Risker

Idag satt jag och funderade lite på vilka ekonomiska risker som finns i mitt liv för närvarande (ja visst låter det som ett härligt julnöje). Sparandet har historiskt för mig alltid till viss del varit grundat i en jakt på trygghet och säkerhet. 

När jag fick mitt första riktiga jobb och fick pengar över varje månad hade jag en provanställning. Så en stor anledningen till att jag sparade mycket av lönen var att jag tänkte att det var lika bra att passa på under dessa 6 månader ifall det inte skulle bli någon förlängning. Sen övergick anställningen i en tillsvidareanställning och det blev väl lite mindre sannolikt att arbetslösheten bara var några månader bort. Men vem visste hur det skulle se ut med arbetsmarknad och konjunktur om 3-5 år? Även om jag stundtals tog rätt höga risker i mina investeringar med belåning 2008 och stor andel Rysslandsfonder under en period låg risken fram till runt 2014 främst i att mina inkomster skulle minska.

Allt eftersom blev så klart jakten på frihet och att själv kunna välja en större drivkraft än rädslan för att bli fattig eller förlora jobbet. Men jag kommer ihåg att milstolpen 3 miljoner främst kändes bra för att jag tänkte att den skulle motsvara 10 000 kr i månaden enligt4% regeln, vilket skulle vara en fin grundplåt.

När jag slutade jobba årsskiftet 2017/2018 räknade jag med mycket låg inkomst för egen del och att min fru också skulle sluta jobba inom 1-2 år. Portföljen som då skulle vara vår huvudsakliga inkomstkälla hade en bit kvar upp till 10 miljoner och risken var således en plötslig börsnedgång på 50% vilket skulle göra att vi inom kort kunde vara två personer med låga eller inga inkomster och en portfölj på “bara” 4-5 miljoner. Dvs risken hade flyttat från att bli av med jobbet till att börsen under en period i närtid skulle gå dåligt. Det här var inget jag oroade mig jättemycket för, då hade det ju funnits en enkel lösning i att fortsätta jobba några år till. Men jag tänkte ändå att det var något att vara mentalt förberedd på.

Så vad är då den största ekonomiska risken nu och framåt? Portföljen är större än i början av 2018 och de två största innehaven är globalt index och Investor. Det har dessutom visat sig fortsätta komma in betydligt mer inkomster än vad jag trodde för några år sedan. Så risken att stå två personer med inga eller mycket låga inkomster och en portfölj på under 5 miljoner bör vara så gott som obefintlig. Återstår då risken att stå en person, dvs att vi skulle skilja oss. 

Med lågt belånat hus skulle det gå att lösa den delen rätt enkelt då vi skulle kunna köpa var sin lägenhet utan att öka belåningen. Portföljen skulle så klart halveras, men bli samma “förmögenhet per capita”. Så rent ekonomiskt landar vi väl egentligen i att problemet här och nu skulle stanna vid lite högre månadskostnader i att leva själv. Skulle det ske i närtid tror jag mig ganska enkelt kunna jobba mer än vad jag gör idag om jag kände att det behövdes under en period, men det ska egentligen inte behövas då halva portföljen ihop med lite sidoinkomster på dagens nivå bör räcka och bli över. För att vara tydlig så är det ingen skilsmässa på gång och jag hoppas och tror inte det ska bli aktuellt i framtiden heller. Men jag fick inte sparken 2006 och börsen rasade inte 50% 2018 heller, så jag fortsätter förbereda mig på det värsta och hoppas det är i onödan.

Rent ekonomiskt känns det alltså som riskerna är väldigt små just nu. Återstår snarast praktiska saker som skulle kunna bli ett problem för mig som ensamstående 60-åring som inte jobbat något de senaste 12 åren och väldigt lite 10 år innan det och redan klämt ur en del tjänstepension med en väldigt låg pension från 60 till 90 som följd. Då tänker jag främst på saker som hyresrätt, bolån, kreditkort eller annat där en väldigt låg inkomst/pension skulle kunna innebära ett praktiskt problem. 

Lösningen bör alltså vara att fortsätta sätta av lite av min låga inkomst till pensionssparande för att öka chansen till en högre pension/ taxerad inkomst någon gång i framtiden när någon kanske bryr sig. Och så klart försöka uppföra mig bra mot frugan, så risken minskar att hon drar om 10 år. Samt fundera ett extra varv innan jag börjar plocka ut tjänstepension tidigast möjligt om det kan finnas större behov i framtiden av att visa upp en högre taxerad inkomst då.

Om jag inte kommer på något mer att skriva om imorgon passar jag på att redan idag önska er läsare en god jul.