16 Aug, 2019

ISK-skatt 2020

Skatten på ISK och Kapitalförsäkring (KF) avgörs av statslåneräntan den sista november året innan. Så det är kanske lite tidigt att börja grubbla på den redan nu även om det vissa dagar känns som hösten är på antågande. Anledningen till att jag kom att tänka på det just idag är att statslåneräntan som ligger till grund för skatten från och med idag är nere på rekordlåga -0,35%. Detta ska jämföras med +0,51% den sista november 2018, dvs det datum som ligger till grund för årets skatt på ISK och KF.

Skillnaden mellan +0,51% från sista november 2018 och dagens -0,35% är väldigt stor (0,86 procentenheter borde det väl bli, men jag vet inte ens hur man räknar ut skillnaden i procent. Det kanske finns något mattesnille som läser bloggen som kan berätta hur man räknar ut det?). När det kommer till nästa års skatt i ISK och KF kommer det dock inte bli så dramatiska skillnader, inte ens om statslåneräntan ligger kvar på denna låga nivå. För att reda ut hur det hänger ihop får vi repetera reglerna för hur skatten beräknas.

För att räkna ut skatten på ISK och KF tar man statslåneräntan den sista november och lägger på 1 procentenhet (tidigare var det 0,75 procentenheter vilket var den höjningen som det var väldigt mycket diskussion om och som Ulla Andersson hävdade bara motsvarade ett par påsar ostkrokar) och det man då får fram är den så kallade schablonintäkten. På denna schablonintäkt betalar man sedan 30% skatt. Det betyder att i år så baseras skatten på förra årets novemberränta 0,51% + 1 procentenhet = 1,51% på vilket man betalar 30% skatt = 0,453% skatt eller 4 530 kr per miljon i kapital. 

Förutom att man ska lägga på 1 procentenhet på statslåneräntan finns det en till spärr som gör att skatten inte ska kunna bli för låg. Det finns nämligen ett golv som säger att schablonintäkten aldrig ska kunna bli lägre än 1,25%. Det betyder i praktikten att det inte spelar någon roll om statslåneräntan den sista november är +0,25% eller lägre eftersom man då slagit i golvet. Skatten kan alltså aldrig bli lägre än 30% av 1,25% = 0,375%. 

Sammanfattningsvis talar det mesta för att vi nästa år får en skatt på ISK och KF som är lägsta möjliga 0,375% jämfört med årets 0,453%. En skattesänkning på 780 kr per miljon i kapital. Det betyder också att statslåneräntan måste stiga från dagens -0,35% till minst +0,26% fram till sista november för att skatten inte ska bli lägsta möjliga nästa år.

Reglerna med ett golv på 1,25% infördes redan 1 jan 2016 då påslaget på statslåneräntan fortfarande var 0,75 procentenheter. Det mesta talar alltså för att Ulla Anderssons "ostkrokshöjning" av påslaget från 0,75 till 1 procentenhet inte kommer ha någon effekt för just 2020 eftersom det blir golvet och inte påslaget som sätter nivån. 

Som lite kuriosa kan nämnas att skatten var rekordlåg 2015 med 0,27% vilket troligtvis är förklaringen till att ett golv infördes 1 jan 2016.

Tradevenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.