Investeringsgapet

Det är säkert många som följder diverse poddar. Gillar man det långsiktiga tänket och trägen vinner konceptet så brukar den engelskpråkiga Motley Fool lyfta fram detta. Nu senast ett avsnitt om  den så kallade ”Mind the Gap” rapporten. Avsnittet heter “Why investors earn less than therir funds”.

Den är inte helt ny då studiens slutsatser presenterades redan 2023 men det är bra att de lyfter den då och då, då den belyser ett välkänt men ofta underskattat dilemma med fondsparande.

Nämligen att många fondsparare inte lyckas tillgodogöra sig hela den avkastning som deras fonder visar.  Fenomenet kallas för investerargapet, därav Mind the Gap. Det uppstår för att sparare aktivt försöker tajma marknaden genom att sätta in och ta ut pengar vid fel tillfällen. Man har helt enkelt jämfört avkastningen utifrån in och utflöde av pengar i fonden. Inte fondens start och slut mätpunkt i sig. .

Resultatet visar att investerarnas faktiska avkastning hamnar under fondernas totala avkastning.

När man har tittat på en tex 10 års period så kan man se att fondsparare i genomsnitt fått 6,3 % i årlig avkastning, medan fonderna själva gett 7,3 %. Denna skillnad på 1,1 procentenheter motsvarar ungefär 15 % av den samlade avkastningen. Det blir betydande summor över tid.

Man har också sett att gapet finns där varje enskilt år. Under turbulenta år så förstärkts till och med effekten. Den negativa skillnaden blir då hela 2,0 procentenheter. Turbulenta år är med andra ord inte den genomsnittlige fondspararens bästa tid.

Man hittade också en del skillnader i olika fonder

Allokeringsfonder ska ha klarat sig bäst, med minst investeringsgap. D.v.s. fonder där man har en bestämd fördelning utifrån en långsiktig strategi. 

Så kallade sektorfonder stack ut som sämst med ett genomsnittligt investeringsgap på −2,6 procentenheter. Hög volatilitet och bevisligen svårigheter för sparare att hantera stora svängningar.

Sparare i indexfonder lyckades bättre än de i aktivt förvaltade fonder. Investerare i indexfonder fick i snitt 7,6 % per år (gap −0,8), jämfört med 5,5 % i aktiva fonder (gap −1,2).

Vad kan man lära sig av detta?

De mest volatila fonderna gav störst skillnad. Volalitet är inte den genomsnittliga fondspararens vän. Långsiktigt allokeringstänk är till en fördel. I alla fall om man vill räkna på vad som kan förväntas och sedan kunna förvänta sig just det.  Heta coola fonder kostar pengar. Framförallt om man ska hoppa på tåget då de är som populärast.

Rapporten säger egentligen det som många andra erkänt duktiga säger. 

Warren Buffett betonar att ”tid på marknaden slår tajming av marknaden”. Hans råd är att äga billiga, breda indexfonder långsiktigt istället för att försöka förutse nästa rörelse.

Peter Lynch menar att ”det största misstaget investerare gör är att försöka förutse marknaden”. Han förespråkar tålamod och att fokusera på företag eller fonder med långsiktig potential.

John Bogle, grundaren av Vanguard och indexfondernas pionjär, rådde alltid investerare att ”köpa en bred indexfond och hålla fast vid den” just för att undvika gapet som uppstår när man jagar kortsiktiga vinster.

Så, än en gång, för att lyckas som fondsparare krävs inte ständig aktivitet ut och in i sektorfonder utan snarare att man har siktet inställt på att följa en mer långsiktig plan och ha tålamod i det. 

Det är precis som sagan om sköldpaddan och haren. Där, fastän haren springer snabbare, sköldpaddan går i mål före.