Lennart "Aktiestinsen" Israelsson
Aktiestinsen, eller rättare sagt Lennart Israelsson, är känd för att sparat ihop ett en ansenlig förmögenhet tack vare sparande och långt leverne.
Lennart föddes 1916 och gick tyvärr bort 2017. Med det nådde han en aktningsvärd ålder om 101 år. Han växte upp i Småland och identifiera sig starkt som smålänning vilket inte minst syns i en del visdomsord han brukade nyttja ”Börsen faller för att stockholmarna ska sälja och vi smålänningar ska kunna köpa”.
Som 24-åring fick han arbete på SJ och där på järnvägen blev han kvar till pensionering. Det var med andra ord inte tal om investeringskarriär som finansman, förvaltare av andra människors pengar eller draknäste-deltagare. Ändå lyckades han få ihop en tämligen stor förmögenhet.
Han arbete var egentligen tågklarerare, men då han började nå en viss form av berömdhet i äldre dar så myntades begreppet ”aktiestins” eftersom stins enligt en journalist låg bättre i mun.
Då Lennart började med aktier på 40-talet var aktier ingenting som gemena man höll på med. Dels handlade det om så stora summor. Första köpet gjordes i Sandvik. Köpet motsvarade för Lennart tre månadslöner och kunde göras tack vare att han hade sparat ihop av lönen. Vetskap om aktier hade han fått tack vare han hade tillgång till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som levererades till stationen varje natt och sedan skulle vidare.
Sedan hade Lennart en enkel grundfilosofi. Köp aktier då de är billiga och sen behåll dem.
Efter ca 20 år, slutet av 60-talet, börjar hans inkomst av kapital från aktier närma sig samma nivå som hans inkomst från tjänst. Ej samma skatteregler som idag, men tänker att en hel del kan vara utdelningar.
Lennart hade en förkärlek till stora stabila bolag som gav utdelning. Gärna till vad han ansåg kunde köpas till låg värdering, eller historiskt låg värdering. Därav var han gärna köpare i dessa då börsen gick ned.
Återinvestera utdelningarna var självklart för honom. Aktieportföljen var till för att växa inte sätta guldkant på tillvaron. Tankesättet leder till att snöbollen rullar fortare och fortare. Att aktiemarknaden alltid kommer igen och att inflation i sig inte är skadligt utan skapar egentligen bara högre kurser är andra tankar han hade. Aktier är därmed ett sätt att skydda sig mot inflationen. Inflation var något helt annat under ett par decennier av Lennarts liv än vad vi har idag. Den var mycket mer påtaglig på ett helt annat sätt.
På 70-talet börjar Lennart bli lite mer känd och eftersom han hade ett underhållande sätt och var en god talare började han bjudas in till olika aktiesparklubbar samt uppmärksammas i lokalmedia. Lennart engagerar sig även i en del politik och samhällsfrågor. Exempelvis beskattning på sparande. På äldre dagar var han även mycket av filantrop och skänkte bort stora delar av sin förmögenhet. Inte minst till skolor och medicinsk forskning.
Lennarts grundinställning var hela tiden att man ska vara optimist. Det tjänar man mest på. Både ekonomiskt som i sitt leverne. Optimist lyckades han vara trots att han var med om att hans aktieportfölj rasade 70 %. Något som enligt honom hände två gånger under hans liv.
Långt liv, enligt Lennart, får man genom att hålla kroppen igång med dans och promenader och huvudet alert med aktier och schack. Jag kan tänka mig att goda sociala relationer som han verkade ha lätt för samt ett optimistiskt sinne bidrog till Lennarts 101 år också.
Hur som helst. En inspirationskälla.