Blog Archive
Jag skrev tidigare i veckan att jag skulle tigga till mig 5 000 kr från min frus lön för att kunna köpa lite aktier i tisdags. Det gjorde jag och sen idag när börsen gick ner 3% till så tog jag 5 000 kr från sparkontot för att köpa lite mer aktier. Dessa köp på 10 000 kr motsvarar alltså ungefär 0,1% av vår totala portfölj (lite mindre innan senaste veckans nedgång, lite mer beräknat på nuvärdet). Egentligen inget som kommer påverka portföljens totala avkastning i någon märkbar utsträckning även om jag skulle tajmat dagens köp perfekt och börsen stutsar upp 10% närmaste veckan. Men som jag skrev tidigare i veckan känns det mentalt bra att köpa lite när det går ner. Jag har inte suttit och följt börsen timme för timme, utan kollat någon gång per dag via mobilen.
Köpen är inte mycket att orda om. Fyllde på i de vanliga bolagen dvs mest Investor och Industrivärden, men även lite i Kindred. Jag noterade att Volati Pref nu äntligen handlas till över 6% direktavkastning så jag äntligen kan få öka andelen preffar lite. Men idag prioriterade jag annat, de ligger dock bra till på väntelistan om kursen håller sig under 660 kr när utdelningarna börjar ramla in.
Jag skulle inte tro att det blir några fler köp i huvudportföljen den närmaste månaden. Kassaflödet i form av lön är ju inte så imponernade och planen är främst att hålla oss flytande så vi kan återinvestera all utdelning. Visserligen finns ett låneutrymme på 1,5 miljon i kredit kopplat till en av kontona (som idag är helt obelånat) samt outnyttjad kredit på bolånet (där vi idag har under 25% belåning av vår lägenhet), men det sparar jag ett bra tag till.
Även om jag inte planerar att köpa mer i vanliga portföljen har jag tänkt att avsätta runt 10% av överskottet i min enskilda firma till min IPS. Här är min tanke att göra avstämning en gång i kvartalet och då föra över pengar till IPS motsvarande 10% av överskottet i samband med att jag gör momsredovisning och sammanställer kvartalet. Men här sitter jag lite och lurar på om jag inte ska göra överföringen redan nu. Det handlar om cirka 10 000 kr i avsättning till min IPS för första kvartalet som jag alltså kan tänka mig göra redan nu en månad för tidigt om börsen surar någon dag till. Här har jag vissa planer på att ta in ett nytt bolag som jag tror kan vara bra på längre sikt som jag inte alls äger i huvudportföljen, delvis på grund av för låg utdelning.. Återkommer när/om det blivit verklighet med köp där.
Att jag kom att tänka på det här med att äta vissa saker vissa perioder på året just idag borde kanske hänga ihop med Fettisdagen och semlor. Men det var faktiskt av helt andra skäl som tanken slog mig just idag. Men för sakens skull får vi väl börja med att gå till botten med semlorna. Jag har inte ätit någon just idag och kommer inte göra det, men har ätit tre stycken den senaste månaden. Två köpta på ett konditori som brukar rankas som topp 10 i Stockholm och en köpt på City Gross. Priset var 40 kr på konditoriet och 10 kr på City Gross. Här är det faktiskt helt omöjligt att värdera vilken som var mest prisvärd, då fyra gånger högre pris är rätt svettigt. Men ska man bara äta några gånger om året är det nog ändå så att 20% godare semla kan motivera 300% högre pris.
Så åter till det som fick mig att tänka på att äta vissa saker under vissa delar av året. Idag åt jag nämligen upp min sista burk med inlagd sill köpt för 6,90 kr per burk innan jul. De hade erbjudande två veckor i rad där man max fick köpa fem burkar per vecka. Så jag hade tio burkar lagom till jul och har således ätit sill till lunch ungefär en gång i veckan sen dess. En burk sill, några potatisar, två ägg och någon grönsak. Fin lunch för runt 10 kr som är både god och nyttig. Nu skulle jag så klart ha råd att köpa sill även till ordinarie pris som jag antar ligger någonstans strax under 15 kr för motsvarande burk, men då jag vet att det kommer erbjudande till påsk och midsommar också så har jag de senaste åren kunnat köpa 30 burkar till riktigt bra pris. Vilket är precis lagom. Man får en liten paus från sportlovet till påsk och sen en lite längre paus från slutet av sommaren fram till jul, om man som mig äter sill en gång i veckan och har en partner som inte gillar sill så man får ha den i fred. Några veckors paus på senvintern och hösten är precis lagom så man hinner få tillbaka längtan efter denna goda lunch.
I fallet med sillen är det alltså egentligen ingen fråga om säsong. Utan en vara som tre gånger per år säljs på kampanjer och har lång hållbarhet. Andra varor kan ju vara så att de varierar mycket i pris beroende på årstid. Då är det ju dessutom ofta så att varan håller bäst kvalité just när den är som billigast. Nackdelen är att man då får äta det ganska ofta och mycket under en begränad period och sen väldigt lite under kanske 8-9 månader under resten av året. Då passar sillen mig mycket bättre som jag kan äta nästan året runt och ända betala under halva priset mot ordinarie pris.
Vilka är era favoritvaror som ni äter under vissa säsonger på året?
Nu har inte börsen stängt för dagen än, men när fondernas kurser är uppdaterade sent ikväll skulle jag tro att portföljen minskat med minst 400 000 kr i värde idag. Nu har jag inte bokfört dagliga svängningar men det måste ju vara rekord för min del. Vid tex Brexit var portföljen betydligt mindre och jag hade då dessutom runt 400 000 kr på sparkonto som jag hade som mål att investera på börsen i närtid. Så Brexit kom ganska lägligt då jag hann med i alla fall några billiga köp (bland annat 200 Investor för 266 kr styck när börsen öppnade efter Brexitomröstningen). Även nu har vi en del på sparkonto och dessutom så amorterade vi ner bolånet med 200 000 kr för några veckor sen, pengar som vi kan få loss från bolånet med en knapptryckning. Så precis som vid Brexit finns det egentligen pengar att handla för. Trots det har jag bara tittat till börsen några sekunder under dagen idag och har inga planer på att köpa några större mängder aktier i närtid. Då planen är att återinvestera alla årets utdelningar behöver vi lite pengar på sparkonto om det är så att inkomsterna minskar kraftigt till 2021 och att börja öka upp bolånet är något jag tänker mig som en variant när börsen gått ner 40% inte 4%.
Inga större köp i plan alltså. Men då sparkontot är välfyllt och jag har jobbat och fakturerat lite i början av året och min fru får lön imorgon så ska jag tigga till mig 5 000 kr från hennes lön för att köpa aktier för i alla fall. Köp på 5 000 kr i en portfölj på runt 10 miljoner som tappat 400-500 000 kr på en dag gör ju egentligen varken till eller från. Men bättre än att köpa i fredags 4-5% dyrare i alla fall.
Dagens första tips får alltså bli att dels sluta tänka på portföljens upp- och nedgångar på kortare sikt som riktiga pengar. När portföljen passerat 1 miljon blir man bara snurrig av att tänka så. Man får intala sig att börsen kan ge 4-8% om året i snitt över tid men att kortsiktiga svängningar bara är brus. Mitt andra tips är det kan kännas psykologiskt bra att köpa lite aktier vid större nedgångar, även om du köper så lite att det inte påverkar den totala avkastningen över tid i någon mätbar utsträckning så kan det då kännas bättre. Och allt som gör att du minskar risken för att få ont i magen, tänka för mycket på börsen och sälja vid fel tillfälle är bra.
På tal om mindre köp och lön imorgon så är det #Uppesittarkväll på EFN ikväll kl 20-22 där ni som får lön imorgon kan ägna en liten stund åt att fundera på vad lönen ska investeras i. Sök på Uppesittarkväll och EFN på Youtube strax innan kl 20 så tror jag ni hittar sändningen.
Ingen har väl missat den nya yrkesgrupp som vuxit fram inom podcast, blogg och sociala medier. Dels finns det kändisar med något oklart jobb i grunden som tjänar stora pengar på samarbeten på Instagram och sin podd där de pratar lite om veckan som gått i allmänhet. Sen finns det andra kategorin av personer som börjat från noll och försökt bygga upp en lyssnarskara genom att gräva ner sig i något ämne som de tror ska intressera folk. En podd jag brukar lyssna på ibland drivs av en kille som verkar köra mellan 5 och 10 olika poddar, vilket jag antar bör ta minst 40h i veckan, där jag tror att de flesta bara har några tusen lyssnare. Denna typ av produkt verkar ha svårare att hitta sponsorer till, så varje program börjar och slutar med rätt mycket snack om swish, patreon och möjligheten för någon som lyssnar att köpa reklam.
Det har också varit en del snack om journalister som inte är knutna till något mediahus utan finansierar sitt arbete genom privatpersoners gåvor/stöd. Det finns också hela mediahus som finansieras helt via donationer.
Nyligen såg jag på två olika håll med några dagars mellanrum idrottare som bad som stöttning från privatpersoner utan någon tydlig motprestation, det var något i stil med vill du stötta min idrottsatsning swisha pengar till detta nummer. På sätt och vis kanske rimligare än att man ska få något stöd från sitt idrottsförbund eller klubb som i sin tur finansierat sin verksamhet via bidrag.
Det här har gjort att jag tänkt rätt mycket på detta fenomen på slutet. I grunden är det något som känns lite "orent" med att tigga frivilliga gåvor. Samtidigt är det på sätt och vis bra att gåvorna är frivilliga, vill man inte ge pengar så kan man bara strunta i det. Så det kanske inte är så mycket att störa sig på? Vissa poddar erbjuder extramaterial, träffar, hälsningar i podden etc som tack till de som sponsrar och då börjar det ändå bli lite tydligare för mig att man säljer något och inte bara tigger gåvor.
Jag förstår samtidigt att man vill ha betalt för det jobb man lägger ner och något som stör mig minst lika mycket som tiggeri om gåvor är när en podd på 30-45 minuter har 4-5 olika sponsorer. Vilket i den bästa av världar även borde störa sponsorerna till den grad att det inte lönade sig att ta in för många per avsnitt. Kanske 1-2 sponsorer och 20 sekunders tiggeri om Patreon ändå är en ok kompromiss och att det bara är jag ännu inte riktigt vant mig vid upplägget med frivilliga bidrag.
Alla kan ju inte som Alex och Sigge bygga upp en podd med många 100 000 lyssnare som gör att man först tjänar grova pengar på reklam och sen säljer både böcker och eventbiljetter till lyssnarna. Även om det är den modellen jag själv försökt kopiera lite där jag tidigare har haft reklambanners på bloggen (och nu får ersättning från TradeVenue), gjort några enstaka samarbeten per år och använt den trogna läsarkrets jag fått till att sälja böcker. Jag vet att många köpte min första bok som tack för att de fått följa bloggen i 10 år.
Jag ska erkänna att jag studsade till när jag hörde att Kvalitetsaktiepodden bad om gåvor då jag personligen mer förknippat det med personer som spelat lite mer på sitt behov av stöd för överlevnad än de som haft 30% årlig avkastning i genomsnitt på börsen i många år. Samtidigt förväntar jag ju mig inte att Jan Guillou ska ge bort sina böcker gratis även om han har 100 miljoner på banken (vilket han berättade nyligen) och en bra podd, som Kvalitetsaktiepodden, kräver så klart en hel del jobb där man kan vilja få ersättning för arbetstiden. Stefan Persson har ju fått styrelsearvode alla år för sitt jobb i H&M, även om han hade klarat sig ändå.
Jag är nog bara ovan, men för mig skulle det vara tydligare att man gör en så bra produkt att man kan ta betalt av alla, så det kostar 5 kr per avsnitt att lyssna istället för att några ska ge bort 100 kr och de flesta inget alls. Och för att vara tydlig så gör man så klart som man själv vill i sin egen produkt. Vill jag starta en insamling med gåvor på Patreon så gör jag det. Även om jag tror det skulle vara en utmaning att sälja in konceptet att jag som har en portfölj på 10 miljoner behöver era bidrag för att "ha möjlighet att blogga vidare".
Vad tycker ni om frivilliga bidrag? Tycker ni det är ett rimligt sätt att tjäna pengar på tex poddar som är jämförbart med reklam eller att sälja något till sina följare?
Jag har själv varit en stark förespråkare för uträkningar mellan det tydliga sambandet mellan sparkvot och hur många år det tar att uppnå ekonomisk frihet. Dvs att hur lång tid det tar tills dess att man kan sluta jobba och leva på avkastningen från det kapital man sparat ihop. Ungefär såhär ser det ut.
70% sparkvot - 8 års arbete
50% sparkvot - 15 års arbete
30% sparkvot - 21 års arbete
20% sparkvot - 28 års arbete
Dessa siffror förutsätter att du sparar samma procent av lönen under hela tiden när du jobbar samt att du fortsätter leva på samma nivå även under uttagsperioden. Dvs för den som sparar 70% av lönen efter skatt behöver ett passivt kassaflöde som motsvarar 30% av den tidigare nettolönen, eftersom det är just 30% av lönen man levt på under tiden man sparat ihop pengarna. Siffrorna är från min bok Miljonär innan 30 och pensionär innan 40. Där beskriver jag mer exakt hur jag räknat, men kort sagt är de inflationsjusterade dvs vi pratar snarare om köpkraft än antal kronor per månad och ganska försiktigt räknat.
En stor fördel med detta sätt att räkna är att det blir väldigt enkelt och tydligt. Det är bra om man får en ungefärlig bild av vad som krävs och vad som kan förvänta sig. Jag har stött på båda sidor under de år jag pratat om sparande för tidig pension, vissa tycker det är otroligt att man kan sluta jobba redan efter 15 år om man sparar halva lönen, andra tror det ska räcka med att spara någon enstaka tusenlapp i månaden för att kunna sluta jobba vid 45. Det är så klart lättare att spara 50% av lönen om du har en hög lön, men det är en fördel att kunna prata om procent snarare än hur många kronor i månaden som man behöver spara. Sparsamheten får också dubbel effekt eftersom du får dubbel effekt av att hitta livslånga besparingar som tex när du inser att du klarar dig lika bra utan en tidigare kostnad på 500 kr i månaden. Dels kan du spara 500 kr mer av lönen och dels behöver du 500 kr mindre i passiv inkomst den dagen du slutat jobba.
Även om detta är ett bra sätt att synliggöra vad som är en rimlig målsättning så är kanske inte livet riktigt så linjärt i verkligheten. Jag personligen sparade till exempel runt 80% av lönen under en period. Ändå jobbade jag i 13 år trots att det enligt tabellen borde handlat om kanske 6 år. När jag sen slutade jobba började jag inte plocka ut pengar direkt. Helt enkelt för att jag ville kunna leva dyrare under uttagsperioden än under de enstaka år där jag sparade som mest. Nu två år efter att jag slutade jobba har jag ännu inte börjat leva på kapitalet.
Det vill säga det var inte riktigt så tydligt som i exemplen att jag först sparade XX% av lönen i X år och sen slutade jobba och från dagen efter det började leva på det ihopsparade kapitalet så . Jag skulle snarare kunna dela upp det hela i följande faser.
Maxsparande
I denna fas fokuserar man helt på sparandet, varje sparad krona räknas. Ofta sker detta i en tidig fas av sparresan då man har många år av ränta på ränta framför sig vilket gör att det går att räkna upp värdet på varje extra sparad krona ordentligt. Kan man få 8-10% avkastning om året så gör en sparad 100 lapp idag verkligen skillnad om 20-30 år. Kanske har man några gyllene år direkt när man fått sitt första jobb och ännu inte hunnit bilda familj eller dra på sig dyra vanor?
Denna fas kanske man kan hålla på med i 1-10 år. Men det går även bra att hoppa över den helt.
Marschfartsparande
Här hittar man en nivå som man kan hålla uthålligt. Kanske struntar man i maxsparandet och kliver direkt in på denna nivå. Efter några år börjar avkastningen och nysparandet från lönen jobba parallellt. När du passerar din första miljon så kan du räkna med 40 000 kr i avkastning varje år enligt 4% regeln, även om det kommer slå väldigt mycket upp och ner och aldrig bli just 4% per år. Det betyder att du som sparar 5 000 kr i månaden tillsammans med avkastningen på ditt kapital kan räkna med en värdestegring över tid på runt 100 000 kr om året i genomsnitt.
Tanken är att du ska hitta en uthållig nivå som du kan trumma på med under många år. Men enstaka år kan det bli avbrott eller minskat sparande vid bröllop, arbetslöshet, barnledighet etc.
Denna fas kan troligtvis pågå 5-30 år, beroende på hur högt sparande du väljer/klarar och hur långa perioder det blir av avbrott eller minskat sparande.
Förskjutet uttag
När du efter 8-30 års sparande byggt upp ett kapital som du egentligen tror du skulle kunna leva på kan det bli en ganska stor omställning att gå från att jobba 100% och spara 20-70% av lönen till att jobba 0% och istället för att stoppa in många tusenlappar i månaden plötsligt börja ta ut massa pengar. Men kanske kan man gå ner på deltid och bara dra in så mycket pengar som man behöver för att gå runt och sänka sparkvoten till 0%? Bara det att man kan låta kapitalet ligga och jobba till sig några år till med återinvesterade utdelningar gör stor skillnad för den som vill bygga upp en extra säkerhetsmarginal eller kunna lämna ett arv efter sig.
I vårt fall med runt 10 miljoner i portföljen så handlar det om ungefär 400 000 kr om året i möjligt uttag. Dvs varje år som vi inte behöver plocka ut pengar ur portföljen så motsvarar det ett nysparande på över 30 000 kr i månaden för den som inte har något kapital. Trots att man lever upp hela lönen och har 0% sparkvot så växer kapitalet snabbare än under de första åren med maxsparande.
Kan du avsluta ditt sparande med 1-5 år där du låter pengarna ligga och jäsa till sig så gör det märkbar skillnad.
Minskat uttag
Tror du på 4% regeln så innebär perioder där du klarar dig på 2-3% uttag att kapitalet bör växa klart mer än inflationen över tid. Kan du gå i pension innan 50 och sen klara dig på 2-3% av kapitalet resten av livet så kommer du med stor sannolikhet lämna ett fett arv efter dig, troligtvis på ungefär dubbla det kapitalet du hade när du slutade jobba.
Maxat uttag
Vill du inte lämna något arv efter dig måste du troligtvis vid något tillfälle växla upp och börja plocka ut mer än 4% av kapitalet varje år. Frågan är bara hur tidigt man vågar börja med detta?