Intervju - Big in Japan
Sedan flera år har Investacus Saverajus funnits på såväl twitter som i bloggosfären och under denna tid har han inte bara bidragit med nyttiga inlägg och tweets, utan även bidragit till att skapa en härlig miljö. Jag har följt samurajen sedan flera år och har alltid velat veta mer om denna profil - således var en intervju nödvändig.
Tusen tack Investacus Saverajus för att du ställer upp! Även om jag tror att det är många som ömsom har följt dig under en längre tid och läst din blogg, ömsom lyssnat på din och Värdeinvesterarens podd - Game of Stocks - finns det säkert de som inte har gjort det. Skulle du kunna börja med att kortfattat berätta lite om dig själv, utbildning, vad du jobbar med, gör på fritiden et cetera?
Riktigt kul att vara med, Sofokles! Helst att en krigare ska bli intervjuad av en filosof - bra kontrast där. Jag hoppas vi båda kommer härifrån levande, hehe.
Jag är från början ifrån Dalarna och flyttade till Stockholm för att studera efter att jag lade handbollsskorna på hyllan pga. axelskador. Jag har studerat sex år på universitet och under den tiden har jag hunnit med en kandidat i ekonomi med inriktning finansiering samt har en nästan avklarad master i verksamhetsstyrning och kontroll (uppsatsen kvar, känner inget behov att göra klart den då varken någon på jobbet eller partners till mina egna bolag bryr sig om det). Utöver detta har jag även hunnit med att studera juridik och kinesiska. Även har jag också studerat i Beijing i 3 månader och 2,5 månad i Oxford, där jag studerade kinesiska och engelska respektive.
Idag jobbar jag som business controller på ett medicinbolag, där jag har ansvar över overheadskostnader i Norden och Baltikum, men så driver jag även ett eget bolag inom bolagsanalys och ett bolag för podden med Värdeinvesteraren.
På fritiden, den lilla som finns, tränar jag kampsport och försöker träna så mycket gym och rörlighet som jag hinner med. Tyvärr har jag problem med höften nu, så det blir inte så mycket träning tyvärr… Annars är det mycket gaming, läsa böcker, hålla kinesiskan uppdaterad, kolla på aktier och försöker komma iväg på resor varje år (varav en till Japan för att träna med stormästaren i Noda).
Du har flera portföljer och tillsammans blir det många innehav - hur kom dessa olika portföljer med dess lika olika strategier att växa fram? Och, som följdfråga - hade du gjort samma om du hade börjat idag?
Jag ville sätta ihop en aggregerad portfölj som man skulle kunna jobba med allokeringen i olika sorts bolag för att ha avkastning hela tiden; börsen går i cykler. Jag använder mig av allokering mellan värdeaktier (Investacus) och tillväxtaktier (Saverajus) för att få en bra mix av avkastning och lägre risk. Värdeaktier tenderar att inte vara heta när tillväxtaktier är heta och vice versa. Deadpool är min “lekportfölj”/riskkapitalportfölj, så det är bara förhoppningsbolag. Således är den liksom frikopplad. Jag lyssnade nyss på David Gardner i “Invest like the best”, vars tänk liknar mycket det jag har i Deadpool.
Portföljen har växt fram genom att läsa böcker, kritiskt tänkande om min förmåga som investerare, intuitivt tänkande om vilken strategi jag vill ha och vad som gör att bolag ökar i värde eller bevarar värde.
I din portfölj “Saverajus” skriver du att ett av kriterierna är att bolagen skall rida på en global megatrend - är inte detta årets modeord framför övriga och kan det inte ses som det kriteriet som man som investerare slänger ur sig i brist på andra? Vad är dina reflektioner kring detta kriterium och dess användning/relevans?
Ja det är många som vill säga att de rider på en global megatrend… Det har väl varit inflation på detta ord, lite som att allt ska vara hållbart, ESG, och ha jämställdhet idag. Lite oskyldig pluggning så skrev jag om Megatrender 2017 och vilka jag kollar på.
Många vill att bolaget ska vara med på en global megatrend, vilket gör att de trycker ned en triangel i en cirkel. Detta gör att de misstar ofta en politisk ändring, som t.ex. Beijer Ref är inne i, som man i för sig kan pressa in i miljö som megatrend. Det är väldigt fluffigt vad en megatrend är och jag tror att alla måste bestämma själva vad en megatrend är. I regel kan man byta ut megatrend mot strukturell tillväxt.
Tack för dina reflektioner. Under din resa har du, som framkommer, utvecklats mycket. Om du bara fick välja tre vunna lärdomar - vilka skulle de vara och varför?
Dessa lärdomar kommer inte bara ifrån investeringar, utan också från livet i allmänhet som jag tycker översätter bra på investeringar, men man kan också lägga dessa lärdomar på livet i allmänhet. Låt oss köra igång!
Investeringar är en kombination av räknande, kvalitativ analys och psykologi, där räknandet är det du kan skippa först om du har kort om tid och psykologin är det du inte kan släppa.
Lyssna aldrig på andra! Ifrågasätt och analysera själv även om du litar på den andra personen. Detta kanske är djupt inom mig i en strävan att vara unik, men jag tycker att det är alldeles för många som letar inte bara efter kompassen och kartan i livet, utan också att man ska gå i de exakta fotspåren. Din väg är inte som någon annans varken i investeringar eller livet; har du en husguru är du dömd att misslyckas. Jag har ett citat från Bruce Lee som jag tycker kan appliceras på både investeringar och livet.
“Empty your mind, be formless, shapeless — like water. Now you put water in a cup, it becomes the cup; You put water into a bottle it becomes the bottle; You put it in a teapot it becomes the teapot. Now water can flow or it can crash. Be water my friend”
Hur appliceras detta på att inte lyssna andra? Jo, dina omständigheter skiljer sig mot andras därför kan du inte ta andras råd och applicera dem på ditt liv. Du måste fylla din kopp, din flaska, och din tekanna - inte någon annans. Nu kommer några tolka detta som att man ska springa vidare i livet med hörselkåpor och inte lyssna på någon - så klart du ska lyssna på andra och jag menar att du inte bara ska lyssna eller läsa om ett fåtal, utan läsa om flera tiotal om inte hundratals personer.
"[...]Just Beijingvistelsen gav en hel del, både förståelse för landet och en inblick i vad den vanliga kinesen tänker[...]"
Om jag ska vara krass tycker jag att bra investerare kan kokas ned till research och självinsikt. Som jag sa tidigare ska man kunna räkna och kvalitativt analysera ett bolag och bransch. Om vi förutsätter att man har baskunskaper om de fyra räknesätten (för i all ärlighet är det max det som behövs) och en grundläggande förståelse för hur bolagsmodeller fungerar (vilket ofta kan läsa till sig genom en rapport eller höra på en prestation av bolaget).
För att skapa förståelse för både siffror och det kvalitativa internt och externt för bolaget spelar det ingen roll vilken utbildning man har, utan det är bara research och timmar nedlagda för att skapa en större förståelse. Var kommer självinsikten in? Jo, i psykologin. Har man inte själv insikt om sina egna brister och styrkor, när man ska sitta still eller vara aktiv, eller i någon annan aspekt runt det mentala, spelar man ett farligt spel. Med självinsikt kommer också ödmjukhet, om inte med självinsikten kommer den med researchen och tiden för ju mer man läser ju mer inser man att man inte kan.
När jag studerar dina portföljer ser jag många fina bolag, varav vissa är relativt högt värderade, såsom Microsoft (P/E ca 30) och Nike (P/E ca 36). Hur reflekterar du här? Sannerligen kommer dessa bolag att fortsätta växa, men i vilken takt och hur stor är den potentiella nedsidan vid lite hinder på vägen framåt?
P/E idag är bara en reflektion av förväntningarna framåt även om tillgångar som inte ligger landar på sista raden. Ta Microsoft som exempel; de har P/E 30, men i princip har omsättning och vinsten ökat, båda låg runt 9 % i snitt tillväxt på 10 år, men på i snitt på 3 år och 5 år har tillväxten varit 15,4 % respektive 27,6 %. Senaste året var tillväxten på 19,3 %, så PEG är inte ens över två!
Nike har inte haft samma tillväxt, men jag skulle nog yrka att inom skor och kläder har Nike det mest värdefulla varumärket. Vilket visas i Forbes lista, där Nike är mer värdefullt före Adidas och Uniqlo. Enda märke inom kläder som är före är Louis Vuitton, men det är helt olika kundgrupper som jag ser det. Detta hittar du inte i P/E talets E, sen kan man diskutera om det ska räknas in för om Nike säljer sitt varumärke har man inte mycket kvar och det scenariot är antagligen när Nike har enorma problem så varumärket är lägre värt ändå.
Att bara kolla på P/E tal är som att kolla på en sida av myntet, väldigt lätt att avfärda ett bolag pga. högt värde, men man måste kolla orsaken till det. Som en fundamental investerare (jag är ingen värdeinvesterare) letar man efter kausalitet till varför något är som det är och leta efter nästa kausalitet till varför uppvärdering av bolaget.
Mycket kloka tankar och jag tror du hjälper många därute som har lärt sig att se upp/akta sig för höga P/E-tal. Kanske är det “en annan ekonomi” idag? Vad anser du? Mer ofta än sällan har man fått läsa om att det är den värsta ursäkten/anledningen att applicera, då det mer ofta än sällan är vice versa.
Man ska akta sig för höga P/E för att det gör att man hamnar efter så att säga, men man måste väga in mycket mer än bara E för att som bolaget är värt sitt P/E.
Hmm... det finns mycket som har kastat om vår värld till en annan ekonomi. Jag ser två väldigt viktiga saker som har skett de senaste 20 åren.
1. Vi har en ränta på minus som gör att kostnaden för pengar kastas helt omkull (finns bättre nationalekonomer som kan förklara implikationerna än jag), men om man tittar ur ett avkastningskravperspektiv försvinner en stor del av avkastningen när man räknar på WACC:en (weighted average cost of capital) och sen kollar på vad för avkastningskrav man har i absoluta tal på tillgångar så blir det att man måste ut på riskskalan för att nå efterfrågad avkastning.
2. Nu till det andra viktiga som har hänt. Nya affärsmodeller har möjliggjorts genom digitaliseringen. Från att vara begränsade i sin distribution, istället för att ha ett land eller en kontinent som sin marknad, kan man nå ut till hela världen genom en digital plattform. Vad gör detta med bolagen? En hel del. Nu kanske detta låter som något taget från 90-talet när man prata om att “this time is different”. Jag tror att de var lite väl tidiga med att säga. Det tar lite längre tid än så och se vad som hänt med Microsoft sedan dess - de har hittat sin affärsmodell med SaaS och har som tidigare sagt ökat tillväxten i både vinst och omsättning. Det är inget litet bolag som gjorde det.
"[...]Krasst kan man säga “kolla på Singapore” så vet du var de närliggande länderna kommer att vara om 5 år[...]"
Men största förändringen nu är hur kostnader och intäkter förhåller sig, specifikt i mjukvarubolag. Förut behövde man lägg lika mycket energi på att producera en ny enhet. Visst blev tillverkningen lättare med tiden, då man fick mer erfarenhet, och effektiviseringar som gjorde att det blev lättare att tillverka ju längre tiden gick. Ett mjukvarubolag har enormt höga kostnader innan för att utveckla sin produkt, men sen när produkten är klar kan man bara kopiera mjukvaran till nästa kund. Även blir det ännu bättre när man har lagt till en intäktsmodell som SaaS, där intäkterna är mindre men fler. Därtill gillar kunderna just SaaS för att deras program uppdateras samtidigt och kan göras fjärrstyrt för alla enheter samtidigt. Så värdeskapandet är där och inte bara ett sätt att få ut mer pengar under en längre tid.
Du har varit i Beijing i tre månader och relativt nyligen flög du och din vän, Värdeinvesteraren, till Indonesien (Singapore) - vad har dessa vistelser givit dig? Många (alla?) säger att om du är långsiktig investerare skall du investera mot Asien, för det är där som tillväxten är och kommer fortsätta att finnas.
Har även bott i 4 månader i Hong Kong och försöker resa vartannat år till Japan för att träna kampsport, så jag tycker mig ha koll på regionen och vad som fungerar, så att säga.
Just Beijingvistelsen gav en hel del, både förståelse för landet och en inblick i vad den vanliga kinesen tänker. Finns få så opportunistiska och så beslutsamt folkslag som kineser, vilket gör att både den sociala kontrollen och statens kontroll måste vara rätt hög. Men ja, det är vida känt att Kina har tagit det för långt. Därtill har de ett politiskt system som liknar mer ett bolag. Väldigt få länder som kan lägga fram en 5-årsplan och faktiskt utföra den.
Sen har de ett problem med att hellre säga att man har nått fram till resultatet än att visa att man missade det. Det var väldigt ofta som jag var ute och handlade och de sa att de förstod vad jag frågade efter, men kom med helt fel grejer… Loosing face är det värsta en kines kan göra, vilket gör att det är svårt att veta om de faktiskt vet. Visst har vi att vill inte visa oss dumma i Sverige, men det är på en helt annan nivå. Roligaste är när man sätter Beijing och Hong Kong i kontrast till varandra - det är helt två olika djur. Därför är det så mycket demonstrationer i Hong Kong just nu. Kineser jämför det med att en tonåring gör en trots rebell, medan invånare i Hongkong hävdar att de bryter mot avtalet om överlämnandet som ingicks med UK.
Om Hong Kong tillsammans med Shenzhen är porten in till Kina är Singapore porten in till Sydostasien. Därefter stannar nog liknelserna där. Singapore är nog, bredvid Tokyo, den mest avancerade staden i Asien om inte den mest avancerade i världen, men jag vågar inte säga världen då jag har inte varit i USA överhuvudtaget. Singapore kommer nu när Hong Kong hamnar i trubbel bli Asiens finansiella centrum, vilket jag tror kommer driva en hel del kapital till Sydostasien och den regionen med Indonesien som största spelare. Jag har en bild som jag alltid tänker på när man pratar om Asien (tror Gustav kommer gilla denna).
Krasst kan man säga “kolla på Singapore” så vet du var de närliggande länderna kommer att vara om 5 år, inom vissa områden kanske till och med 20 år. Rolig story som visar hur avancerad Singapore är. Musk kom dit med tesla och begärde att de byggde infrastruktur för hans superchargers, staten vägrade av den enkla orsaken att deras vision är att de inte ska ha några bilar alls vid 2025-ish, utan ska ha så bra kommunaltrafik att ingen behöver bil än med arbetsbilar. Det säger en del om visionen och målet är mycket längre fram än vad våra svenska politiker kan ens drömma.
Alla politiska system har sina problem, men man kan inte avfärda den effektivitet ett kommunistiskt styre kan få fram när man kombinerar det med kapitalism.
Intressant och tack för att du delar med dig! Hur skapar du exponering mot dessa marknader? Har du Degiro e.d.? Eller kommer du att avvakta till de mer “etablerade” mäklarna, såsom Avanza och Nordnet, ger åtkomst på ett billigt tillika smidigt sätt?
Jag har öppnat ett på Degiro för att testa, men att man inte kan ha KF och måste skicka in papper för att öppna en ISK? Herregud vi är i 2019 och jag vill ha allt mitt digitalt… Kanske låter jag lat osv., men jag gillar inte deras hemsida heller. Således har jag skippat Degiro och håller mig främst till Avanza och lite andra engagemang på Nordnet. Gustav har skrivit en del om detta och Pareto verkar som ett bra alternativ så som Gustav lägger fram det. Sen kan man få exponering via bolag som har verksamhet där än att köpa just ett kinesiskt, japanskt, eller malaysiskt bolag. Du får kanske renare exponering, men det kommer med andra risker som att det är svårare att få fram information om bolaget som du förstår, högre risk i landet och den inhemska börsen, högre kostnader för att köpa aktier, och en hel del andra risker. Jag säger inte att det är något fel på den investeringsstrategin, utan att jag skulle behöva mycket mer avkastning för något jag kanske går över ån för.
Jag vill inte ta bort fokus från ekonomi och investeringar, men du har berättat (samt har jag själv läst) om kommentarer om ditt språk och att det ibland kan vara… hmm, slarvigt/ofullständigt? Är detta något som du bryr dig om? Jag blev tidigt inlärd att språket är din klädsel; hur du ser ut när andra ej kan se dig - ett slarvigt språk är som att komma i kalsonger, brynja och en öppnad 2,5:a. Det skall tilläggas att detta ej var gällande de som lider av dyslexi e.d.
Hahaha vilken bild och vad man kan läsa in angående språket - känns verkligen som att göra en höna av en fjäder. Jag förstår att många kan tycka så och jag är väl den som blir rättad flest gånger gällande särskrivning. Emellertid är det som så här att på bloggen och på Twitter skriver jag utan att ta betalt och jag skriver inte skönlitterärt, utan jag skriver om fakta. Nu får folk ursäkta, men vem har rätt att klaga när man får ta del av info, tankar, och idéer gratis? Tycker det seriöst är ohyfsat på sitt sätt. Det är väl i regel den främsta kommentaren på bloggen hur den kan förbättras och det är väl välvilligt för sådana som anser språket är ens kläder, men snyggt språk utan innehåll är som att klä en apa i en smoking - det är fortfarande en apa. Jag levererar hellre via bloggen en opolerad diamant, där innehållet med fakta, tankar och idéerna är fokus. Jag har alltid fokuserat på innehåll och formalia är sekundärt, kanske min största svaghet, men vet du vad - hellre det än tomma tankar, andefattiga idéer och texter som inte är uppbyggda på fakta.
Sen kan det väl sägas att svenska är det jag har mest svårt med i skolan, både i tal och skrift. Om jag skulle testa mig nu för någon dyslexi, skulle jag nog få en diagnos. Åtminstone ordblindhet, men jag tänker aldrig gå och få en diagnos för att ha en ursäkt. Handlar lite om ett 80/20-tänk egentligen, varför fokusera på något jag är dålig på och har (enligt mig) väldigt liten påverkan på värdet i en text?
Väl talat och jag säger ej emot. Jag är språknörd, men jag är också väl beläst på alla de svårigheter som många har. Att döma någon utan att veta om dennes problematik är inte bra, schysst eller, på något sätt, korrekt. Jag hoppas att du verkligen gör verkstad av det som du skriver och ej bara säger att det inte berör dig. Vi börjar närma oss ett sorts slut, vilket känns tråkigt. Jag vill dock avsluta med två frågor.
- Även om det inte ger mycket att tro och gissa - kommer OMX att står högre/lägre om 1 år och vilka är de främsta anledningarna till detta?
Åhh vad kul fråga, vi fråga oss detta faktiskt i podden när vi spelade in nyårsavsnittet idag (den 29/12), så det får bli copypasta på det. Det kommer att var berg- och dalbana p.g.a. all politisk risk med brexit, trade wars, Italiens och Argentinas skulder, sen har Sverige sina problem också med skuldberg och politik. Det som talar för börsen är det som jag tror kommer vinna under året, det är valår i USA och FED siktar på att sänka räntan (last resort for some interest), vilket båda kommer göra att börsen tickar uppåt och då drar med sig OMX upp (OMX är ju ett litet skitindex egentligen, så vi följer med draken upp). Det kommer att bli en rockig resa, men upp och jag sa 15 % för att ha en trevlig rund siffra. Men man kanske ska komma ihåg att detta är högst en gissning och jag håller mig till bolag - inte ett index. - Om 10 år är du… var då någonstans och varför?
Ojoj! Är det nu man ska i och göra ett par sista famous words?
Hmm, väldigt svårt att prata om detta när man inte gillar att prata om sig själv, helst ännu mer spekulera om saker man absolut inte kan veta då mycket kan hända i livet på 10 år. Om jag får prognostisera livet framåt baserat på var jag är nu och vart jag vill vara i framtiden:
I med att jag är 27 år nu så skulle jag vara 37 år, då borde jag vara 3 år ifrån ekonomiskt oberoende enligt min plan. Dock tror jag faktiskt att det kommer gå fortare p.g.a. intäkter i mina bolag och ökad lön från jobbet så bör jag vara framme vid mitt ekonomiska mål och det som behövs för att vara ekonomiskt fri. Men känner jag mig själv rätt så jobbar jag nog mer än någonsin, men med mina egna bolag och förhoppningsvis har mitt eget investmentbolag eller åtminstone mitt eget family office.
Jag kanske också har börjat på andra fasen med mitt bolagsbygge, drömmer om mycket mer än bara några miljoner och att sitta på arslet. Jag vill göra något för att hjälpa andra och förhoppningsvis har jag tillräckligt själv för mig och min framtida familj för att kunna hjälpa andra och göra det på ett sätt som är hållbart sätt som skapar en cirkulärt system och inte bara punktinsatser. Sen hoppas jag har fortsatt med poddandet, förhoppningsvis tagit det till en nya nivåer som ger värde till lyssnarna och gör att det fortfarande är roligt för mig.
Så länge jag växer och finner det kul kommer jag fortsätta som livet är nu bara mer och större, men det finns så klart mycket som kan ändra det.