Jag vill ha. Nu!
Oavsett om det rör sig om investeringar eller annat i det mer vardagliga livet landar allt kring ett förhandlande. Sällan sker ett beslut utan att något får stå tillbaka, utan mer eller mindre alltid är vice versa rådande. Jag vill ha mycket utdelningar, men är inte beredd att investera i aktier (i.e. bolag) med en för hög direktavkastning, då det mer ofta än sällan är synonymt med ett problemtyngt bolag. Inte alltid, men ofta. Således måste jag ”förhandla” med system 1:s önskan om att ha ”här och nu”, och därmed en snabb lösning på problemet, samt system 2:s önskan om att få lite smakprov ”här och nu”, men en desto större och mer pålitligare därtill stabilare tårtbit längre fram.
Jag vill kunna äta exakt vad jag vill varje dag utan att det ska påverka den vikt, eller de blodvärden med mera, jag önskar hålla; pannkakor dränka i sockersöt sirap till frukost, en pasta carbonara till lunch, blåbärspaj till eftermiddagsfika och en varm smörgåstårta till middag, för att inte glömma en snickers eller två till kvällens seriemaraton. Varje dag! Varje vecka. Varje månad samt år. Dock vet vi att i långa loppet är det något som för de flesta är en omöjlighet. Såldes måste ett visst förhandlande ske, där delar ges och delar tas. System 1 och system två måste samtala och därefter nå en sorts överenskommelse. Ibland vill och önskar de exakt samma, men ofta står de rätt så långt ifrån varandra.
Att dels acceptera detta, dels förlikas med samt anpassa sig till det är essentiellt för ett sådant bra, produktivt och rikt liv som möjligt. I livet kan vi inte bara ha, ha och ha samt få, få och få. Inget är gratis och precis som du först ska och måste göra din plikt innan du kräver dina rättigheter måste du vara beredd att ”offra” delar av dina önskemål för att få ett sådant bra totalresultat som möjligt. Lätt att säga/skriva, men mycket svårare att så göra. Emellertid bottnar det ned till den alltid lika aktuella som viktiga frågan – vad är alternativet? Exakt – alternativet är allt annat än önskvärt, eller hur?
Genom att alltid ställa sig denna fråga samt tänka i termer om för- respektive nackdelar OCH även tänka i ett såväl kort- som långsiktigt perspektiv kan de bästa besluten tas. Genom ett applicerande likt det jag förordar kan kognitiv dissonans undvikas, second level thinking insceneras samt risken med att beslut enbart grundande på system 1 undvikas.
Mat, studier, arbete, investeringar2, FIRE. Allt hör på ett sätt samman. Fråga dig själv vad du djupt inom dig vill, såväl på kort som lång sikt. Hur kan du uppnå detta utan att för den delen sätta dig i en allt för hög riskfylld position, detta gällande på en såväl kort som lång sikt? Vad måste du ge efter för och vad kan du maximera? Frågorna är många och till en början är även svaren det. Du kan få stöd och hjälp från nära och kära, men du – och bara du – måste ta besluten och finna just dina svar. Vad som är bra för mig är inte nödvändigtvis detsamma för dig. Acceptans, förlikning samt anpassning – dessa förhållningssätt bör vara vägledande i våra liv.
FIRE här och nu, men till stor risk genom att du bland annat måste investera i bolag vars fundamentala verksamhet lämnar relativt mycket att önska? Det kan gå – absolut, men är det värt risken? Hur kommer psyket klara av detta? Hur kommer plånboken klara av detta? Et cetera.
Hög avkastning här och nu, men till stor risk då det mer eller mindre betyder mycket riskfyllda aktieinvesteringar i bolag där utfallet är högst binärt. Jag tänker här exempelvis på bolag som ska både bota cancer och aids och där fas 3 snart ska initieras. Det kan gå, men risken att det ej så gör är hög.
Et cetera. Et cetera. Et cetera.
Genom att skriva, spalta upp för- respektive nackdelar samt även diskutera med nära och kära kommer du undvika att ta de absolut sämsta besluten. Långsiktigt kommer detta vara dig inget annat än givande. Jobbigt? Tids- och energikrävande? Absolut, men ännu en gång; vad är alternativet?