Jag älskar "börsen"
”Börsen”. Jag har alltid haft en ambivalent känsla till det begreppet, för det känns lika tölpigt som aristokratiskt. Därtill är det så extremt brett och således lika extremt generaliserande. Förstå mig rätt, men hur ofta har du inte fått en fråga från någon oinsatt och egentligen också ointresserad: ”Jaha, och hur går börsen då?” De som verkligen investerar – och inte spekulerar á la den pilkastande apan – fokuserar på sina innehav/bolag. Vad ”börsen” gör är sällan det primära här, likväl är det ”tala till bönders på bönders vis” och ”bli talad till av bönder på bönders vis”.
Jag vill här betona att jag inte ämnar förlöjliga någon eller några, för är man inte insatt i den ekonomiska världen för man sig med det mest allmängiltiga begreppet. Vi kan jämföra med andra sfärer, såsom nöjesindustrin eller fotbollsvärlden. Föreställ dig frågan ”och hur är det i nöjesbranschen då?” till en journalist som har tv-spel som täckningsområde. Det är ju inte som att det ryms fler delar, såsom tv, serier, filmer, et cetera inom nöjesindustrin.
Börsen… jag älskar den. Varför? Det finns många anledningar, men den främsta är att den ständigt inbjuder till en stimulerande utveckling. Man kan aldrig bli fullärd och alltid inser man att det man trodde sig veta och kunna inte visade sig vara som föreställningen gjorde gällande – tvärtom. Käftsmäll, brygga. Domarens fingrar till tonerna av ”Ett. Två. Tre…”.
Vidare älskar jag börsen för det är inte bara siffror och nyckeltal samt torra, om än med några fina undantag från b.la. Bahnhof, VD-ord, utan det är ”allt”. Genom att vara intresserad och mer eller mindre ständigt vistas med, i och på börsen blir det en underbar mix bestående av allt från politik via centralbanker och handelskrig till regelrätta analyser. Det är inte enbart ett fokus på nuet, utan för att lyckas prestera avkastning erfordras även kunskaper om och i regelrätt historia, idé och kulturhistoria, men också psykologi – för att nämna 2,5 områden av flera.
På ett sätt är det likt det ekorrhjul så många försöker fly från, ty det tar aldrig slut, och jag älskar det. Varje dag finns möjligheter att dels sätta sig själv på prov, dels utvecklas och det finns få känslor jag uppskattar så mycket som att känna av en utveckling; en punkt där jag avancerat ytterligare ett litet, litet steg på din femtioelvatusenmila vandringen. Varje dag flyttas mållinjen fram ett par meter, men bortsett de perioder då allt och inget upplevs som för stunden extra tungt klagar jag inte – tvärtom!
Vad jag även älskar med börsen är att alla som verkar på den vill samma sak. Alla vill ”vinna”, om än att ”vinna” är något som är och betyder olika hos många, för ”vinna” hos mig är nödvändigtvis inte detsamma hos dig. På tal om att vinna och förlora – där finns ännu en sak jag älskar med börsen, ty den är känslokall, ja till och med känslolös. Den straffar lika hårt som den belönar och beträffande pardonen lämnar den inga. Det finns inget eller ingen att skylla förutom sig själv och när den insikten kommer, infaller även ödmjukheten. Ödmjukheten inför sig själv och sina svagheter respektive styrkor; sina just nu aktuella begränsningar, men också möjligheter.
Mer älskar jag att börsen bjuder in till integration med likasinnade. Sociala medier, fysiska träffar och telefonsamtal mellan individer som vill mycket av ovan, såsom att utvecklas, nå högre avkastning (”vinna”) et cetera. Och vips, likt att det plötsligt på blott 8-9 timmar finns julklappar under grannen motsvarande flera veckors lön har relationer - vänskapsband eller till och med kärleksrelationer – utvecklats. Vem kan inte älska detta?
Ömsom käftsmällar, ömsom klappar på axeln. Ömsom inbjudande, ömsom avskräckande. Ömsom belönande, ömsom bestraffande. Likt ett mynt har två sidor är alla delar och perspektiv essentiella för helheten och beroende på dag, period et cetera älskar man vissa delar lite mer än andra, men vi får inte låta oss luras att den ena kan exkludera den andra på permanent basis. Tvärtom skall man alltid reflektera kring vikten av alla delar samt att ”This Too Shall Pass” alltid är gällande.
Börsen har givit mig enormt mycket och jag är lika positiv till som övertygad om att jag kommer säga detsamma om 5, 10 och 15 år. Det är inte per definition Sisyfosarbete, men jag kan inte undvika att känna att begreppet är synnerligen passande, för varje dag blir som att börja om igen, om än att första ansatsen höjs kontinuerligt höjs.