Bloggen fyller 20 - återblick del 5
Den 1 november 2026 fyller min blogg 20 år. Som en del av det tänkte jag i början av varje månad fram till dess göra en kronologisk återblick på en del av mitt liv fram till idag med fokus på ekonomi, sparande och investeringar. Det här är den femte delen.
Du som missat de fyra första delarna kan läsa:
del 1 här (som handlar om barndom och tonår)
del 2 här (som handlar om åren runt 20)
del 3 här (som handlar om när jag började jobba och spara pengar)
del 4 här (som handlade om finanskrisen och den första miljonen)
"De mörka åren"
Då var det dags för åren 2011-2014, något jag här valt att kalla de mörka åren. Det är inte riktigt så illa som det låter men det finns flera anledningar till att jag kallar dem så. Dels hade jag en liten paus i bloggandet under början av den här perioden, vilket är lite av ett problem vid en sådan här återblick då jag i övriga delar kan använda vissa gamla blogginlägg som hjälp kring hur jag tänkte och vad jag gjorde. Så minnesmässigt är det lite mörkt under 2011-2012.
Jag separerade även och bodde själv under en period efter ett långt förhållande, vilket så klart alltid är lite mörkt där och då. Även om det kom något bra ur det på sikt.
Den sista delen av mörkret är att jag famlade lite investeringsmässigt. Efter att jag haft turen och tajmat marknaden bra under finanskrisen kände jag att en hög aktivitetsnivå kunde vara en framgångsfaktor. Så jag upplever att jag under en period saknade en långsiktig strategi. Det gjorde att jag krånglade en del med att hoppa ut och in på börsen beroende på hur det gått de senaste månaderna, med förhoppning om att kunna göra något liknande som jag gjort under finanskrisen.
Jag var här i området 1-2,5 miljoner i nettoförmögenhet vilket kan bidragit till min något krångliga strategi. Jag hade uppnått det första tydliga målet med miljonen, men siktade mot 10 miljoner. Det gjorde att 8-10% om året i avkastning eller 3-4% i utdelning varje år inte kändes tillräckligt lockande. Bara ett högt sparande som varit så viktigt på vägen mot första miljonen kändes inte heller lika avgörande längre, jag behövde göra något mer.
På tal om sparande så är det väl det positiva under dessa år. Jag hade en relativt bra löneutveckling just då och kunde trots att jag under en period bodde själv fortsätta hålla kostnaderna nere. 2011 gick jag för första gången över ett månadssparande på 20 000 kr, vilket va klart högre än vad jag haft bara några år tidigare.
Rent avkastningsmässigt blev det ingen katastrof med flängande ut och in i marknaden. Så ingen större skada skedd. Och man ska kanske inte vara för hård mot sig själv. Även om jag tycker det var lite onödigt och naivt i efterhand att jag trodde det skulle fungera. Det tar tid nog för de flesta tid att hitta en långsiktig strategi som passar. Att som 15-åring få upp ögonen för utdelningsaktier och sen bara köpa fler och fler varje månad i några årtionden för att sedan leva på utdelningen är kanske inte något som så många klarar.
Den mörka perioden avslutas med något som kanske vissa av er kommer ihåg. Jag köpte en massa Rysslandsfonder när ryska börsen rasade i samband med annekteringen av Krim våren 2014. Även här var jag så klart ute och cyklade med facit i hand som trodde på Ryssland. Men det hela blev ganska lyckat avkastningsmässigt och jag kunde sälja med vinst efter en skakig resa.
Pengarna från Ryssland placerades från början av 2015 i svenska aktier med utdelning och indexfonder, dvs det som är dagens portfölj. Men mer om det i nästa månads inlägg som kanske får döpas till “de ljusa åren”. För visst låter det ljust med att bli private banking-kund, köpa och behålla utdelningsaktier, gifta sig och uppnå livets högsta sparkvot?