Virtù och Fortuna

Litteratur(historia) är ett ämne som är lika viktigt som berikande. Litteratur, som icke att förglömma skapas av människor, är en produkt av samhället, kulturen, normer och så vidare, men den är lika mycket en del i såväl behållandet som utvecklandet av och från nämnda. Sagt med andra ord är litteratur (med dess författare) både en produkt och en konsument av ”vardagen”, ”livet” och ”världen”. 

1513 skrev Niccolò Machiavelli sitt kända alster Il Duce, som på engelska samt svenska har översatts till The Prince respektive Fursten. Den politiska avhandlingen är vida känd och att dryfta dess huvudpoänger tjänar i detta inlägg föga roll och skulle en repetition önskas bör gamla anteckningar från gymnasie- och/eller universitetsstudierna konsulteras. 

En av de många linjer som Machiavelli målar upp är pragmatism och ett realistiskt tänkande, men också den om virtù och Fortuna. Detta gäller inte bara personer i ledande positioner, utan kan och ska appliceras hos alla, såväl i investerarkostymen som i den mer vardagliga sådana.

För att bli och vara en bra investerare krävs det att du är pragmatisk, agil och dynamisk. Med det menar jag inte att du ska hoppa från bolag till bolag, utan att istället alltid vara öppen för din ständigt levande (investerings)process. Det är där fokus ska ligga, för kan den ständigt förfinas samt förädlas betyder det allt annat lika att resultaten kommer att komma. Det krävs en förmåga och ett starkt psyke att se samt komma till insikt om när misstag har begåtts, för ofta (alltid?) är hjärnans system 1 där och kommer med ursäkter såsom ”otur” eller ”det gäller inte mig”. Att skjuta ifrån sig ansvar ligger i vårt DNA, för energikostnaden att erkänna felstegen bedöms initialt vara för hög relativt den långsiktiga vinsten (som, i den bästa av världar, kommer av insikt, lärande och utveckling). När System 1 resonerar säger det att ”skit i det. Det var inte ditt fel att du gått all in i SBB på toppnivåer, utan det är blankarnas fel och glöm inte heller alla agitatorer på Dagens Industri och så vidare. Otur. Inte ditt fel. Glöm det! Att de hade en vd som personligen lovande guld och allmosor till pöbeln i över 100 år påverkade dig inte, trots att det är utfästelser som i princip är omöjliga att realisera. Inte. Ditt. Fel!”

Att istället erkänna sina tillkortakommanden kostar mycket energi, för visst svider det att mer eller mindre syna sig själv och komma till insikt att ”här gjorde jag fel; här exekverade jag verkligen inte bra; jag har syndat och så vidare”. Eftersom vi historiskt inte haft ett McDonald’s, Starbucks, Seven Eleven, Subway, Burger King, Wendy’s, Pressbyrån med flera vid varje gatuhörn och mer därtill är hjärnan hårdkodad att hushålla på alla kalorier vi får i oss, för vem vet när nästa möjlighet att äta kommer ges? Ät femtioelva Big Mac, sitt still och överlev! Och måste något göras, försök att få någon annan att göra det, så får de ta ut sig medan du liksom förvaltar dig och dina relativt nämnda stigande överlevnadschanser.

Det är här Machiavellis virtù kommer in, vilket spinner vidare på romarnas virtus som först gällde mod i krig och bataljer, men som sedan kom att bli mer brett. Machiavellis definition är en förmåga att agera beslutsamt och effektivt, vilket är exakt vad en god investerare ska klara av. Det får inte finnas några känslor med i besluten, för dessa är inte (objektiva) sanningar. Känslor är flyktiga och ändras snabbare än Annika Strandhäll hinner skriva en ny debattext om förkortad arbetstid, eller än att valfri ledarskribent på Aftonbladet hinner spy ut sig galla över alla ”rika” i Sverige (och vad som menas med ”rika” lämnas alltid obesvarad…). I våra huvuden är känslor starka och ger sken av att vara (starka) sanningar, men det är enbart en illusion. Genom att skriva ned dem tas makten ifrån dem och det blir enklare att se på och bedöma dem för vad de är. 

(Fru) Fortuna kommer alltid ha en viktig del i våra liv. Slump, tur, avsaknad av otur eller tillfälligheter. Kärt barn har många namn, men innebörden är densamma. Att både veta och acceptera att nämnda faktor alltid kommer spela en viss roll i våra liv, såväl som investerare som Svenssons, är viktigt att bli klar över. Genom gott arbete kan slumpens roll minimeras, men inte helt elimineras. Som jag tidigare skrivit och som många redan tidigare sagt och sagt är risk vad som ligger kvar på bordet efter att du har tänkt på allt. 

Det finns alltid en eller flera svarta svanar och dessa är just de som, så att säga, ligger kvar på bordet (intressant visualisering). Enligt Taleb, som myntade begreppet i sin bok Fooled by Randomness, karaktäriseras nämnda av:

Oväntade Händelser: Svarta svanar är extremt ovanliga och ligger utanför de samlade och av en stor majoritet väntade utfallen, riskerna, chanserna et cetera. De är så osannolika att de flesta människor inte ens överväger dem som möjliga. 

”Hur stor är sannolikheten att ett virus skulle mer eller mindre slå ut världen och sätta den i en karantän!? Under medeltiden, så visst, men nu? Tillåt mig skratta!”

Stark Inverkan: När de inträffar har svarta svanar en enorm inverkan på världen, ekonomin, samhället, eller individer. Exempel kan inkludera stora naturkatastrofer, finansiella krascher, virus eller revolutionerande teknologiska genombrott. 

”Vadå dåliga lån, eller bubbla!? USA:s bostadsmarknad är lika stabil som vänsterns partiskatt, även om det visst är några som beklagar sig eftersom de nu har svårt att få det gå runt på 57 000 kronor (netto) i månaden. Komma här och påstå något annat. Vem? Michael James Burry? Aldrig hört talas om och om han nu har kortat lånemarknaden så tänker jag inte vara den som hindrar honom från ett finansiellt självmord.”

Efterklokhet: Efter att en svart svan har inträffat tenderar människor/investerare att rationalisera händelsen som om den kunde ha förutsetts. Detta kallas "the retrospective predictability" och leder till en falsk känsla av förutsägbarhet.

”Det säger ju sig självt, eller hur? Klart som korvspad att SBB:s snabba och kraftiga tillväxt under 2020-2022 inte var hållbar, för.. hallå!?  Minusräntor i en evighet? Vem trodde på något sådant? Det är ju självklart att det var dömt att misslyckas.”

Historien skrivs av vinnarna och dessa är just de som förmår att vara agila, dymaniska, pragmatiska och effektiva i sina beslutsprocesser när det behövs och krävs. De rör sig, medan övriga står still (jag skriver om detta ibland annat MER Börspsykologi, då jag är inne på en scouts och en soldats respektive mindset). Stå inte still när en rörelse erfordras för att inte stå kvar med skägget i brevlådan. Att agera bara för att är sällan klokt, utan våga vara kall till en förändring är av nöd. Ändra inte en vinnande strategi så länge den bedöms göra skäl för sitt namn. Och glöm inte bort att offra lite till Fru Fortuna, för hon kommer gå med dig oavsett om du är troende eller ej.