Blog Archive
Idag sprang jag på en artikel om ett område jag tänkt på en hel del och även skrivit om både här på bloggen och i mina båda böcker. Nämligen möjligheten att ha den passiva inkomsten som bas men sen komplettera det med lite extrajobb. Läs artikeln här.
I grunden håller jag verkligen med. Har man en passiv inkomst som täcker de basala behoven tror jag det passar utmärkt för många att dra in pengar till semesterresor, restaurangbesök och annat som är trevligt men som man skulle kunna överleva utan. Man tvingas då inte jobba, men kan lätt värdera några timmars jobb i veckan mot vad det ger i form av möjlig ökad konsumtion. Att vara helt ledig passar inte alla och jag tror det kan vara givande att hålla hjärnan igång och vara uppmärksam mot möjliga extrajobb eller projekt som dyker upp, utan att känna att man måste jaga dem med ljus och lykta eller ta sig an tråkiga saker för att överleva.
Jag vänder mig dock lite mot räknexemplet i artikeln där man helt likställer 4 procentsregeln mot arbetsinkomst. Dvs att 40 000 kr om året i lön skulle motsvara 1 miljon mindre i kapitalbehov. Jag har själv gjort liknande exempel, men då försökt att vara noga med att poängtera att detta bygger på att man fortsätter tjäna dessa 40 000 kr om året under alla de år man räknar med att leva på kapitalet. Att göra 5 år med 40 000 kr om året mellan 50 och 55 för den som slutat jobba vid 50 går inte att likställa med 1 miljon extra i portföljen som troligtvis kan ge 40 000 om året för evigt. Så ska man jämföra möjliga extrajobb med 4 procentsregeln rakt av får man vara inställd på att jobba extra även som 80-åring.
Räknar man däremot på 4 procentsregeln bara på den fria portföljen och sen kommer ha olika pensionsdelar som komplement från 55 eller 60 kan ju ett extrajobb fram till pensionen börjar betalas ut vara ett bra sätt att räkna. Utan att behöva binda upp sig på att extrajobba ända fram till ålderdomshemmet.
Att handla billig mat kan man som de flesta andra grejer här i livet dela upp i några olika steg beroende på ambitionsnivå. Det finns några grundprinciper som att handla på säsong, planera inköpen så man inte behöver slänga mat och liknande. Men om vi ser bortanför detta och att kyckling är billigare än oxfilé och vitkål är billigt på hösten och dyrt på sommaren så finns det en hel del pengar att tjäna på även valet av butik.
Jag bor nära en liten lokal ICA butik och ser varje dag folk komma med kassar fyllda motsvarande en storhandling från denna ICA Nära. Trots att det finns 3 stora butiker inom 1 km håll. Så här finns det så klart mycket pengar att spara genom att planera lite och byta till en billigare butik som sin huvudbutik. Sen kan man så klart behöva komplettera någon gång när vardagspusslet så kräver och då är det smidigt med en liten butik som ligger nära. Men man kan inte behöva fylla plastkassarna till bristningsgränsen som mina grannar gör.
När man väl hittat till den större och billigare butiken kan man titta lite i hyllan och se att ofta skiljer 50% eller mer i pris på varor av samma typ, vänd på förpackningen och läs och se om du hittar någon rimlig förklaring till prisskillnaden. Om inte så testa en billigare variant någon gång då och då så kommer du säkert på sikt hitta många billiga varor som är precis lika bra som de dyrare, säkert gå på några nitar också men då är det bara att välja ett annat märke i framtiden. Gör ett blindtest där hemma så tror jag ni kommer inse att några dyra varor som ni brukar köpa inte alls var värda sitt pris.
Nästa steg tycker jag kan vara att ha koll på vad som är på erbjudande just denna vecka på den stora billiga butiken. Sen passar man på att köpa lite extra av sånt man ändå brukar köpa just den veckan som det är kampanj. Fryst kycklingfilé behöver man inte köpa varje vecka utan kan köpa 3 påsar när det är billigt och 0 påsar veckorna efter när det är ordinarie pris. Att lära sig vad de varor man brukar köpa har för ordinarie pris räcker långt.
Sista steget för den riktigt inbitne är att besöka flera olika butiker under veckan och plocka de varorna som är på kampanj på respektive butik. Ofta pratar man om någon 80/20 regel dvs att de enkla förändringarna i början är de som ger störst effekt. Men just i det här fallet men strukturerade matinköp så skulle jag säga att besparingspotentialen är ungefär lika stor i alla dessa 4 steg. Men att det blir lite mer jobb och planering ju fler steg man tar.
Jag kommer nog inte lista billiga matvaror varje måndag som jag gjorde under hösten/vintern/våren men när jag tycker det finns något som sticker ut så kommer jag ta med det i ett inlägg i början av veckan. Annars hoppas jag att mina inlägg har fått upp ögonen för er som tycker det är intressant och att ni hittat en egen variant att bevaka era lokala butiker. Den här veckan kommer jag förutom Willys som är vår grundbutik där vi gör de vanliga inköpen besöka följande butiker på jakt efter följande varor:
COOP Forum
Pepsi Max 1,5 liter 10 kr
Citygross
Nötfärs 49,95 kr/kg
Påfyllning av gaspatron till bubbelvatten 39,95 kr
ICA MAXI
Ägg 15 pack 20 kr
Laxsida 119 kr/kg
Skatten på ISK och Kapitalförsäkring (KF) avgörs av statslåneräntan den sista november året innan. Så det är kanske lite tidigt att börja grubbla på den redan nu även om det vissa dagar känns som hösten är på antågande. Anledningen till att jag kom att tänka på det just idag är att statslåneräntan som ligger till grund för skatten från och med idag är nere på rekordlåga -0,35%. Detta ska jämföras med +0,51% den sista november 2018, dvs det datum som ligger till grund för årets skatt på ISK och KF.
Skillnaden mellan +0,51% från sista november 2018 och dagens -0,35% är väldigt stor (0,86 procentenheter borde det väl bli, men jag vet inte ens hur man räknar ut skillnaden i procent. Det kanske finns något mattesnille som läser bloggen som kan berätta hur man räknar ut det?). När det kommer till nästa års skatt i ISK och KF kommer det dock inte bli så dramatiska skillnader, inte ens om statslåneräntan ligger kvar på denna låga nivå. För att reda ut hur det hänger ihop får vi repetera reglerna för hur skatten beräknas.
För att räkna ut skatten på ISK och KF tar man statslåneräntan den sista november och lägger på 1 procentenhet (tidigare var det 0,75 procentenheter vilket var den höjningen som det var väldigt mycket diskussion om och som Ulla Andersson hävdade bara motsvarade ett par påsar ostkrokar) och det man då får fram är den så kallade schablonintäkten. På denna schablonintäkt betalar man sedan 30% skatt. Det betyder att i år så baseras skatten på förra årets novemberränta 0,51% + 1 procentenhet = 1,51% på vilket man betalar 30% skatt = 0,453% skatt eller 4 530 kr per miljon i kapital.
Förutom att man ska lägga på 1 procentenhet på statslåneräntan finns det en till spärr som gör att skatten inte ska kunna bli för låg. Det finns nämligen ett golv som säger att schablonintäkten aldrig ska kunna bli lägre än 1,25%. Det betyder i praktikten att det inte spelar någon roll om statslåneräntan den sista november är +0,25% eller lägre eftersom man då slagit i golvet. Skatten kan alltså aldrig bli lägre än 30% av 1,25% = 0,375%.
Sammanfattningsvis talar det mesta för att vi nästa år får en skatt på ISK och KF som är lägsta möjliga 0,375% jämfört med årets 0,453%. En skattesänkning på 780 kr per miljon i kapital. Det betyder också att statslåneräntan måste stiga från dagens -0,35% till minst +0,26% fram till sista november för att skatten inte ska bli lägsta möjliga nästa år.
Reglerna med ett golv på 1,25% infördes redan 1 jan 2016 då påslaget på statslåneräntan fortfarande var 0,75 procentenheter. Det mesta talar alltså för att Ulla Anderssons "ostkrokshöjning" av påslaget från 0,75 till 1 procentenhet inte kommer ha någon effekt för just 2020 eftersom det blir golvet och inte påslaget som sätter nivån.
Som lite kuriosa kan nämnas att skatten var rekordlåg 2015 med 0,27% vilket troligtvis är förklaringen till att ett golv infördes 1 jan 2016.
Ibland får jag höra gratulationer till att jag lyckats med mitt mål att bli ekonomiskt fri innan 40 år fyllda. Inte sällan säger de då att de är imponerade av den resa jag gjort och att de förstår att det varit mycket slit under en lång period. På sätt och vis förstår jag vad de menar och visst det har varit ett långsiktigt projekt där jag varje enskild månad under ett drygt 13 år långt yrkesliv spenderade avservärt mindre pengar än vad jag tjänade. Så visst har jag varit konsekvent, målmedveten och uthållig. Men speciellt mycket slit har det verkligen inte varit, jag har mest lallat på i min egen takt och sparat så mycket jag har kunnat så har det gått av sig självt. Så jämfört med de flesta andra har jag verkligen inte slitit vågar jag påstå. Jag har nämligen som en kontrast återigen blivit påmind om hur hårt många andra sliter de senaste dagarna.
Igår morse cyklade jag med min fru till jobbet, jag gör det ibland, sen när vi nästan är framme vid hennes jobb så svänger jag av och cyklar en omväg via stigar i skogen hem. Det brukar bli en tur på 90-120 minuter varav första 20 minuterna blir lite trevlig uppvärmning med sällskap, det är ganska skönt att komma hem kl 9 och redan ha tränat ett bra pass. När jag kör dessa pass går jag direkt upp och kliver i cykelkläderna, så om vi ska cykla iväg kl 07.45 så går jag upp ungefär 07.35. Det händer sen även att jag tar en tupplur när jag kommit hem ska erkännas. Så igår när jag just hoppat upp på cykeln och tycker jag varit duktig som gått upp så tidigt så ser jag en granne jag bara känner ytligt hålla på att packa in tre barn på kanske 3, 5 och 7 år i bilen. Hon är sminkad och välklädd med dataväskan över axeln, alla barnen har egna väskor. Jag kan bara tänka mig hur hennes morgon sett ut med frukost, tandborstning, packning av väskor och övrig logistik jämfört med mina 10 minuter där jag drack ett glas vatten, laddade ner en podd och tog på mig cykelkläderna. Och det vankas nog ingen tupplur vid 10 för henne vågar jag lova. Inte är det mitt slit som vi ska imponeras av!
Idag kl 11 hade jag bestämt tid för en gemensam löprunda i skogen med aktieskribenten och författaren Marcus Hernhag. Kl 11 känns som en rimlig tid så man hunnit vakna när man som oss två inte har så mycket andra tider att passa på under en vardag. Under tiden jag väntade på Marcus vid starten av spårcentralen stannar det en ny fin bil på parkeringen, ur kommer en man med löpkläder och mobilen i en sladd till ett par hörlurar. Han verkar stressad och det enda jag hör honom säga när han går förbi mig i raska steg är ”jag sätter på mute nu för jag kommer börja springa, jag har ett nämligen ett möte kl 12 och måste hinna äta och duscha innan dess”. Han är uppenbarligen mitt i ett telefonmöte med flera andra personer och om 1 timme och 3 minuter börjar nästa möte. Innan dess ska han hunnit springa, äta och duscha. Som sagt, inte är det mitt slit som vi ska imponeras av!
Jag berättade för några veckor sen att vi kommer köra lite extra konsumtion här under sensommaren och hösten i år. För att nu i steg 1 passa på och köpa lite grejer när min fru fortfarande har lön (vilket känns mentalt bättre än att behöva göra stora inköp just när lönen slutat komma) och sen i steg 2 testa hur det är att under en månad leva lite mer slösaktigt i vardagen med småinköp. För att få en bild av vilket liv det är som finns möjligt om vi skulle börja spendera de 30 000 kr i månaden som jag räknar med att vi kan leva på resten av våra liv. Jämfört med de cirka 20 000 i månaden som vi brukar spendera. Men detta steg 2 blir en senare fråga i september.
Åter till steg 1 som går ut på att passa på att köpa lite större grejer som vi tänker oss kunna använda i många år men som är lika bra att köpa nu när vi har typ 1,2 löner utöver portföljens avkastning. Den stora delen här blev en ny TV och ljudsystem. Tidigare har vi haft 40 tums TV och inget ljudsystem, sen ett par veckor har vi nu 55 tum plus någon typ extern högtalare. Jag ska erkänna att jag inte är så insatt då det var min fru som gjorde det undersökande arbetet, läste på och jämförde priser. Är riktigt nöjd med TVn så här långt, den extra storleken gör skillnad och bilden är toppen! Kan dock inte säga att jag tycker ljudsystemet tillför så mycket, men vi köpte det som ett paket och fick det för 100 kr jämfört med att bara köpa TVn. Totalt gick det på knappt 13 000 kr.
Nästa inköp som jag tänkt länge på men varit för snål för att köpa är trådlösa hörlurar. Jag promenerar och cyklar med podcast i öronen varje dag och det har funkat väldigt bra med ett par billiga lurar för 29 kr från Biltema. Men ibland när det är stökigt i omgivningen från till exempel massa trafik är det lite svårt att höra. Och så klart lite bökigt med sladden någon gång ibland. Jag har till exempel tänkt att man skulle kunna ha på sig lurar på gymmet och att det då är enklare att kunna lägga ner mobilen och slippa hålla på med en sladd.
Det blev inga värstinglurar direkt utan att par för 199 kr. Rätt smidigt att slippa sladden och de stänger ute lite ljud så man kan till och med dammsuga och lyssa samtidigt, med mobilen liggande på en central plats i lägenheten istället för i fickan. Dock på tok för varmt att använda de vid konditionsträning på gymmet och när jag cyklar som träning utomhus har jag hjälm så då funkar det inte heller.
Sammanfattningsvis så är jag ganska nöjd med inköpen men det är rätt tydligt att livet blir ungefär lika bra med 40 resp 55 tum och det viktigaste är innehållet i en podd inte om lurarna har sladd eller inte. Nu ska vi köpa ny dammsugare också, sen tror jag vi har grejer så vi klarar oss från inköp av större elektronik/teknikprylar i rätt många år. Sen i september blir det alltså steg 2 då vi ska testa äta dyrare mat och slösa mer i vardagen och se hur mycket extra glädje man får för 10 000 kr mer konsumtion under en månad.