker ändras och inget är statiskt, men just nu är detta min tolkning och således investerar jag efter den, om än med vetskap om att ”jag inget vet”.
Ponera att dollar tappar från cirka 11,2 kr till de mer, och tidigare, vanliga 8 kr betyder det ett fall om 28 %. Inte lite! Ponera dock att dollars styrka beror främst på att 1) USA ligger före EU i allmänhet, men Sverige i synnerhet med sin räntehöjning samt 2) har en starkare situation relativt arbetsmarknad/stark konsument. Inte att förglömma är att USD är den globala världsvalutan samt det faktum att USA ännu är en s.k. ”supermakt”. När – inte ”om” – världssituationen lugnar ner sig igen borde(!) aktiekurserna stiga, då bolagen tjänar mer pengar. Dra ut trenden på fem, sju och tio år – mycket talar för att de amerikanska bolagens aktiekurser kommer att ha ”utklassat” dollarns styrka/svaghet relativt den svenska kronan.
”Oj vad jag vill öka i T Rowe Price, som nu handlas till, enligt mig, en attraktiv värdering. Men… nej, dollarn är ju så stark så det kommer slå helt fel.” Säker en vanlig tanke hos många. Det man då glömmer är att detta är ett bolag med anor så långt tillbaka som 1937 och således har de upplevt inte bara ett världskrig, utan bland annat även en oljekris, en dot-combubbla och en finanskris. Dollarn har under tiden varit likt en jojo, men när bolagets fundamentala utveckling och även aktiekurs studeras framkommer: en stigande trend!
Det kanske blir otydligt, men kortfattat: bra bolag och således dess aktiekurser kommer överprestera USD/SEK. I långa loppet, dvs. +10 år. Jag har just den placeringshorisonten och således väljer jag i flera fall att negligera Ingves krona.
Dollar eller icke dollar, är det frågan? Nej, det är inte frågan. Frågan är: investera i bra bolag eller sky dem för att valutan är för hög (med vetskap om att när den sjunker kommer bolagens aktiekurser stiga och de tidigare attraktiva nivåerna är inte längre så… attraktiva)?