Man upplever kostnader olika
En sak jag verkligen försökt leva efter är att se varje krona som lika värdefull och att varje krona räknas. Ett exempel jag hade med i min första bok var att om du fick köpa boken med 100 kr rabatt om du som motprestation gick ett varv runt huset skulle det kännas som en bra deal. 100 kr för en kort promenad blir en bra timpeng och i procent av bokens pris blir det en betydande rabatt. Men om du fick 100 kr rabatt vid ett köp av en lägenhet för flera miljoner skulle det inte kännas lika värt det. Trots att rabatten i kronor och därmed timpengen för att ta en kort promenad är den samma.
Jag fick mig lite av en tankeställare kring det här när jag fick ett mail från en läsare för några dagar sedan. Frågan gällde om jag inte övervägt att ta ett portföljlån för att betala av vårt bolån. Man kan nämligen belåna sina värdepapper till klart lägre ränta än vad bolånen ger hos exempelvis Avanza, framförallt om belåningsgraden är låg.
I vårt fall skulle vi kunna låna 5% av portföljvärdet och betala av hela bolånet. Vilket skulle ge en ränta på 0,99% istället för 3,69%. Frågan är så klart berättigad men inte ny för mig, jag har själv tänkt på det här tidigare.
Jag har hört lite olika versioner om det egentligen är ok att använda portföljbelåningen på det sättet. När jag för flera år sedan pratade med Avanzas kundtjänst om möjligheten att belåna portföljen för att slippa ett brygglån i samband med flytt sa de att tanken med portföljlån var att man skulle kunna köpa värdepapper för pengarna. Men det blir så klart enkelt att komma runt. I vårt fall skulle vi kunna belåna oss på konto ett och för lånet köpa indexfond för 500k. Samma dag skulle vi kunna sälja samma indexfond för 500k på ett annat konto och ta ut de pengarna.
För att göra en lång historia kort så kommer vi inte använda denna möjlighet att minska räntekostnaden med 2,5-3 procentenheter. Vi har så lågt bolån och tycker flexibiliteten att ha kvar både utrymme i bolånet och outnyttjad kredit på portföljen har ett värde. Utan detta utrymme skulle vi dessutom troligtvis behöva hålla lite högre buffert på sparkonto vilket även det har en alternativkostnad.
Men här inser jag själv att jag inte riktigt lever som jag lär. När det kommer till bolån tycker jag vi kan leva med ungefär en tusenlapp i månaden i “onödig kostnad” för att ha kvar lite enkelhet och frihet. Det blir helt enkelt en lyx vi unnar oss för att få ökad frihet och flexibilitet. Hade det däremot gått att spara 1000 kr i månaden på matinköp, el eller något annat hade jag tyckt det var en ganska stor besparing som jag kanske hade värderat på ett annat sätt.