Glassfråga eller klassfråga

Jag läste i en ledar i Aftonbladet att en Magnumglass numera kostar 31 kr. I texten gick att läsa de direkta citaten “Aftonbladets ledarsida tycker inte att det ska vara en klassfråga att äta glass på sommaren.” och “Att köpa en Magnum är som ett förnedringsrån”.

Det här med klass är ju alltid lite rörigt. Inte minst i mitt fall med en inkomst som en halv arbetare men en aktie- och fondportfölj större än vissa börs-VDar. Oavsett klass eller rik eller fattig skulle jag i alla fall aldrig betala 31 kr för en glasspinne. 

Några gånger per sommar köper jag en kulglass eller mjukglass med strössel och då betalar jag ofta mer än 31 kr. Och det är en produkt och upplevelse jag inte kan lösa själv. Men att det inte känns rimligt med 31 kr för en Magnum tror jag främst beror på att det finns ett i mitt tycke rimligt alternativ för 6,50 kr.

Det är så klart lite annorlunda att köpa ett 6-pack på Willys, bära hem och ha i frysen jämfört med att köpa en glass i farten på stan en solig dag. Och någon tycker säkert det skiljer i smak mellan GBs Magnum Mandel och Dasslys Almond men för mig är de klart jämförbara i storlek och smak. 

Vi har ett ansvar men också frihet att välja och bedöma vad som är vettiga priser som konsumenter. Är tillräckligt många villiga att betala 31 kr för en glasspinne kommer inte priset bli lägre oavsett vad Aftonbladets ledarredaktion tycker om klass och glass. Men så länge det finns alternativ i form av annat som pinnglass för 6,50 kr, göra hemmagjord glass eller baka en blåbärspaj på billiga havregryn och gratis blåbär har jag svårt att bli upprörd över GBs priser.