Bygga sin egen investmentbolagsportfölj – är det värt det?

Småspararfavoriten Spiltan Aktiefond Investmentbolag har över 650 000 andelsägare på Avanza. Fondens förvaltade kapital uppgår till över 54 miljarder kronor. De senaste åren har det därtill dykt upp flera ytterligare investmentbolagsfonder. 

Men vi är nog också många som aldrig ens funderat på att investera i en investmentbolagsfond med den enkla motiveringen att man borde kunna få samma, om inte bättre resultat, kostnadsfritt, om man byggde en portfölj med investmentbolag på egen hand – men hur enkelt är det egentligen?

Jag har alltid tyckt att investmentbolagsfonder är en lat produkt. Uppslaget till idén är att investmentbolagen som grupp historiskt har överpresterat index. Det är inte svårt att förstå att fondbolagen då ser sin möjlighet att plocka ihop ett gäng investmentbolag, starta en fond och se kulorna rulla in i form av förvaltningsavgifter. Med det sagt, all heder till Spiltan som håller avgiften för sin svenska investmentbolagsfond på en mycket låg nivå. 

Jag tycker också att det är lite bedrägligt att kalla sig för investmentbolagsfond och sedan ha stora innehav i serieförvärvare och stora koncerner. Förvaltarna menar att de investerar i konglomerat eller bolag med investmentbolagskaraktär. Lifco, SCA, Epiroc, Essity, Assa Abloy, Astra Zeneca, Sandvik, SEB och Hexagon är några av bolagen som ofta återfinns i fondernas portföljer. Men låt oss vara ärliga, ett bolag som SCA är varken ett investmentbolag eller ett konglomerat. I de globala fonderna kan man nästan alltid hitta Microsoft och Google i innehavslistorna. De bolagen investerar förstås i viss mån i andra bolag men att hävda att de skulle vara några investmentbolag är skrattretande. Att töja på definitionerna för att få ett större bolagsuniversum är orätt. 

Tänkvärt är att man som ägare av sin egen investmentbolagsportfölj har en direkt fördel mot fonderna eftersom avgiften är försumbar i investmentbolagen jämfört med i fonderna.

Lägst förvaltningskostnader i relation till substansvärdet har Lundberg med 0,06%. Högst förvaltningskostnader av investmentbolagen har Latour med 0,10%. Det är mindre än hälften av vad Spiltan Aktiefond Investmentbolag kostar. Och löjligt mycket lägre än de andra investmentbolagsfondernas avgifter som alla överstiger 0,5%. 

Förutsättningarna för att bygga en egen passivt förvaltad investmentbolagsportfölj som slår fonderna på marknaden bör alltså vara relativt goda. 

I den här undersökningen har jag fokuserat på de fyra största investmentbolagen på Stockholmsbörsen: Lundberg, Industrivärden, Investor och Latour. Detta eftersom de fyra för det första är mångdubbelt större än alla andra, och för det andra anses vara de mest klassiska investmentbolagen. De är dessutom ofta de största innehaven i investmentbolagsfondernas portföljer. 

Utgångspunkten har varit att undersöka hur en korg av klassiska investmentbolag presterat historiskt relativt investmantbolagsfonderna. Tabellen visar investmentbolagens avkastning inklusive återinvesterade utdelningar. 

Bäst av investmentbolagen är föga förvånande allas favorit Investor. Den har fullkomlig vinststatistik mot både börsens breda index och alla investmentbolagsfonder under alla perioder utom en. På 4 år var Spiltans Globala Investmentbolag snäppet bättre. Det får ses som en fenomenal prestation från Wallenbergarna. 

Näst bäst är Industrivärden som också har överpresterat fonderna tre av fem mätperioder. Lundberg och Latour har underpresterat fonderna under samtliga perioder. 

En likaviktad portfölj med investmentbolag slog både den likaviktade fondportföljen och fondportföljen viktad efter förvaltat kapital på tio och åtta år, men de senaste sex åren har fondportföljerna presterat bättre.

Investmentbolagsportföljen viktad efter börsvärde slog fonderna under alla perioder utom en. En portfölj med 50/50 Investor och Industrivärden slog fonderna under alla perioder.

Bäst av fonderna var Tellus Globala Investmentbolag och näst bäst var Spiltan Globala Investmentbolag. På tio år har det inte varit särskilt svårt att slå fonderna med en korg av de fyra största investmentbolagen. De senaste åren har dock fonderna förbättrat sin prestation.

Framöver tror jag att en portfölj med Investor, Industrivärden och Latour har god chans att överprestera investmentbolagsfonderna. Fredrik Lundberg är förvisso en slug person, men Lundberg som investmentbolag är snarare ett verktyg för Fredrik Lundbergs makt och kapitalkonservering än en högavkastande investeringsverksamhet. Lundbergs mål är gissningsvis att ta över Handelsbankenssfären och på så vis utmana Wallenberg i toppen av svenskt näringsliv. Det kan han lyckas med men det betyder inte nödvändigtvis god avkastning till aktieägarna.

Har man lust och ork kan man självklart också krydda portföljen med några egna val. Varför inte ett av de mer småbolagsfokuserade alternativen eller ett riskkapitalbolag med bra historik som EQT? Orkar man med mödan att logga in på depån och återinvestera utdelningarna en gång om året är det fullt möjligt att utprestera investmentbolagsfonderna från sofflocket.