Jag minns det som det var igår när en tjej vid namn Elin Helander som var forskare vid Karolinska Institutet hade skickat in lite tips om hur våra hjärnor fungerar och kopplingen till sparande till Sparpodden med Günther och Jan. Det var hösten 2014. Åren går och Elin har varit med i en massa olika sammanhang sedan dess, ändå tror jag många kan ha missat hennes tips om hur våra hjärnor fungerar och varför vissa kan ha så svårt att spara. Så nu tänkte jag att det var dags att skapa lite kunskap med förankring i vetenskapen för er läsare. Även om man inte själv upplever att det är svårt att spara pengar kan det underlätta med lite kunskap om man vill förstå andra som inte lyckas och hur man ska kunna hjälpa personer i sin omgivning.

Vill ni läsa mer om Elin så tycker jag ni ska besöka hennes hemsida. Nu över till intervjun.

Kul att ha dig med i Fredagsintervjun. Berätta lite om dig själv

Min bakgrund är inom psykologi och jag har en master i något som kallas kognitiv neurovetenskap. Det innebär att jag har studerat hur vårt tänkande fungerar och hur det hänger ihop med olika strukturer i hjärnan. Innan jag valde att gå till finansbranschen arbetade jag med hjärnforskning på Karolinska institutet. Jag älskar forskning, det är det bästa jag vet - att på ett strukturerat och objektivt sätt försöka finna svar på svåra frågor. Men jag brinner också för innovation och att knyta samman forskarvärlden mer med samhället så att forskningen kommer mer till nytta. Och det gör jag idag. Dreams är ett exempel där jag har gjort detta inom finans. Jag har byggt upp ett nätverk med forskare från hela världen som kan forska på vår produkt, detta hjälper oss att ta fram en så bra produkt som möjligt, samtidigt som vi genomför riktiga forskarstudier som kommer publiceras och kan bringa mer klarhet inom det vetenskapliga området som kallas beteendeekonomi, alltså hur vi fattar ekonomiska beslut. Jag har också gett ut boken Hjärnkoll på pengarna som fick mycket uppmärksamhet när den kom ut. I den berättar jag för läsaren hur man kan bli en bättre sparare genom att förstå hur vår hjärna funkar.

Hur ser ditt eget sparande ut?

Jag lägger undan 30% av min nettolön. Det mesta går in ett långsiktigt fondsparande. Jag har också aktier, men köper inte mer nu, jag har inte tid att följa med så mycket som jag vill i aktiemarknaden. Jag spontanspar till kortsiktiga saker, t.ex. resor eller någon pryl i Dreams och har även ett fondsparande i appen i en gruppdröm med min sambo till en längre sommarhus-dröm. Jag kickar väldigt mycket på att spontanspara och genom små beteendejusteringar kunna lägga undan mer pengar än det jag sparar undan varje månad med automatiska överföringar. Det blir som en liten tävling mot mig själv. Jag amorterar också på ett bostadslån, det är inte inräknat i sparkvoten även om det är ett typ av sparande. 

Jag sparar i fonder till min dotter varje månad också. När jag var föräldraledig (kom nyss tillbaka till jobbet) sparade jag ingenting till mig själv. Jag hade sparat ihop en buffert inför min föräldraledighet för att ha extra pengar till roliga saker. Men under föräldraledigheten prioriterade vi att ta ut så få dagar som möjligt från försäkringskassan ist för att spara (utöver sparandet till dottern) för att kunna vara hemma längre. Vi sparar alltså föräldradagar ist för pengar kan man säga. Tid är också en tillgång :) 

Och vad är målet med pengasparandet?

Målet med mitt sparande är en trygg framtid för mitt framtida jag. Pengar är lika med frihet för de kan omvandlas till precis vad som helst, och jag vill att min frihet ska öka med åldern. Inte tvärsom, som det faktiskt blir för många, för man drar på dig en dyrare livsstil. 

Jag har ett generellt framtidssparande i fonder/aktier, och även ett pensionssparande via mitt egna företag. Sedan målsparar jag en hel del. Det blir lättare att spara om det är till en specifik sak. Det är alltifrån ett sommarhus till en kul-buffert eller diamanter som jag vill sätta in i en ring jag ärvt från mormor. 

Hur kommer det sig att du intresserat dig just för hjärnans koppling till sparande och privatekonomi?

Det är viktigt att förstå den kopplingen och den saknas inom finans idag. Jag är den enda kognitionsvetaren som jobbar inom finans på det här sättet. Det kommer komma fler, det är jag helt säker på och det är viktigt att det gör det, för alla är vi bra på olika saker och kan bidra till en bättre finansbransch. Intresset för beteendeekonomi har drastiskt ökat det senaste året. Även hos ekonomer och nationalekonomer börjar man prata mer öppet om känslor och den irrationella människan och intressera sig för detta. Men de är fortfarande inte utbildade i psykologi och hur hjärnan fungerar vilket leder till att det ibland blir missförstånd när de ska beskriva människan. Jag har hört ekonomer prata beteendeekonomi eller om hjärnan som säger fel saker, saker som faktiskt inte är sanna, kanske för att de läst någon blogg på ämnet som skrevs för 10 år sedan.

Vad är det med våra hjärnor som gör att det är så svårt för många att spara pengar?

Det är vårt belöningssystem som spökar. Kort och gott, vi är konstruerade att söka enkla och snabba belöningar. Belöningar som vi kan få här och nu. Medan sparande handlar om precis tvärt om, det handlar om att avstå belöningar idag (alltså inte konsumera en pryl eller upplevelse) för att lägga undan pengarna till framtiden. Det man behöver göra är att börja samarbeta med sin hjärna så man känner den här belöningen av att spara istället och det är detta jag går igenom i min bok Hjärnkoll på pengarna.

Vilka är dina bästa tips för att besegra dessa utmaningar med svårigheten att spara?

Mina bästa tips är att;

- Spara till något konkret. Det gör det lättare för hjärnan att prioritera sparmålet. 

- Sätt upp delmål på vägen och belöna dig med något du blir glad av att göra när du klarat av ett delmål. Detta är viktigt för att hålla motivationen vid liv och fokus på sparmålet

- Gå inte ut för hårt. Ett jättevanligt misstag är att man sätter ribban för högt, man klarar sen inte av det och så tröttnar man av all motgång. Det är klart att vi kan triggas av höga mål. Men se till att du kan ha en livsstil som håller i längden och vart den ribban ligger är olika för oss alla. Vissa kickar ju på att gå in i totalt spar-mode. Men alla gör inte det. Hitta din nivå. Huvudsaken du sparar något till dig själv i framtiden.

Många av mina läsare kanske inte känner igen att det är svårt att spara. Går det att säga något om det omvända när man blir så intresserad av sparande att man istället får svårt att konsumera? När man sitter uppe till midnatt för att kunna föra över lönen till aktieportföljen och när man som mig helst återinvesterar utdelningen inom 5 minuter från att den betalas ut. 

Ja, då har man programmerat om hjärnans belöningssystem till att kicka igång på sparandet ist. Grattis! Det är bra! 

När jag är klar med min resa på Dreams kommer jag starta ett beroende-center för sparknarkare :D Vi ses då! ;)

Har du några tips utifrån hur hjärnan fungerar på hur man kan tänka för att bli bättre på att hantera börsen psykologiska utmaningar? Jag tänker på att man kanske sätter upp en plan för hur man ska agera men sen har svårt att följa den i stundens hetta när aktiemarknaden går kraftigt upp eller ner.

Ja, om vår hjärnan inte riktigt är skapt för att spara (den vill ha belöning idag ist för att skjuta på den till framtiden) så är vår hjärna verkligen inte skapt för att handla på börsen skulle jag vilja påstå. Där sätts verkligen vår känsloreglering på prov. Och det är svårt! Såklart inte omöjligt, men helt klart en resa med mycket inre dialog och många känslokonflikter. Det finns många tankefällor vi lätt hamnar i. Jag skriver om några i min bok och det finns en hel del skrivet på ämnet. 

Det jag skulle vilja belysa är att precis som det är viktigt att förstå de bolag eller branscher du investerar i så är det precis lika viktigt att förstå dig själv. Det betyder att du bör lägga tid på att lära dig om beteendeekonomi om du vill bli en bra investerare. Den absolut största utmaningen skulle jag säga är att lära oss vilka känslor vi ska agera på eller ignorera. När vi investerar så uppstår tillfälliga känslor, och många av dem ska vi nog inte agera på, men ibland behöver vi tänka om och ta ett nytt beslut för ny relevant information har tillkommit, och att skilja på dessa är svårt. I Hjärnkoll på pengarna beskriver jag hur man kan sätta upp strategier för hur dessa beslut ska tas. Det handlar i grund och botten om att skapa en fördröjning mellan tanke och handling, alltså att ge dig tid till att sortera känslor och information innan man agerar så man inte blir för impulsiv.