En vecka efter krigsutbrottet i Persiska viken

Det har nu gått drygt en vecka sedan s.k. "Epic Fury" inleddes den 28 februari. Amerikanska och israeliska anfall mot iranska anläggningar, samt iranskt gensvar med anfall runt om i området, har i allra högsta grad påverkat logistiken och produktionen av energi.

OMXS30 är drygt ned 6 % från ATH, som prickades in 27 februari. Tyska DAX ned nästan 7 %. Som Europas industrimotor drabbades tyska börsen hårdast. Finns en del oro för energiförsörjningen till den tyska industrin, medan S&P 500 bara drygt rört sig ned 3 %. Förklarat av att marknaden delvis återhämtatsig. Flödena går även nu mot ”säkra” hamnar som guld, usd och amerikanska statsobligationer. Klassiskt vid oro.

Det är ändock relativa små rörelser, men det har också bara gått en vecka.

Överraskningsattacken den 11 september 2001 gav -11 % på en vecka. Iraks invasion av Kuwait, som kanske är mer lik nuvarande situation, gav – 17 % på 2,5 månader. Vi får se om vi närmar oss de siffrorna lite längre fram. 

Den mest kritiska punkten i konflikten runt Persiska viken är utan tvekan Hormuzsundet. Före krigsutbrottet passerade i snitt 60 oljefartyg per dag genom detta smala sund. En pulsåder vars levererade olja står för ca 20 % av världens oljeförbrukning.

Idag är den siffran 0. Efter hot, attacker mot civila fartyg och en massiv ökning av försäkringspremier har de stora rederierna helt ställt in sina rutter genom Persiska viken. Hundratals tank- och containerfartyg ligger nu ankrade utanför sundet i väntan. 

När fartygen inte kan passera och hämta olja blir lagringsfaciliteterna snabbt fulla och produktion måste stoppas. En katten på råttan på repet effekt.

Energimarknaden har således påverkats. 

Priset på bensin, men framförallt diesel har stigit. Området har raffinaderier för diesel, bensin är lättare att få annanstans ifrån samt diesel är mer påverkad av utbudschocker då det är så förknippat med tunga transporter, logistikkedjor m.m. Bensin upp i regel ett fåtal procent medan diesel landat på 10-15 %.

Gaspriserna upp ca 40-50 % då en betydande del av världens LNG (flytande naturgas) kommer från Qatar via Hormuz. I Sverige nyttjar vi inte gas på samma sätt som många andra i Europa, men det påverkar våra elpriser. 

Kopplingen mellan gas och elproduktion gör att elpriserna, särskilt i södra Sverige och Centraleuropa har dragits med uppåt i gasens spår.

Just nu kan vi väl sammanfatta det med att alla  befinner sig i ett vänteläge. Om situationen kan stabiliseras inom kort kan även energimarknaden och börser stabiliseras, men om konflikten blir långvarig varnas det för att vi står inför den största energikrisen sedan 1970-talet, med risk för global stagflation.

70-talet var en av de mest utmanande decennierna i börshistorien. Stagflation är en riktig giftig kombination av stagnation (låg tillväxt och hög arbetslöshet) och hög inflation. För investerare ett förlorat decennium i reala termer.

Det var två saker som ställde till det då. Dels OPEC embargot, dels den iranska revolutionen några år senare. OPEC embargot var brutalt där oljepriset fyrdubblades och S&P 500 föll med nästan 50 %. Det var ju lärdomar från den tiden som gjorde att man i Europa bestämde sig bli mindre beroende av utländsk energi och började bygga upp sin kärnkraft. Sedan glömdes den lärdomen bort, kärnkraft blev fult och istället gjorde man sig beroende av bl.a. rysk gas. Men det är en annan historia.

Europa och Sverige står hur som helst bättre rustat nu, men allt påverkar.

Som alltid, vi får se vad som händer.