Prata om ekonomi
Det blev lite kommentarer på sitt senaste blogginlägg angående det här med att hitta en partner som delar inställningen till sparande och pengar. Åsikterna gick isär om killar eller tjejer var mest sparsamma. Extra kul blev det när jag igår satt och läste kommentarerna samtidigt som jag i bakgrunden hörde ljudet från TVn där min fru kollade på Bachelor där ämnet pengar i ett förhållande kom på tal. Vi gillar i stora drag samma TV-program och kollar på det mesta ihop, men Gold Rush kollar jag på själv och Bonde söker fru och Bachelor kollar hon på utan mig.
Jag misstänker att det är mycket snack om sex och annat spännande i Bachelor, men det har passerat som brus i bakgrunden medan jag sysslat med annat. När ämnet pengar kom på tal flög jag däremot upp och sprang fram till TVn. En del av avsnittet som fångade mitt intresse kan du se i detta korta klipp på Youtube.
Orkar ni inte klicka på länken så kan jag sammanfatta det med att det är en kille som sa att för honom är det viktigt att man delar på allt när man lever ihop. Det gör att han är lite nyfiken på hur mycket tjejen han dejtar lägger varje månad på naglar, smink och kläder.
Nu har jag som sagt inte sett programmet och killen kan vara en idiot och läget att ställa frågan kanske var helt fel, det vet jag inget om. Det är också möjligt att han formulerade sig dåligt och det blev lite onödigt provocerande när han tog upp "tjejgrejer" som naglar och smink. Men de starka reaktionerna (som tyvärr inte är med i klippet ovan) byggde till stor del på att man ska skita i vad ens partner lägger sina egna pengar på. Att prata om privatekonomi och inställning till pengar innan man gifter sig och skaffar gemensam ekonomi verkar vara bland de sjukaste vissa av tjejerna hört talas om.
Jag tror ändå det är en bra grej att prata om sånt här i ett ganska tidigt skede. Man behöver ju inte gå in på några detaljer eller skrämma bort tänkbara kandidater med att prata om en sparkvot på 75%, men har man som mål att spara ihop många miljoner och för att kunna sluta jobba 15-30 år innan normal pensionsålder så är det en ganska central del av livet och något som man bör ha någorlunda samma syn på.