God jul, julkort från Lars samt allmänt svammel

Med en dag kvar till Aftonen är det med glada och lyckliga sinnen jag fattar tag i pennan (i.e. fingrar över tangentbordet). Jag har förvisso inte längtat efter denna jul, men jag är glad att den är här för det betyder plats och tid för att vara nära familj och släkt. Dagarna efter Aftonen kommer även min bror med familj komma och det betyder att ”farbror Cristofer” får leka med de två unga som han håller högst kär. Lillgrabben kommer bland annat få ett Nintendo Switch och Mario Kart. Jag vet hur det kommer spela ut och hur det slutar med att min far, det vill säga ”farfar” i detta sammanhang, och jag sitter och svär åt varandra med lillgrabben sitter och hejar på den som just vid tillfället leder. Samtidigt står lilltjejen, som ännu är lite blyg av sig, något på avstånd och observerar allt för att sedan brista ut ett hjärtligt och kärleksfullt skratt när ”farfar” förlorar. 

En tradition på bloggen är ett julkort från en ofta återkommande kommentator vid namn ”Lars”. Tidigare i veckan anlände det och står att läsa här nedan. Jag håller med att Besser är en viktig blogg och finner Lars utnämning som passande. Med det sagt finns det många, många bra och intressanta bloggar därute, så blev du kränkt av att ej vinna vet du vem att kontakta för blankett och emotionellt (icke)stöd – Aktiepappa.

Jag tänker inte bli melodramatisk och skriva om julens historia, eller vikten av att vara med nära och kära. Ty om detta finns spaltmeter redan skrivna. Jag tänkte istället ta tillfället i akt att påminna om att vi trots inflation, dyr(are) julmat och så vidare har det jävligt bra (pardon my french). Jag brukar ofta ta en promenad varje dag och när det har varit cirka -6 grader har det varit skönt att komma in, ta en varm kopp kaffe och sätta sig med en god bok. Detta är något som flera ej har möjlighet till. Såklart tänker jag på de drabbade i Ukraina. Förstå mig rätt – jag känner inga skuldkänslor eller andra samvetskval och vill ej att du ska känna dig attackerad eller dylikt, men det tål att påminna sig om att vi har det  bra - jävligt bra. 

Vi kan också – än så länge(?) – skatta oss lyckliga att vi inte befinner oss nära fronten, eller nära den eventuella fronten. Något det talas för lite om i svenska medier är hur Japan trappar upp sin militära upprusning. En av de få av de ”vanliga dagsblaskorna” som tar upp det är Dagens Nyheter – tack för det. Idag kom det ut att den japanska regeringen har lagt en budget om $56 miljarder för 2024. Det kan sättas i relation till Frankrikes om €48,5 miljarder, Tysklands om €78 miljarder samt Sveriges 119 miljarder kronor. 

Stämningen kring Taiwan och i det Sydkinesiska havet är spänd och jag befarar att det kommer bli än styvare. Just nu försöker väst i allmänhet, men USA i synnerhet vinna tid – tid för att hinna bygga och etablera produktion av halvledare på västerländsk hemmaplan. Inflation Reduction Act har hittills spelats ut väl och frågan är inte ”om”, utan ”när” en majoritet av den produktion som idag sker i Taiwan med omnejd sker väster om det tidigare (nuvarande?) östblocket. Vad som händer med Taiwan då, när det för USA och väst inte längre ses som ett (lika) strategiskt viktigt mål, vet enbart de visa. 

Rolig läsning, såhär dagen innan jul. Återkommande läsare vet att jag har ett intresse för dystopier, såväl i fiktionens värld som i tankens sådana. Jag hoppas såklart att Kina aldrig gör verkstad av alla sina hot, men risken är tämligen hög.

För att återgå till något mer lättsamt är det roligt har jag i veckan nåtts av ett par roliga besked (exk. att jag, såklart, har en spricka i handleden sedan ett platt fall värdig en OS.medalj förra veckan). Tyvärr vill jag ej skriva mer ingående om nyss nämnda nyheter här, men jag blev mycket glad för dem. Att då få gå på julledighet, äta sill, lax, whiskeyost (och andra goda ostsorter), hemlagat vörtbröd och ta den traditionella snapsen med far, mor, morfar, farfar och övriga i släkten är för mig den perfekta julklappen. Kan detta toppas med att jag under jul- och annandagen får spöa skiten ur allt och alla i Mario Kart och dricka min kollegas bryggda glögg  blir det likt pricken över i:et. Beträffande Aladdinasken lämnar jag alla praliner exklusive höstnougaten till övriga i familjen och släkten.

På tal om mat kommer jag ihåg ett inlägg jag skrev vid denna tidpunkt för ett år sedan. Det blev tämligen välbesökt och även om jag finner listan lika sann idag som då är frågan om inte Billys Panpizza alternativt Gorbys piroger bör adderas? Jag ser nämligen dessa jämt och ständigt på kollegors tallrikar.

Ett massa svammel om allt och inget, högt och lågt. Allt bara för att komma till saken som gör gällande min önskan att önska dig en God Jul. Således – God (hednisk) Jul och må du skapa dig den julafton du önskar ha (du ”får” inget – du skapar dig. Krystat, likväl sant)

Årets julklapp, exklusive sällskapsspelet, för investerare kanske är detta?