Då var det dags för tredje och sista delen där jag besvarar tre av de kommentarer/frågor som dök upp efter min medverkan i Dagens Industri. Första delen om vi kan fortsätta lite på 4% regeln från dagens börsnivå hittar ni här. Och andra delen om hälsorisk med att sluta jobba kan du läsa här.
Dagens kommentör lyder:
"Det är alltid samma visa på den här typen av artiklar. Ni påstår att ni slutat jobba men sen skriver ni böcker, håller föreläsningar, bloggar och jobbar med förvaltning av portföljen."
På sätt och vis tycker jag denna typ av kommentarer som ofta kommer blir lite märklig eftersom en minst lika vanligt förekommande kommentar är att det är dålig stil att inte jobba och betala skatt. På sätt och vis blir det fel hur man än gör. Men då vi får utgå ifrån att kritiken kommer från olika personer så får vi väl ändå betrakta de båda seperat och som relevanta var och en för sig.
Jag är fullt medveten om att ordet pensionär är missvisande. Men jag tycker det är lite kul och använder det både som titel i en av mina böcker och i privatlivet. Det senare framförallt när jag ska jävlas med någon kompis som fortfarande jobbar. Det är ett smidigt sätt att på ett lite roligt sätt beskriva läget utan att behöva nämna ord som ekonomiskt oberoende, ekonomiskt fri eller rik. Samtidigt vet jag att oavset om man säger ekonomiskt fri eller pensionär så väcks många frågor och jag håller mig helt borta från ord som pensionär eller ekonomiskt fri när någon jag nyss träffat frågar vad jag jobbar med. Då överdriver jag gärna åt andra hållet och får det att låta som jag jobbar rätt mycket med eget företagande.
Jag har tjänat runt 200 000 kr om året i min firma sen jag slutade jobba. Och med "slutade jobba" menar jag då sluta jobba heltid som anställd. Jag förstår att många andra som har eget företag och tjänar 200 000 kr om året ser det som ett jobb, men för mig går det inte att jämföra med tiden då jag var anställd. Det var en sådan otrolig skillnad som kom direkt över natten när jag gjorde sista arbetsdagen att det verkligen känns som att jag slutat jobba. Jag ser det verkligen som att jag slutade jobba där och då.
Från att ha jobbat 45 timmar i veckan på styrd tid och plats, ha en telefon som ringde 12 gånger om dagen, ha 20 bokade tider varje vecka och ofta känna stress inför något som ska skickas in och redovisas de närmaste dagarna till att bara göra det jag känner för. Det är svårt att räkna mitt jobb i timmar men det handlar om kanske 4 timmar i veckan som jag kan göra precis när och hur jag vill. När någon ringer nu är det 9 gånger av 10 någon jag vill prata med. En normal vecka har jag 3-4 saker inskrivet i kalendern och då kan en av sakerna vara att ställa ut soptunnan en viss dag för att sopbilen kommer då. Och jag kan inte minnas när jag kände stress eller oro senast.
För mig är det också en viktig skillnad att inte behöva jobba. Om man som jag ska uttala mig i tidningen om att leva på portföljen, 4% regeln och ekonomimsk frihet är det som jag ser det viktigt att jag skulle klara av att leva bara på portföljen. Det vill säga jobb måste vara styrt av lust och frivillighet. Att påstå att man är ekonomiskt fri när bara portföljen täcker 80% av kostnaderna en normal månad och man måste jobba in pengarna för de sista 20% blir en form av bedrägeri. Så ser jag det hela.
Då var det dags för del två av tre där jag skriver lite kring de kommentarer som dök upp med anledning av min medverkan i Dagens Industri. Se de två senaste inläggen här på bloggen för att få en helhet.
Dagens kommentar lyder:
"Det är livsfarligt för hälsan att sluta jobba. Kroppen och hjärnan behöver aktivitet för att fortsätta fungera. Min pappa fick både sämre kondition och långsammare skalle när han slutade jobba. Han slutade jobba vid 65 och åldrades mycket mer mellan 65 och 70 än vad han gjorde mellan 60 och 65."
Jag tänkte det kunde vara lite intressant att titta på det hela ur ett lite större perspektiv. Om vi börjar med att titta på det fysiska förfallet som ändå åldrande medför så tänkte jag att något tydligt och mätbart som svenska rekordet på 10 000 meter löpning i olika åldrar. Alla tider avrundade till närmaste hela minut:
Män
35 år - 29 min
40 år - 30 min (1 min försämring på 5 år)
45 år - 31 min (1 min försämring på 5 år)
50 år - 32 min (1 min försämring på 5 år)
55 år - 34 min (2 min försämring på 5 år)
60 år - 35 min (1 min försämring på 5 år)
65 år - 36 min (1 min försämring på 5 år)
70 år - 40 min (4 min försämring på 5 år)
75 år - 46 min (6 min försämring på 5 år)
80 år - 49 min (3 min försämring på 5 år)
Kvinnor
35 år - 33 min
40 år - 33 min
45 år - 33 min
50 år - 36 min (3 min försämring på 5 år)
55 år - 41 min (5 min försämring på 5 år)
60 år - 43 min (2 min försämring på 5 år)
65 år - 45 min (2 min försämring på 5 år)
70 år - 51 min (6 min försämring på 5 år)
75 år - 60 min (9 min försämring på 5 år)
Förutom att imponeras över bra tider överlag så kan vi lätt se att vi verkar åldras snabbare rent fysiskt efter 65 än innan. Och det är nog mer rimligt att anta att pensionsåldern har satts utifrån detta än att alla blir betydligt sämre på att springa för att de slutat jobba.
Men tävlingslöpning i alla ära. Låt oss titta lite mer allmänt på det här med hälsa vid tidig pensionering. Av förklarliga skäl finns inga stora studier där man tittat på tusentals personer som slutat jobba vid 40 och lever på att plocka ut 4% av året från en indexportfölj. Så vi får nöja oss med det som finns.
En sådan studie är svensk och tittade på en stor grupp militärer som fick möjlighet att sluta jobba vid 55 års ålder i samband med nedskärningar av försvaret. Fördelen med den här studien är att man då kunde jämföra en stor grupp som slutade jobba med en stor grupp som fortsatte jobba. I övrigt var dessa grupper väldigt lika varandra. I studien jämfördes dessa grupper under 15 år från 56 till 70. De som slutat jobba vid 55 hade klart färre dagar i slutenvård och färre av dem hade dött på sin 70 årsdag jämfört med de som jobbade vidare.
Det är inte bara ren fysisk sjukdom som behov av vård och död som verkar påverkas positivt. I en stor fransk studie tittade forskarna på 14 000 personer som fick sluta jobba i förtid från att stort gasbolag. Här såg man mindre förekomst av fysisk trötthet, depression och sömnbesvär för de som slutat jobba i förtid jämfört med personer som jobbat vidare till normal pensionsålder.
Och i en studie från University of Amsterdam från 2017 såg man att män som passerat 54 år löpte 42 procent mindre risk att dö de kommande 5 åren om de gått i pension jämfört med de jämngamla som jobbade. Bättre sömn, mer motion och mindre stress ansågs vara de största bidragsgivarna till den ökade hälsan.
Nu ser dessa studier på folk som mer eller mindre fått den tidiga pensioneringen av en slump. Ska vi titta på hälsoaspekten av tidig pensionering via sparsam livsstil är bara det faktum att man slutar jobba 20-30 år tidigare än normalt en del av det hela. Man skulle också behöva jämföra effekten av att under perioden 25 till 75 år leva på 20 000 kr i månaden och jobba i 15 år, jämfört med att leva på 30 000 kr i månaden och jobba i 40 år. Lägger de som jobbar de sista 10 000 kr i månaden på konsumtion som gynnar eller hämmar hälsan? Om 10-20 år kanske FIRE-rörelsen är så stark att vi har tillräckligt underlag för en riktig studie, men tills dess får vi nöja oss med att gissa. Och jag vet i alla fall vad jag tror.
Som jag skrev igår har det kommit lite kommentarer med anledning av min medverkan i Dagens Industri. Jag tänkte därför skriva lite om tre frågor/synpunkter som dykt upp de kommande dagarna. Första delen kommer här.
Kommentaren löd ungefär:
"Börsen har gått väldigt bra på senare år. Så om man räknar med 7% avkastning per år i snitt kommer den årliga snittavkastningen de kommande 10 åren behöva bli betydligt lägre än 7% för att snittet på hela 30-årsperioden 2001-2031 ska landa på 7%."
Jag håller i grunden med och har i flera sammanhang berört ett liknande ämne tidigare. Ett sådant exempel är att jag i min bok "Miljonär innan 30 och pensionär innan 40" rekommenderade att den som vill plocka pengar ur portföljen enligt 4%-regeln bör eftersträva att ligga över det tänkte behovet av kapital under ett helt år innan man börjar plocka ut pengar. Istället för att springa in till chefen och säga upp sig sekunden efter att portföljen första gången nått upp till målet efter att ens största innehav kom med en omvänd vinstvarning. Stora börsnedgångar har historiskt ofta kommit efter stora och branta uppgångar. Det är sällan börsen har gått sidledes två år för att sen rasa med 50%.
Som bekant är den stora faran med 4% regeln de kritiska första åren. Vid historiska simuleringar har 4% regeln i stort sett alltid fungerat men de gånger den varit på eller över gränsen att haverera så har det varit när börsen gått ner mycket precis i början av uttagsfasen.
Med det sagt så anser jag inte att man kan räkna baklänges och komma fram till att börsen kommer ge si och så många procent de kommande 10 åren för att då landa på exakt 7% om året under en längre tidsperiod. Väljer vi att börja mätningen mars 2000, mars 2001 eller mars 2002 så kommer den årliga genomsnittliga avkastningen fram till idag bli väldigt olika eftersom börsen gick ner mycket från mars 2000 och ett par år framåt. Det gör att den förväntade årliga avkastningen blir väldigt olika de kommande 9, 10 eller 11 åren om vi tror att vi ska landa på exakt 7% om året under varje given 30 årsperiod.
7% årlig avkastning är också en försiktig uppskattning om vi tittar historiskt. Den historiska avkastningen ligger snarare på 10% om året, vilket också är ungefär vad vi fått sedan 2001 som frågeställaren använde i sitt exempel.
Så sammanfattningsvis är min tanke kring detta:
- Ja det kan vara farligt att värdera portföljen på det dagsaktuella värdet och säga upp sig samma sekund som värdet för första gången bryter igenom 25 årsutgifter. Även om 4% regeln troligtvis kommer fungera även då.
- Om du däremot väntar med att sluta jobba till portföljen varit över 25 årsutgifter (4% årligt uttag) under ett helt år i sträck minskar risken betydligt.
- Går du in i uttagsfasen lite successivt genom att kanske ha en liten kassa utanför börsen, jobba lite extra under första året och vara lite flexibel i ditt uttag de första åren minskar risken ytterligare. Från minimal till obetydlig.
- Det går inte att räkna ut kommande årens avkastning på börsen genom att se hur många procent om året vi behöver landa på för att ge X% genomsnittlig avkastning under Y år. Men 4% regeln bygger på en betydligt lägre avkastning än det vi fått i genomsnitt historiskt.
Tittar jag på mig själv och andra jag känner som gjort liknde resor som mig själv så är vi nog snarast överdrivet pessimistiska och oroliga. Är det något vi älskar så är det säkerhetsmarginaler, hängslen och livremmar. Så jag tror problemet med att personer slutar jobba för tidigt på grund av att de förlitar sig på en orimligt hög avkastning från börsen är ett ganska litet problem.
Avslutar med en litet klipp från Twitter som jag tycker var lite passande i frågan:
I helgen var jag med i en intervju i Dagens Industri. Tyvärr ligger den bakom betalvägg och jag är osäker på om den finns med i papperstidningen som ni sparsamma personer så klart läser på biblioteket. Om någon vet om att den finns i papperstidningen och vilken dag i så fall får ni gärna säga till.
Jag har fått en del kommentarer på artikeln av personer som inte följer mig i vanliga fall. Och som vanligt är det både positiv och negativa kommentarer. Jag vet faktiskt inte vad det är just med att sluta jobba tidigt som gör att så många behöver berätta att de själva inte alls har det målet och är jättenöjda med att jobba och tänker jobba till 67. För de flesta kommentarer handlar faktiskt inte om problemet med att samhället skulle braka samman om alla slutade jobba vid 35. Utan just om att de själva inte alls önskar sluta jobba i förtid. Om artikeln handlat om någon som startat en klädbutik är jag inte säker på att alla som gillade att köra buss hade hört av dig och berättat att de var jättenöjda med att köra buss och det är mycket bättre att köra buss än att driva klädbutiker.
Just att någon annan inte vill sluta jobba i tidig ålder är inte så mycket att säga något om. Jag har aldrig försökt tvinga någon att sluta jobba. Jag tänkte därför istället besvara några andra kommentarer som kommit in i var sitt eget inlägg de kommande dagarna. Inte för att på något sätt hävda att jag vet bäst och har rätt, men hur jag ser på ämnet i fråga. Jag har i vissa fall bakat ihop flera kommentarer till ett citat och ibland förkortat det lite för att det ska bli lite tydligare. Så det är inte ordagrant citerat i alla fall.
1. "Börsen har gått väldigt bra på senare år. Så om man räknar med 7% avkastning per år i snitt kommer den kommande årliga snittavkastningen de kommande 10 åren behöva bli betydligt lägre än 7% för att snittet på hela 30-årsperioden 2001-2031 ska landa på 7%."
2. "Det är livsfarligt för hälsan att sluta jobba. Kroppen och hjärnan behöver aktivitet för att fortsätta fungera. Min pappa fick både sämre kondition och långsammare skalle när han slutade jobba. Han slutade jobba vid 65 och åldrades mycket mer mellan 65 och 70 än vad han gjorde mellan 60 och 65."
3. "Det är alltid samma visa på den här typen av artiklar. Ni påstår att ni slutat jobba men sen skriver ni böcker, håller föreläsningar, bloggar och jobbar med förvaltning av portföljen."
Så jag tänkte att jag skriver lite om hur jag ser på dessa kommentarer/frågor i var sitt kort inlägg de kommande tre dagarna.
Jag skrev för något år sedan om hur jag köpt ett par trådlösa hörlurar för typ 300 kr som verkligen underlättat mitt liv. Jag hade väl egentligen tyckt det fungerat rätt bra med sladd också, men insåg när jag väl testat utan sladden hur skönt det var att slippa den. Hörlurarna håller fortfarande trots att de används varje dag och nu måste jag alltså börja närma mig 20-30 öre per dags användning.
I övrigt blir jag många gånger besviken när jag testar att byta upp mig och testa ett lite dyrare alternativ. Så det är extra kul när något köp verkligen visar sig vara bra och ger glädje eller ökad livslängd. Jag kan inte säga att TV-programmen blivit så mycket bättre sen vi bytte från 40 till 55 tum på TVn, men att byta tillbaka till mindre TV nu skulle kännas dåligt.
Nu när vi flyttade till hus har det framförallt varit två förändringar som jag reagerat på hur positiva de varit. Saker som jag inte hade några problem med innan och som jag aldrig tänkte på att jag saknade innan jag hade det. Den första och mest förvånande skillnaden är att vi numera har en induktionshäll istället för vår vanliga spis. Spisen vi hade i lägenheten var en modern spishäll av glas från 2014 och jag hade ingen tanke på att det skulle gå att få en bättre lösning. Men jävlar vilket lyft det varit med nya induktionshällen. Det går mycket snabbare att få upp värmen, inget bränner fast om det ramlar utanför eller kokar över och den reagerar blixtsnabbt när man höjer eller sänker värmen. Svårt att värdera i pengar så klart och jag hade nog haft svårt att byta ut vår fullt fungerande spishäll i lägenheten, men vi flyttade ju inte på grund av spisen utan den här förändringen kom så att säga på köpet och blev ett riktigt lyft.
Den andra grejen som höjt livskvalitén är dubbla badrum. Vilket heller adrig varit några problem då vi bara bodde två personer i lägenheten och inte var direkt blyga för varandra så det fungerade att gå på toaletten medan den andre duschade om det verkligen var akut. Men ändå riktigt skönt att ha två badrum både komplett utrustade med såväl dusch, som handfat och toalett.
Det jag fick mest tips om efter att ha köpt de trådlösa hörlurarna var robotdammsugare. Att svepa av med dammsugaren i vår lägenhet 1-2 gånger i veckan tog totalt 10-20 minuter så det var aldrig något jag tog till mig trots era tips. Men nu när ytan är lite större kanske det skulle vara något att överväga? Även om tid inte är någon bristvara och det finns mycket som är tråkigare än att dammsuga här i livet. I övrigt har jag inga direkta planer på saker på inköpslistan som jag tror skulle göra livet speciellt mycket bättre. Att återigen börja äta lunch ute på lunchrestaurang några gånger i veckan ser jag dock fram emot vilket jag gjort i väldigt liten utsträckning det senaste året.