Blog Archive
Vad gör folk av alla sina pengar egentligen?
Jag har under årens lopp ofta slagits av tanken att det är helt obegripligt hur välavlönade personer lyckas göra av med sina pengar. Och då pratar jag inte om några höjdare med fantasilöner utan vanliga kontorsarbetande tjänstemän med en lön lite över genomsnittet.
När jag och min fru både jobbade sparade vi runt 50 000 kr i månaden ihop. Då pratar jag om rent sparande från lönen, ingen återinvestering av utdelning eller annat som byggde på att vi redan hade ett kapital. Visst då levde vi ganska sparsamt, men säg 40 000 kr då. Då hade vi alltså kunnat lägga 10 000 kr till i månaden eller över 300 kr om dagen i valfri slösaktig konsumtion i form av uteluncher, after works och snittblommor. Visst då hade vi inga barn så säg 35 000 kr då. Jaja, vi hade visserligen bra boränta och låg belåning på bostaden tack vare god ekonomi i grunden så säg 33 000 kr då. Ok vi hade ingen sommarstuga eller båt så säg 25 000 kr i månaden i sparande då. Men poängen kvarstår, när jag tittade på mina kollegor och vänner med minimalt sparande och deras livstil så fattar jag inte riktigt hur de kunde göra av med alla pengar. Hur jag än räknar på det borde de fått minst 10 000 kr per person och månad över. Lika svårt som det var för mig att fatta var deras pengar tog vägen var det nog för många kollegor att fatta vad jag menade när jag sa att jag skulle sluta jobba eftersom jag inte behövde mer pengar.. Utifrån sett verkade de flesta i omgivningen leva ungefär som oss. Det var ingen som flög med första klass på semestern eller hade en bil som deltog i Gumball 3000.
På samma sätt blir det lite märkligt när man hör historier om pensionärer som får så låg pension att de inte klarar sig, trots att de jobbat och slitit i 40 år. För det första låter det ofta som det skulle gå att klara sig på den låga pensionen som de berättar om i tidningen och för det andra undrar man hur man kan ha lyckats jobba i 40 år utan att spara några pengar.
Igår när jag skulle kolla EFN börslunch på Youtube fick jag förslag på några andra klipp som fick mig att tänka lite på detta fenomen igen. Klippen var från en serie som jag måste missat när den gått på TV och byggde på att Adam Alsing åker runt i Sverige och hälsar på samlare och betygsätter deras samling. Här är första programmet som förklarar konceptet ganska bra. https://www.youtube.com/watch?v=Pz1yXyHVhlA. Han åkte även hem till folk som byggt helt sjuka "man caves" https://www.youtube.com/watch?v=IUqmxLBNV00.
Jag vet så klart inte vad personerna i klippen har för ekonomi i form av arv, lön etc och de pratade aldrig om värdet eller kostnaden i de klipp jag såg. Min magkänsla är ändå att detta i stor utsträckning är personer som brinner så för sin hobby att de varje månad lägger en ansenlig del av lönen på att köpa serietidningar, Nintendospel från 1986, Carolaprylar på Tradera eller avbetalning på hemmabion med monsterljud som de har i källaren. För personer som har haft samlandet som största hobby i 20 år är det ju fullt möjligt att köpa grejer för 3 miljoner på en vanlig lön precis som det går att köpa aktier och fonder för 3 miljoner under samma period. Vilket onekligen leder till en rätt massiv samling av leksaksgubbar. Skillnaden är att den som köper aktier och fonder för 3 miljoner under 20 år med stor sannolikhet är ganska nära att kunna sluta jobba, en rimlig värdeökning inräknad. Den som har tre rum fulla med leksaksgubbar eller serietidningar kan kanske inte sluta jobba eller ens omsätta samligen i pengar som ens är i närheten av vad man lagt ner. Men man vet i alla fall var pengarna tagit vägen jämfört med den som bara lyckas bränna pengarna varje månad utan att få något beständigt som går att titta på. Vilket verkar vara det vanligaste upplägget.
Det finns nog trots allt en liten likhet mellan suget att köpa det där saknade Tintinalbumet som kompletterar samlingen som att köpa de där sista 8 aktierna som gör att man går från 2992 till jämna och fina 3000 aktier i Investor.
Hej Mi30,
Jag trodde inte att du berättat om ditt sparande o mål för arbetskamrater o jag visste inte att du visste att de inte sparade
Jag håller med i vad du skriver, jag har också svårt att förstå vart folks pengar tar vägen. Men samtidigt tror jag det är många stora utgifter som stjäl mer än vad man kan tro.
Att byta bil efter några år kostar en hel del tycker jag. För att använda lite runda siffror: Ny pris bil á 300000kr tappar 50% på tre år det ger att bilen kostat 4100 kr/månad (sen kan man lägga på ränta på det om man står och betalar ett lån), denna kostnad bara på grund av värdeminskningen. Visst en begagnad bil tappar mindre i värde, men tappar den 70000 kr över tre år så är det ändå en kostnad på 2000kr per månad
Detta tänk kan man översätta på en massa grejer. Behovet att byta upp all tänkbar utrustning som vore man proffs. Nya skidor till vasan, ny kolfibercykel till Vätternrundan eller nytt gevär till jakten. Visst har man råd och det är ens intresse. Jag tror detta är en möjlig förklaring till din första mening i texten ovan.
JMF: Nej jag pratade inte i detalj om det och vet så klart inte exakt hur mycket eller lite som kollegorna sparade. Men när jag slutade jobba var jag ju tvungen att berätta ungefär vad planen var. Och kunde då se deras reaktion.
Erik Jonasson: Så är det så klart. Även om jag tycker det varit lite ont med nya bilar och nya jaktvapen hemma hos mina kompisar för att jag ska få ihop det fullt ut.
Kan du inte jobba extra som livscoach?
Livscoach vet jag inte, men jag skulle tycka det var riktigt kul att åka hem till folk och hjälpa de komma igång med ett sparande. Typ Lyxfällan fast för folk som ligger på noll istället för på minus som i programmet. Titta över var pengarna tar vägen, sätta upp långsiktigt mål och ett autogiro med lite lämpliga fonder etc.
Tyvärr tror jag det krävs licens för att få jobba med den typen av ekonomisk rådgivning.
Dagens curlade barn kostar oerhört mycket pengar. Telefoner,märkeskläder.epa/a-traktorer,mopedbilar.skjutsas överallt osv. Sen som Erik skriver,bilbyten kostar. Brukar tänka när jag passerar en större parkering; för 15 år sedan var det nya bilar av " högre klass " som utmärkte sig,idag är det nästa så man blir chockad när man ser en " skrothög "
Man kanske är singel, och/eller ensamstående med två/tre barn (vilket kräver pengar inte bara för kläder osv men även en större lägenhet), man kanske är invandrare som åker till hemlandet ett par ggr om året eller jag menar ni verkar inte har intresse av att åka en weekend till London tex.
Men jag förstår din poäng
Jag är helt inne på vad du menar, jag har själv kunnat sparat ganska mycket även med en lön under medel.
Nu när jag har lyckats höja min lön så har jag inga större problem att lägga undan 15000 och det med 2 barn.
Jag har även varit inne på det du nämner om att åka runt och lära folk om sparande, satte upp ett sparande åt min svärmor och svärfar ganska nyligen, båda över 65 år. Blev en global indexfond med några räntefonder.
Samt även visat frugans bror med barn hur man sätter upp ett enkelt sparande i fonder.
Känns bra att kunna visa tidigt att det inte är så svårt att sätta upp ett automat sparande.
Intressant inlägg tycker jag! :)
Hus kan dra hur mycket pengar som helst. Vi hade sparat ihop 400’ och satte igång ett ombyggnadsprojekt. Notan slutade på det dubbla, och jag fick skjuta till pengar som egentligen skulle gått in på börsen. Grrr.
Den riktiga N:Ja självklart finns det folk som både tjänar mindre och har andra förutsättningar som singlar med barn. Det jag syftade på var personer i min omgivning med ungefär samma grundförutsättningar som oss.
Villaägarn: Ett större ombyggnadsprojekt på huset tänker jag att man ofta finansierar med lån då det borde höja värdet på bostaden. Men det är så klart beroende på belåningsgrad och riskvilja. Jag förstår att 800k för renovering blir svettigt och sätter spår i det övriga sparandet under en ganska lång period.
Svaret är enkelt.. en familj med bra kassaflöde som ser sitt sparkonto (yes första missen att inte direkt skjuta in i depå) växa får känsla av välstånd..detta speglar såväl de vardagliga valen som de större och leder till livsstilsinflation..
Bilen ska uppgraderas, huset renoveras.. detta är två svarta håll. De som därefter han pengar över kommer anpassa semestern efter sparkontot, inga problem att lägga 100-150 tSEK på några veckor i medelhavet, Liseberg, Kålmården med övernattningar etc.
Svårare än så är det inte=) Har själv legat stadigt runt 20 tSEK/mån, men nu med barn i 6-10 års åldern snittar vi närmare 40 tSEK/mån. Detta trots billigt boende, kontant bil och medvetna val. Skulle lätt kunna öka boendekostnaderna med 5, semestern med 10 och helger/utemat 5 då hade vi landat på 60 tSEK/mån och gått +-0.
Angående pensionärer som har svårt att klara sig på t.ex. 12000 kr i månaden så är det ofta så att de har en hyresrättstvåa med en hyra på kanske 6000 kr samt att de pga ålder har svårare att ta sig billigt till en lågprismataffär typ Willys och ibland även har högre kostnader för medicin och liknande. Då förstår man att de inte har råd att leva så fett. Däremot tycker man ju absolut att de borde haft råd att spara själva under alla år, även om det för 50 år sedan när de började jobba inte gick att lägga undan lika mycket.
Har de haft många barn får de ju lite skylla sig själva att de inte kunnat spara lila mycket. Likaså om de tagit för givet att de ska kunna leva gott på sin pension.
Även fast man lever svältsnålt är det sjukt (imponerande) att kunna spara och investera 50´ i månaden. Jag och min sambo har inte ens lön på 50´ netto tillsammans i månaden... Även fast vi inte åker i nyaste bilen, äger sommarstuga eller båt, får vi vara glada om vi kan investera 10´ i månaden. Så rubriken "vad gör folk av alla sina pengar egentligen", anser jag, blir lite missvisande redan vid ingångsvärdet (vilket arbete man har) eftersom vi redan där ligger 40´efter trotts eventuell lika hög procentuell sparkvot i månaden.
Om jag hade läst kommentarerna innan så ser jag att fler varit inne på samma sak redan :)
Jag tror att det är svårt för människor som har en viss standard att leva (exempelvis går ut och äter varje dag istället för att göra lunchlåda eller köpa ny bil vartannat år eller liknande) att börja spara in på det. En annan del tror jag är mindre kostnader och att inte så många ser över sin ekonomis utgifter/inkomster så regelbundet som en annan. Vet inte hur många som lägger så stort intresse på sin privatekonomi. Man tycker väl att alla borde engagera sig på något plan i alla fall men som du påpekar har många sina intressen inom andra områden i livet.
Hälsningar
//VGI (https://vastgotainvest.blogspot.com/)
Ja rubriken var nog lite dålig. Det jag menade var det jag skrev redan i första meningen dvs att jag syftade på välavlönade personer med förutsättningar som liknade våra. Dvs de flesta av mina kompisar och kollegor.
Sen är ju 10 000 kr i månaden i sparande superbra och baserat på en lite lägre lön och låga omkostnader så kommer ett sånt sparande uthålligt bygga stor frihet eller förmögenhet. Så det handlade inte om att alla borde kunna spara 50 000 kr i månaden oavsett lön och andra förutsättningar. Hoppas det inte framstod så i inlägget.
Vad jag egentligen mest var ute efter är att när man tittar på klippen med samlare som måste lagt miljoner på autografer eller leksaker så tänker nog många att "hur får de råd med allt det där?". Men det är precis vad man kan göra om man prioriterar något och lägger en viss del av lönen på det varje månad under många år. Och att man då kan välja om man vill bygga upp en stor förmögenhet eller leksakssamling. Eller vardagsutgifter som man knappt tänker på när man ser tillbaka och försöker lista ut var pengarna tagit vägen.
Super interessant tema!
Är det inte så att det är det som förespråkas och anses vara normalt är att bränna alla sina pengar?
Jag hade en kollega med ett inte så välbetalt yrke som berättade att han sparade ca 5000kr varje månad för att med ett par års mellanrum kunna upgradera till en bättre bil. Det var så tragiskt tyckte jag, att gå och arbeta och gneta i flera år för att sen få en ny bil och ha noll på kontot. Jag tror däremot att han kände sig jätterik och var väldigt stolt över sig själv.
Nu börjar väl FIRE rörelsen växa ordenligt och det anses väl mer normalt och realistiskt att ha hög sparkvot. Om ett par år kanske vi inte längre kommer se några artiklar om stackars pensionärer som anser att det ej går att leva på 12 000 / mån. Om man som det är nu hela tiden matas med bilden av att spara 10% är fantastiskt och att det inte går att leva på 12 000 netto så får man väl sådana referensramar själv.
Har tänkt själv mycket på detta under mitt liv och kommit fram till att det är rätt lätt att spendera pengar, då man aldrig vill gå ner i standard. Dyrare boende, bil, semester, möbler, mat, hushållstjänster, aktiviteter och teknik springer snabbt iväg. Spelar inte så stor roll hur mycket du tjänar ifall du ständigt ska "unna dig" med dyrare livsstil, samt keep up with the Joneses.
Lägg upp en månadsbudget för vad du själv betalde när du arbetade?
Som jag förstår lever du i tvåsamhet i en billig lägenheter men möjlighet att cykla till jobbet?
Själv borde jag ha ca 19 000 kvar av lön av att bara leva, äta, bo utan några större uppoffringar.
Sedan tillkommer kläder, skor, nöjesliv, hobbyaktiviteter, resor etc och vips så var man nere på 10 000 kvar. Och då har jag inte längre någon bil.
En viktig faktor är dock att det är väldigt dyrt bo själv. Bara att dela på hyran, el, bredband, vatten är ju enormt sparande. Plus matkostnader m.m.
Även om jag tycker det var en underhållande text (och som jag förstår är tillspetsad) tycker jag den är lite snett ute. För par som tjänar 55-60k och inte har barn tror jag utan att ha stöd för det att sparandet är relativt högt. Precis som du är inne bör man trots en extravagant livsstil ha en hel del över när månaden är slut. Med framförallt barn ökar dock kostnader och prioriteringar förändras. Bara föräldraledigheten, som i snitt kanske är 1,5 år per barn till en, innebär, i alla fall för oss, en nettoförlust på ca 20 000 kr per månad. Därtill kommer barnets levnadskostnader som ökar med åren, dock i takt med att inkomsten förhoppningsvis ökar. Vill man sedan att ens barn ska växa upp i hus i ett trevligt område är det förenat med stora kostnader som man inte gärna kan skjuta på till förmån för sparande, vilket kanske hade varit ekonomiskt rationellt. Slutsatsen, för mig, är att 'fire-livsstilen' blir ganska uppoffrande för en barnfamilj medan det för ett par med dubbel inkomst och inga barn går att göra utan större uppoffringar.
Jag och min fru har två, rätt vanliga, löner och barnbidrag för två barn. Totalt får vi ut ca 54 000 kronor efter skatt. Vi har en ny bostadsrätt i en kommun med priser över median. Belåningsgraden ligger på 50%. Bilen köptes ny för 210 000kr för fyra år sedan. Vi driver runt familjen på 24 000 kronor och då upplever jag inte att vi snålare, däremot gör vi smarta matinköp, handlar en del secondhand och köper budgetelektronik som fått bra betyg i tester. Vi reser också när det är billigt. Svårare än så är det inte att spara 30 000 kronor per månad om man är två som har heltidsjobb med vanlig lön. Jag är lika frågande som miljonären inför var pengarna försvinner för folk som jobbar.
När jag läser mitt föregående inlägg uppfattar jag mig själv som överdrivet kritisk och vill därför framhålla dels att inlägget tar upp en intressant frågeställning med många bra poänger och dels att jag tycker att bloggen håller en ypperlig kvalité!
Jag håller helt med dig och när jag berättar för familj och vänner hur jag själv sparar så kliar de sig i huvudet och begriper inte hur det är möjligt. De tror jag lever på knäckebröd och vatten och inte har möjlighet att göra någonting "roligt" eftersom jag ska spara alla pengar. Jag får in 23000 efter skatt och sparar 16000.
Jag tror människan generellt har svårt att förhålla sig till pengar. Har man ex antal tusen på kontot är det lätt att de försvinner om man inte har någon plan för hur de ska sättas i arbete.
Om jag talar för mig själv så lägger jag precis så mycket jag vill på det jag vill, när jag vill. Det råkar dock vara så att jag inte har dyra hobbys så inte mycket rinner ut där samt att jag har gjort billiga livsval som att inte äga och köra en bil utan istället åka kollektivt/cykla, bo på den yta som räcker för mig istället för det dubbla vilket får ner levnadskostnaden samt så tittar jag några extra gånger på priserna i mataffären och anpassar mina måltider efter vad som är nedsatt i mataffären just nu.
Jag betalar inte onödigt mycket i ränta på mitt bolån och har inte massa tickande kostnader varje månad som dyra mobilabonnemang, trehundraelva olika streamingtjänster, onödigt dyra försäkringar (med fakturaavgifter) för den ständigt nyrenoverade villan, den nyinköpta Volvon, vovven och den senaste iPhonen som kostade mer än en bättre begagnad bil.
Det hela är oerhört enkelt för mig, jag väljer ett likvärdigt alternativ till det dyrare där jag kan, jag är prismedveten generellt och tar gärna omvägen för hälsan och plånbokens skull (exempelvis cykla istället för att åka bil). Det kräver inte att jag sitter och strängt kalkylerar minsta utgift i ett excelark varje kväll för att få ekonomin att gå ihop utan det funkar bara eftersom jag har rätt mindset och en långsiktig plan för hur pengarna ska användas.
Tack Globalpicker
Inlägget kan summeras till:
"Jag förstår inte hur folk kan ha värderingar som skiljer sig så mycket från mina egna".
Haha, kul skrivet!!! Vore kul om någon om dina polare outande att ”nu satan ska jag va med i Gumball 3000”...
Du Verkar verligen vara i en stabil spar punkt, de flesta tänker nog ”hur har han fått ihop nära 10 msek? ” medan du tänker, hur kan dom inte ha mer sparat?
Karl2: Nej inte alls. Frågan var hur personer som bara har lite dyrare bostad, lite finare bil och lite dyrare vardagsvanor jämfört med oss (och på toppen av det två barn) kan göra av med 50 000 kr extra i månaden. Jag får helt enkelt inte ihop ekonomin var deras pengar tog vägen.
Tja. Sitter och läser lite om bolaget Swedol, verkar intressant, något du läst in dig på?
Dålig koll på Swedol. Men Kvalitetsaktiepodden har gått igenom bolaget ett par gånger om du inte hört dessa avsnitt.
Folk har i regel ingen koll på pengar och mycket försvinner av rent slarv. Min pappa var nyligen på banken och de konstaterade att han skulle spara och amortera.
Allt resulterade i att han började spara 10k och amortera 20k / månad. Bara från en dag till en annan. Han hade inte sparat ett öre innan i sitt liv som höginkomsttagare. Gud vet var pengarna tog vägen.
Jag får inte ens ut 20 000 netto och bor själv. Boendekostnaden uppgår till ca 7 000 kr och jag kommer absolut inte kunna spara ens 10 000 kr. Så svaret är en dålig lön efter 4 års universitetsstudier i Lund. Alla tjänar inte som ni.
Läs första meningen i inlägget så ser du att jag inte syftar på de som tjänar under 20.000 netto. Även om jag själv tjänade runt 20.000 BRUTTO när jag började blogga och då sparade halva lönen.
I något inlägg på Early retirement extreme pratar Jakob om hur svårt det är att relatera till andra människor som skiljer sig en faktor 2 från en själv, oavsett om det är utgifter, hastighet i löparspåret eller något annat. Mindre skillnader, t ex 20 % mer eller mindre, kan man tänka sig in i och se rimligheten i, men när någon har dubbla (eller halva) ens tid på milen eller gör av med dubbelt (eller hälften) så mycket pengar kan man liksom inte få in i sitt huvud hur det egentligen går till.
Vi drar in drygt 80 netto, inser att vi hade höga marginaler efter att min fru ville säga upp sig, och kunde göra det på stående fot utan nytt jobb, det är ju en lyx. Vi klarade bortfallet av hennes inkomst på 32 netto genom att minska kreditkortsräkningarna. Det som försvann var väl mycket dyrare kläder till barnen, middag ute, hämtmat, upplevelser typ konserter, lekland, resor mm. Lyxkonsumtion.
Annars sparar och amorterar vi c:a 20-25'.