Börsens årsväxlingar
Först och främst så bör påpekas, att bästa strategin är att inte försöka gissa börsens rörelser. Långsiktigt är börsen en fantastisk pengamaskin, men för att stilla sina nerver kan det vara bra att känna till att kursrörelser är fullt naturliga.
Kurser rör sig aldrig förutsägbart, men historien visar att vissa månader tenderar att utvecklas starkare eller svagare än andra. Dessa mönster har studerats länge, men det ger absolut ingen garanti för framtiden.
Ett helt vanligt börsår så är dessutom 10 % ned plötsligt också helt naturligt. Det är vanligt ”brus”.
Men generellt. Vad kan man komma fram till då det gäller börsens årsväxlingar? Är de lika förutsägbara som vädret i vår klimatzon? Där vi får tämligen kalenderbundna årstidsskiftningar Nej. Det är de inte, men det finns vissa tendenser ändå.
Januari – starten på året
Januari har länge haft ett rykte om sig att vara en stark månad, ofta kallad januarieffekten. En del menar på att fenomenet bygger på att man historiskt sålt förluster i december för att kvitta mot skatt, för att sedan återköpa i januari. Småbolag har särskilt gynnats. Även om effekten försvagats så finns en tendens till god avkastning i början av året. Oavsett förklaringsmodell.
Februari – ofta mer stillsam
Efter januaris rusning har februari ofta visat sig vara en lugnare månad. Historiskt har avkastningen varit mer neutral.
Mars och april – vårens ankomst
Mars och april kan vara volatila då den markerar slutet på det första kvartalet och ofta sammanfaller med diverse penningpolitiska besked. De kan vara några av årets bästa börsmånader. En kombination av positiva vinstrevideringar, kvartalsrapporter och framtidstro kan ge ibland ge en boost här.
Maj till augusti – den lugnare perioden
Sommarhalvåret brukar i snitt vara en lugnare period. Lugnare i betydelsen lite svagare avkastning. Undantagen är att det kan i korta stunder innebära högre volatilitet eftersom handeln är tunnare. Så man kan få räkna med att oväntade nyheter ger större kursrörelser.
September – hösten antåg
September sticker ut som den ganska svag börsmånaden i ett historiskt perspektiv. Som sagt, inte alltid, men ofta. Skälen tros vara flera. Företags och fondernas portföljomallokering efter sommaren, samt en psykologisk tendens till ökad oro inför höst och mörker.
Oktober – skäckmånad
Oktober har ett rykte om sig som en ”skräckmånad” eftersom flera historiska börskrascher kulminerade här. Det är också en sanning med modifikation. Många starka perioder har startat i oktober. Men först ska det kraschat alternativt varit vanligt uselt innan.
November och december – årets avslutning
November är historiskt en av de starkaste månaderna. Det tros att investerare positionerar sig inför det nya året och optimismen råder i regel. December är också ofta stark, delvis tack vare det vissa ibland tycker sig se, ett ”jultomterally” där börsen tenderar att stiga under årets sista handelsveckor.
Men, påtalar igen, långsiktigt drivs börsen av fundamenta som vinster och konjunkturläge. Så se säsongsmönster mer som kuriosa-vetande. Om det hjälper dig med att se saker i ett lite längre perspektiv och kursrörelser mer som den naturliga rytmen.