Story, numbers och tillgång till riskkapital
Hade vi fel? Alla vi som ständigt har tittat på bolags balansräkningar relativt sektorn samt historik och därefter ryggat undan för de med skulder som överstiger > 1,25-1,5 x EBITA? Jag ämnar inte förenkla eller raljera, men om det på bebisspråk skall förklaras hur bolag såsom Netflix och Tesla har klarat av att gå från små till jättar hoppas jag att följande gör tillvägagångssättet någorlunda begripbart. Netflix metod har varit att låna pengar för att skapa serier/köpa in serier, filmer, dokumentärer et cetera (hädanefter "innehåll"), vars växande antal ökar antalet prenumeranter som är villiga att betala för en prenumeration. För kassaflödet från dessa fortsätter bolaget att finansiera nytt innehåll och för att ta nya lån. Detta fortsätts sedan att återupprepas och så länge antalet prenumeranter stiger, och utan att bolaget tummar för mycket på sin avgift, kommer det att vara en positiv spiral.
Jag vill ännu en gång betona att jag i detta inlägg förenklar en ytterst komplicerad process, men huvudpoängen är ändå densamma. Bolagen lånar sig idag till tillväxt. Långivare lånar ut för att se expansion och ser hellre förluster och olönsamhet så länge bolaget fortsätter att växa och vinna marknadsandelar, för när bolaget ”bara sådär” ställer om kommer de att vara lönsamma. Nedan bild är tagen från Börsdata och visar Netflix balansräkning de senaste 10 åren. Bilden därefter visar hur omsättningen ökar, vilket är vad såväl aktieägare som långivare vill, men observera skuld samt soliditet.
Metoden måste ses i spåren av såväl dot-comkraschen kring milleniets början, finanskrisen vid 2008 samt de låga och negativa räntor som har karaktäriserat stora delar av det tjugohundratalets andra decennium. Det har blivit billigt, ja t.o.m. gratis, att låna och de som har vågat detta och haft kompetens och färdighet att agera korrekt är idag de stora vinnarna. Att sitta på kassa för sämre tider, men en oförmåga att inte använda den, har visat sig vara en mindre lyckad kombination (förvisso är den kombinationen aldrig bra, men förstå mig rätt; en solid och stabil balansräkning med minimala skulder har inte direkt varit det främst som har drivit bolagen framåt).
Bolag som dels är lönsamma, dels har en stabil balansräkning, såsom AO Smith (som jag äger) och även många andra har inte gått dåligt relativt Dow Jones-index, men hade de kunnat gå ännu bättre om styrelse och ledning hade vågat mer? Förvisso tjänar det ingenting till att reflektera över hur det kunde ha varit, för även om kontrafakta är intressant spelar det föga roll för nutiden. Likväl är tanken ändå intressant.
För varje år som har gått har jag kommit att bli allt mer noga med mina innehavs balans- och resultaträkningar. En balanserad och låg skuld är ofta det som väger tyngst, men självklart ska VPA, omsättning samt EK/A vara i stigande trend. Jag vet också att dessa inte skall tas ur sitt sammanhang och att alla nyckeltal bör sättas i relation till varandra, men om några bland många skall lyftas fram så…
Jag sitter just nu och läser That Will Never Work (varvar mellan denna och Stephen Kings Institutet) och jag slås av hur duktiga och högst kompetenta ledningen bakom Netflix har varit och precis som när jag läste Shoe Dog (Knight, 2017), Elon musk: tesla, spacex och jakten på en fantastisk framtid (Vance, 2017), Spotify inifrån: så blir man störst i världen (Leijonhufvud & Carlsson, 2019) med flera slås jag av hur hårfin gränsen mellan genialitet, riskvilja och galenskap är. Kanske tydligast är denna gräns som mest synlig i boken om Musk, men… att våga satsa och så hårt. Precis som poddserien ”Land of the Giants” gör gällande var den främsta konkurrenten – Blockbuster – inte att leka med.
Investering är både en konstform och ett hantverk och när man investerar måste man ta hänsyn till såväl story som numbers och sällan lyckas man att vara balanserad i detta – är det läxan? Att våga lita mer på storyn än de underliggande siffrorna? Enron? Wirecard? Luckin Coffee? Men… Netflix, Tesla, Amazon… ja, det är sannerligen inte lätt.
Story och/eller numbers – vad anser du? Om någon ska väga mer än den andra, vilken och varför?