Att spara pengar i 10-20 år och sen leva på avkastningen är ju ett sätt att på lång sikt få leva ett fritt och roligt liv och då fylla dagarna med sånt man tycker är kul. Det tjatar jag ju om så gott som dagligen här på bloggen. Men kan man lyckas hitta något sätt att fylla dagarna med det man tycker är fritt och kul och samtidigt tjäna pengar på det kanske man kan hoppa över de 10-20 första åren i ekvationen ovan?

I den här veckans fredagsintervju är det dags att få träffa de två barndomskompisarna som har lyckats hitta ett jobb som bygger på att de åker runt i Sverige och äter hamburgare, pizza, dricker öl, småsnackar och skämtar lite med varandra. På att filma detta och lägga upp på Youtube tjänar de över 100 000 kr i månaden. Finns de såna jobb kanske man inte behöver spara sig till att kunna sluta jobba?

Hur gör man egentligen för att kunna leva på Youtube, hur många tittare behövs och hur får man något att bli viralt? Det hoppas jag på att vi ska få svaret på idag.

Låt mig presentera Adam och Anton från Youtubekanalen Matkoma. För er som inte sett deras klipp bygger de på en blandning av humor och stor aptit för mat. En frågeställning på ett klipp kan vara hur många semlor man kan äta eller om det går att äta för 1000 kr på Biltemas billiga förbutik. Kanalen hittar du här och deras hemsida här. Kanalen har över 200 000 prenumeranter, jag är en av dessa och kollar varje vecka och tycker det är riktigt kul!

Hur fick ni idén med Youtube och Matkoma?

Vi är gamla barndomskompisar och har alltid varit intresserade av lite udda frågeställningar. Till exempel hur mycket kan man äta av en viss sak om man verkligen pressar sig själv. Vi visste båda att vi kunde äta ganska mycket, tex var vi båda överens om att äta två pizzor inte var några problem. Så vi tänkte hur vi kunde göra något intressant kring detta, till exempel starta en blogg eller filma våra matutmaningar. Då det inte fanns någon som gjorde något liknande i Sverige såg vi ett hål i marknaden och insåg tidigt att Youtube var den bästa kanalen för oss. Det var ungefär 3 år sen.

Hur snabbt kunde ni börja tjäna pengar och leva på det här?

Vi visste från början att det gick att leva på det om man fick tillräckligt stor spridning, men vi hade inte bråttom utan insåg att man måste bygga långsiktigt. Men redan från början drev vi det som ett bolag, även om vi fortfarande hade andra jobb. Från början gjorde vi kanske ett klipp i månaden och hade ett par tusen tittare per klipp. Sen steg det sakta men säkert och efter 8 månader var det en person med stor räckvidd som gjorde en ”shout-out” och vi gick då snabbt från 5 000 till 35 000 prenumeranter. Då tog det fart på riktigt.

Youtube funkar så att får man många tittare så visas klippen upp för många personer och ju fler som tittar desto mer syns man även med gamla klipp. Så det blev en väldigt snabb kedjereaktion när vi fått upp ett antal prenumeranter. När det började ta fart hade vi redan 40 befintliga klipp uppe som började pushas mer och mer hela tiden.

Hur ser ekonomin kring kanalen ut idag?

Vår huvudsakliga inkomstkälla är den automatiska reklam som säljs via Youtube. Ibland gör vi även samarbeten med företag som vill synas i filmerna. Reklamen som rullar innan och under klippen sköter Youtube (Google) så det är inget jobb för oss mer än att göra själva klippen.

Vi har idag 2-3 miljoner visningar i månaden och på det fakturerar vi lite över 100 000 kr i månaden från vårt bolag. Vi plockar ut 30 000 kr i bruttolön per person vilket gör att vi idag sen några kvartal tillbaka bara jobbar med kanalen.

Skulle ni säga att ett par miljoner visningar i månaden är det som krävs för att kunna plocka ut heltidslön på Youtube?

Vi är ju för det första två personer, så har man en kanal som bara en person ska kunna leva på så kan man givetvis klara sig med lite färre tittare. Vi har däremot ett tacksamt ämne i mat där annonsörerna är villiga att betala lite mer. Ytterligare en faktor som talar till vår fördel är att vi har ganska långa klipp vilket gör att det får plats ett reklamklipp även mitt i filmen. Det påverkar förtjänsten per tittare väldigt mycket. 

Om det är någon som vill testa att leva på Youtube måste man utgå ifrån att göra ett bra innehåll, det är den enda strategin som fungerar långsiktigt. Det är också väldigt svårt att veta vad som ska ta fart och bli viralt, ibland tycker vi att vi gjort ett jättebra klipp med en fångande rubrik som ändå får ganska få tittare.

Hur stor del av era visningar är gamla klipp? Skulle ni kunna sluta producera nya klipp och börja jobba med något annat och ändå tjäna kanske 10 000 kr i månaden helt utan jobb med kanalen? Det vi som gillar investeringar brukar kalla en passiv inkomst.

Ungefär hälften av våra visningar och därmed reklamintäkter kommer från gamla redan befintliga klipp. Men tyvärr är det inte så enkelt att vi skulle tjäna hälften om vi helt slutade producera nya klipp. Hela modellen med Youtubes algoritmer för att sprida klippen bygger på att man har många tittare och att det kommer nytt innehåll regelbundet. Ju fler som tittar desto fler får upp klippen som förslag på intressant innehåll.

Skulle vi sluta producera nytt skulle det snabbt bli en negativ spiral med färre tittare, på samma sätt som vi fick en positiv spiral när fler och fler hittade kanalen och började prenumerera. Det är dock så att Youtube aldrig berättar hur algoritmen funkar i detalj, det är nog inte meningen att någon utomstående riktigt ska veta det.

Hur mycket jobb är det med kanalen? Jag misstänker att det är lite fler timmar bakom klippen än man kanske förstår som tittare? Ser ni det som ett vanligt jobb eller mer som en rolig hobby som ni dessutom kan tjäna pengar på?

Vi lägger framförallt mycket tid på redigeringen av klippen. Vi turas om och redigerar var annat klipp och det är ofta runt 20 timmars jobb med ett enskilt klipp. Då vi lägger ut två i veckan så blir det snabbt heltidsjobb för oss både med filmning, redigering, lite möten och planering.

Vi tycker det är ett väldigt roligt jobb, men ser det ändå som ett jobb. Hade vi fortfarande bara haft några tusen tittare per klipp så hade vi inte fortsatt med kanalen.

Hur ser ni på framtiden? Känns det här som något ni kan fortsätta leva på eller finns det en risk att antingen tittarna tröttnar eller att Youtube gör om affärsmodellen så att ni helt plötsligt över en natt står utan inkomst?

Vad gäller klippen försöker vi hela tiden förnya oss. Det ska vara minst lika mycket humor som rena matutmaningar. Att bara köra hur många pizzor kan vi äta ena veckan, hur många hamburgare nästa vecka och sen semlor tredje veckan skulle snabbt bli tråkigt både för oss och tittarna. Så vi försöker hela tiden hitta nya vinklar till exempel om det går att gå plus på att julbord, då vi vägde och räknade kilopris på allt på buffén.

Vi tror det är jätteviktigt med förnyelse. Redan när man själv börjar bli trött på innehållet gäller det att börja förändra och utveckla. För snart därefter kommer annars tittarna också börja tröttna.

Vad gäller Youtube som kanal tror vi den är väldigt stabil. För Google tjänar ju pengar på samma sak som oss dvs reklamintäkterna. Och Youtube är en väldigt bra kanal för annonsörer att nå ut till en attraktiv målgrupp.

För mig som gillar att handla billig mat och spara pengar känns det som ni hittat ett perfekt upplägg rent skattemässigt. Ni äter enorma mängder mat en gång i veckan där ni kan betala med företagskortet för obeskattade pengar och sen antar jag att ni måste hålla igen resten av veckan för att inte gå upp i vikt. Hur ser det privata matkontot ut en normal månad?

Ja man kunde ju tro att det här skulle vara ett perfekt sätt att spara pengar. Men vår erfarenhet är att vi ofta äter väldigt mycket och lite sämre mat under inspelningen vilket gör att vi verkligen försöker välja hög kvalité och inte så mycket pasta, ris, bröd och annan billig mat när vi inte spelar in. Utan då blir det ofta lite dyrare mat per kilo. Vi ligger båda på runt 3 000 kr i månaden i privata matkostnader.

Men du har helt rätt i att vi måste hålla igen och äta mindre kalorier mellan inspelningarna för att hålla oss i form.

Jag fick i helgen en fråga från en läsare om jag inte kunde skriva något om att köpa in tex städhjälp och själv lägga tiden på jobba övertid istället för att städa hemma. Ett påstående man hör ganska ofta att personer med hög lön inte ska hålla på med massa enkla uppgifter som går att köpa in relativt billigt. Detta resonemang tycker jag stämmer om man har ett företag där man får tacka nej till uppdrag för att man lägger tid på administration. I ett företag har nämligen pengar in och pengar ut samma värde. Så kan man där jobba lite mer och dra in 10 000 kr för att man frigjort tid genom att köpa in en tjänst för 5 000 kr är det en vinst på 5 000 kr för bolaget. Det bygger dock på att kunderna står på kö så att du verkligen kan dra in mer pengar genom att frigöra tid.

Som privatpersoner funkar det inte riktig likadant då vi först skattar på vår lön och sen betalar vi privata kostnader med våra skattade pengar, dessutom kan vi inte dra av momsen. Även om man köper in en tjänst som är subventionerad via RUT så sker det en väldigt stor avbränning under resans gång. Ska man köpa in en tjänst som städning är det också någon som ska ta sig till din bostad, dessutom förekommer det kringkostnader som att någon ska fakturera och sköta bokföringen i städfirman, vilket man slipper om man bara städar åt sig själv. Exakt om det lönar sig för just dig att köpa in en tjänst får du räkna på själv genom att se hur mycket du får ut efter skatt på ett jobba extra. Men tjänar du bra så betalar du också hög skatt på extrajobb. Låt mig ta ett exempel. 

Person A jobbar som målare och får ett uppdrag att spackla igen ett hål i väggen hos en kund. Ett skitjobb som tar 5 minuter men inkl resa och fakturering så blir det ändå en timmes jobb. För det fakturerar hon 400 kr + moms = 500 kr. Momsen försvinner direkt och med sociala avgifter och skatt på jobbet så blir det 200 kr skattat och klart för 1 h extra jobb, helt ok för att spackla igen ett hål på 5 minuter. För dessa 200 kr köper hon in städning i hemmet av person B eftersom hon inte hinner städa nu när hon jobbade övertid på måleriet. Efter att moms och skatt dragits får städaren behålla 90 kr av de 200 kr. För dessa 90 kr köper person B en pizza eftersom hon inte hinner laga middag när hon jobbat övertid med att städa person As lägenhet. Person C jobbar som pizzabagare och tjänar 25 000 kr i månaden. Efter skatt blir det 19 500 kr o lön för pizzabagaren vilket betyder ca 900 kr per arbetsdag. För att kunna ha råd att anställa person A för att spackla igen ett hål i väggen måste alltså person C jobba runt 5 timmar på pizzerian. Så totalt har dessa personer jobbat 7h för en pizza, ett spacklat hål och en snabb avsvepning med dammsugaren. Ta exemplet med en nypa salt nu då jag inte räknat med RUT-avdrag och kanske blev resultatet av spacklingen bättre nu än om pizzabagaren hade försökt spackla själv. Urpsrungsfrågan gällde städning och städa hemma hos sig själv tror jag de flesta klarar med godkänd kvalité.

Jag tror inte det är så vanligt att man räknar på städhjälp och gör en sansad bedömning av huruvida det lönar sig eller inte, utan man köper städhjälp för att man inte anser sig ha tid eller tycker det är trist att städa. Jag kommer fortfarande ihåg chocken från en diskussion på mitt gamla jobb där flera 25-åringar berättade att de givetivs hade städhjälp i sina maxbelånade bostadsrätter innanför tullarna. Det här var personer utan barn som tjänade kanske 30 000 kr i månaden och inte hade någon möjlighet att höja lönen genom att jobba någon timme övertid, så det var omöjligt att räkna hem rent ekonomiskt.

Sparar man till ekonomisk frihet dvs att inte behöva jobba blir exemplet ännu tydligare. Den dagen man inte längre jobbar finns det inget välbetalt jobb att jobba extra på och heller ingen skatt att kvitta RUT-avdraget mot. Och har man vant sig vid att slippa städa upp sin egen skit kanske det är en omställning att helt plötsligt få börja med det igen. Med 4% regeln krävs det att man sparar ihop ett betydande kapital för att ha råd med städhjäp en gång i veckan resten av livet.