Jag har fått en del frågor på slutet hur jag gör med mina finska Sampo-aktier. När jag bloggade om det senast var jag inne på att ligga kvar med den finska aktien i kapitalförsäkringen då det skulle krävas många års utdelningar utan växlingsavgift för att kompensera för den växlingsavgift och courtage som jag skulle åka på av att sälja hela innehavet av finska aktier noterade i Euro, växla pengarna till SEK och sen köpa den svenska motsvarigheten för svenska kronor.
Men när jag via Avanza fick erbjudande om att byta till den svenska aktien (egentligen är det väl ett depåbevis, men jag säger aktie ändå) utan kostnad så valde jag ändå att göra det. Så inom någon vecka äger jag den svenska varianten. Fördelen blir då att Sampo räknar om utdelningen från Euro till SEK och jag alltså inte får någon växlingsavgift på kommande utdelningar.
Utdelningen för svenska aktien kommer betalas ut någon dag efter den finska. Precis som tidigare blir det ingen skillnad i källskatt för en ägare i kapitalförsäkring på Avanza. För dig som äger aktien via Nordnet är det troligtvis bäst att ligga kvar i den finska varianten, men det kan vara värt att följa upp de kommande veckorna hur snabbt och stor andel av utdelningen som kommer betalas tillbaka. Detta då Nordnet håller på att göra om processen för utländsk källskatt i kapitalförsäkring vilket gör att man kommer få tillbaka pengarna betydligt snabbare än nuvarande system.
Jag fick info från en kompis som varit i kontakt med Avanza att det i framtiden kommer kosta runt 2 500 kr att växla mellan finska och svenska aktien. Så vitt jag kan förstå borde det därför vara bättre att göra en försäljning och köp av den nya varianten om det uppstår prisskillnader där den variant av aktien man äger för närvarnde är dyrare än den andra. Att bara växla fram och tillbaka så man fortfarande har lika många aktier och betala 2 500 kr per gång bör bli en dålig affär. Detta då jag antar att bytet tar några dagar och det inte finns några garantier för att prisskillnaden då kvarstår tills bytet är klart. Dessutom behöver man ett rätt stort antal aktier för att växling och courtage ska bli 2 500 kr för ett byte.
Nu har jag inte följt detta i detalj ännu och jag är för dålig på att följa euron för att kunna se om det uppstått prisskillnader mellan finska och svenska aktien (första dagen var ju svenska priset helt snurrigt några minuter vid öppning, men jag tänker efter det). Jag har i alla fall noterat med ett halvt öga att de gått rätt olika i procent räknat i sin lokala valuta under vissa dagar. Men det kanske helt kompenserats av valutan? Dessutom är handeln ännu väldigt liten i svenska aktien. Om någon känner till (eller har lust att bygga) en kalkylator som läser in aktuellt pris på finska aktien, aktuellt pris på svenska aktien och eurokurs så får ni gärna tipsa om den. Normalt sett borde väl denna skillnad inte kunna uppstå då det bör finnas firmor med mer aktier än mig som kan bygga denna kalkylator för egen del, men med tanke på hur det kan växla i pris mellan A och B-aktier är väl inte prisskillnader omöjligt här heller.
I den här serien har jag tänkt titta på både extrajobb (det vill säga jobb som en person som redan jobbar heltid kan ha vid sidan om jobbet för att tjäna extra pengar) och jobb som den som främst lever på sitt kapital kan tjäna några tusenlappar på varje månad. Utmaningen med ett extrajobb är så klart alltid att det tar tid och kraft att jobba med ytterligare en sak utanför ett ordinarie arbete. Det vill säga om man jobbar 8-17 måndag till fredag är det jobbigt att dessutom jobba på kvällarna eller helgen.
Men den här veckan ska vi titta på ett extrajobb som är lite speciellt, där du tjänar huvuddelen av dina pengar bara på att finnas på plats inom ett visst geografiskt område, det betyder att du får betalt från ditt extrajobb samtidigt som du utför ditt ordinarie jobb eller ligger och sover. Låter det för bra för att vara sant? Vi får se när vi tittar närmare på veckans jobb som är deltidsbrandman. Jag börjar med lite allmän fakta och sen avslutar vi med en intervju med en person ute från verkligheten.
Bakgrund:
I Sverige finns runt 16 000 brandmän och av dessa är 10 700 deltidsanställda. Att vara deltidsbrandman betyder att man har ett annat huvudsakligt jobb och under vissa perioder har beredskap där man alltid ska befinna sig inom max 5-7 minuter från brandstationen och komma in vid larm. Upplägget med beredskap skiljer sig åt mellan olika orter men det vanliga är att man är 3-4 grupper som delar på beredskapen, till exempel att man har jour dygnet runt en vecka varje månad. Det förekommer också att man har beredskap en fast veckodag varje vecka på vardagarna och sen ett rullande schema med till exempel var 4:e helg.
Största delen av ersättningen utgörs av att man får lön dygnet runt för all tid man har beredskap. Det vill säga under ett dygn där du har jobbat 8 timmar på ditt vanliga jobb, varit hemma och läst bok och kollat på TV i 8 timmar och sovit 8 timmar så får du ersättning för 24h beredskap. Trots att det inte gått något larm det dygnet. Timersättningen för beredskap är låg, runt 30 kr per timme, men då det tickar på dygnet runt och vid sidan av den vanliga lönen blir det ändå en del pengar. Här har vi alltså ett jobb där man kan tjäna pengar när man sover.
Utöver ersättningen för beredskap utgår en mer normal timlön på 200-300 kr per timme för tiden man åker in på larm och tiden man övar/går utbildningar. En genomsnittlig årslön för en deltidsbrandman ligger på runt 80 000 kr före skatt, beroende på hur många grupper man är som delar på beredskapen och hur många larm det blir under just din beredskap. Man får högre ersättning för beredskap under sommarveckor samt på högtider.
Det råder brist på deltidsbrandmän på många orter i Sverige. Så uppfyller man de fysiska kraven och bor och jobbar inom 5 minuter från brandstationen så bör det finnas goda chanser att bli anställd. Utmaningen är så klart att man måste ha ett jobb som går att släppa omgående och en arbetsgivare som accepterar att du kan behöva lämna jobbet utan förvarning.
Vill du läsa mer finns denna officiella hemsida i syfte att informera om jobbet och rekrytera fler deltidsbrandmän.
Hur funkar det då i verkligheten? Jag har kollat med den rutinerade deltidsbrandmannen Jimmy Geller.
Du kan väl börja med att berätta lite om dig själv
Jag är Jimmy, 44 år, boende I Simrishamn med sambo, 2 barn och en Golden Retriever. Jag arbetar som inköpare på Nordic Sea Winery, sedan 1 oktober 2022, dessförinnan så var jag teamleader i produktionen på samma arbetsplats. Jag har varit deltidsbrandman sedan 1999, och styrkeledare sedan 2016.
Hur många deltidsbrandmän är ni på din station och hur ofta har du beredskap? Har ni även heltidsbrandmän eller enbart deltid?
Simrishamn har 20 deltidare (2 st precis anställda och ej klara att ha beredskap) Vi har beredskap var 3:e vecka. Brandmännen måndag 06:00 till måndag 06:00, och vi Styrkeledare har Söndag 20:00-Söndag 20:00. Anledningen till att vi styrkeledare byter på söndagen är att vi har en FIP-bil (en rödmålad personbil som styrkeledaren har med sig dygnet runt under sin beredskap och som åker direkt ut vid larm. Övriga deltidsbrandmän tar sig in till stationen med egen bil eller cykel och byter om där innan de åker brandbil ut på larm) som är smidigare att lämna över mellan oss söndag kväll.
Jag förstår att det varierar väldigt mycket. Men ungefär hur ofta får man larm under en genomsnittlig beredskapsvecka och hur länge är man i genomsnitt borta när man åker på ett larm?
I Simrishamn har vi i princip snittet 3 larm/vecka, de varierar såklart varje år, men överlag så stämmer den bilden väldigt bra. De flesta larmen brukar gå väldigt fort, och vi är då oftast borta under en timme. Men sedan så kan de ju dra ut på tiden, vid större händelser, komplicerade händelser eller där vi står och väntar på andra enheter som måste komma, alltifrån Polis, Bärgare, Restvärde, Försäkringsbolag osv.
Ok, tre larm i veckan låter ju inte så jättemycket. Om man är på jobbet ungefär en tredjedel av veckans timmar borde det betyda att man bara försvinner iväg från sitt vanliga jobb ungefär en gång per vecka som man har jour, det vill säga kanske 1-2 gånger i månaden. Och då oftast en ganska kort stund. Hur fungerar det att kombinera med ett annat jobb? Är det vanligt att man får avdrag på sin vanliga lön för de timmar som man försvinner iväg?
På min arbetsplats är man väldigt förstående och det har aldrig varit problem, och det är såklart olika hur alla gör på sin huvudarbetsgivare, visa drar lön, visa arbetar in tiden, och visa behöver inte göra något.
Man blir ju ganska låst om man måste vara inom 5 minuter från brandstationen dygnet runt en hel vecka. Är det ok att man byter bort två timmar med en kollega som har beredskap en annan vecka om man behöver ta ett viktigt möte på jobbet (som man inte kan lämna om det skulle gå ett larm), ska hämta barn från stallet eller måste åka och storhandla?
På de stationer som det finns många reserver som kan hoppa in, kan ovanstående fråga inte vara några problem. Och det byts ganska ofta för de alternativ som du beskriver. Som Styrkeledare i Simrishamn tex, blir det lite mer komplext att byta, då man måste ha bilen, men det förekommer absolut.
Vad är det bästa med att vara deltidsbrandman? Är det ett extrajobb som du kan rekommendera?
Att vara deltidsbrandman är något att rekommendera starkt, då man får ta del av två världar, att vara civilist samtidigt som att vara brandman.
Något mer du vill tillägga som jag glömt att fråga om?
Att vara deltidsbrandman i Sverige är ett sjukt underskattat yrke. Vi är ryggraden i Svensk Räddningstjänst. Av Sveriges cirka 15 000 brandmän, är 10 000 deltidare. Det innebär att om deltiden försvinner så kommer ryggraden göra likaså.
Jag tycker Sverige borde satsa på att stärka upp Räddningstjänsten, och satsa på deltiden. Det kommer gynna hela Sverige. Att behålla deltiden istället för att bygga räddningstjänsten på heltid, är fel väg att gå. Dock så behöver heltiden förstärkas och finnas kvar i den form som är idag.
Heltiden klaras sig inte utan deltiden, men deltiden klarar sin långt ifrån sig själva utan heltiden. Tillsammans med de olika förmågorna, samt erfarenheterna från båda världarna så blir räddningstjänsten i Sverige stark!
Då var skatten som vi ska betala på ISK och Kapitalförsäkring under nästa år klar. Skatten för 2023 (som baseras på en uträkning utifrån statslåneräntan nu i november 2022) landade på 0,882%. Den skattefria del på 300 000 kr per person på ISK som nämdes i Tidöavtalet kommer med all sannolikhet inte bli verklighet redan till 2023, så 0,882% ska tas på hela beloppet.
I de flesta gissningar de senaste månaderna har man uppskattat det till att det skatten skulle bli runt 0,95%. Så jämfört med det var det något lägre, men nästa års skatt blir ändå den högsta sen ISK infördes och skatten blir mer än dubbelt så hög som den varit i år. I vårt fall med en portfölj på runt 12 miljoner så handlar det om en årlig skatt på 106 000 kr.
En skatt på 0,882% betyder att du behöver få en avkastning på minst 2,94% per år för att det ska vara lönsamt med ISK eller Kapitalförsäkring jämfört med ett traditionellt Aktie- och Fondkonto där man skattar 30% på vinsten. Dessa 2,94% är en enkel tumregel som dock har vissa undantag. Till exempel om du har en portfölj utan utdelning där hela din förväntade avkastningen kommer från värdetillväxt (alltså fonder eller aktier utan utdelning) så finns det en fördel över långa tidsserier med Aktie- och Fondkonto där värdeökningen får jobba ostört med ränta på ränta i väldigt många år och sen betalar man en större klumpsumma i skatt på vinsten när man säljer.
Vi väljer att ligga kvar med allt kapital i ISK och KF. För aktierna med utdelning så ligger snittet på direktavkstningen över de 2,94% som behövs och för fonderna känns det lättast att köra samma upplägg. Men du som sparar på riktigt lång sikt och har fonder eller aktier utan utdelning kanske kan ta dig en funderare och jämföra effekten av att spara i 20-30 år utan att 0,9% av kapitalet försvinner varje år och du istället betalar 30% på vinsten i slutet av tidsserien. Den som gillar excel kan bygga en ganska enkel uträkning eller så finns exempelvis Stefan Thelenius Sparkalkyltor där man kan jämföra olika kontotyper vid olika statslåneräntor, olika årlig avkastning och olika antal år.
Att spara och investera pengar kan man väl egentligen säga handlar om tre parametrar för en lönearbetande privatsparare. Inkomsternas storlek, utgifternas storlek och avkastningen.
För att få ett riktigt bra långsiktigt sparande krävs det egentligen väldigt lite. Kan du tjäna lite mer än snittet och spendera lite mindre än snittet och få en avkastning i nivå med börsens genomsnitt så händer det underverk. Bara du håller på tillräckligt länge. Du kan till och med bli väldigt rik trots att du tjänar mindre än genomsnittet (bara dina kostnader ligger långt under genomsnittet) eller att du spenderar mer än genomsnittet (bara du tjänar klart mer än genomsnittet).
Nyligen träffade jag den person jag känner som har högst lön. Jag har vetat ungefär vad han tjänat men det här var första gången vi pratade lite mer om pengar och sparande. Han har en lön som är ungefär fyra gånger så hög som jag hade som högst. Kostnaderna är givetvis på en helt annan nivå än jag någonsin haft men det blev tydligen ändå runt 30 000 kr i månaden över en vanlig månad. Det vill säga lite mer än vad jag sparade som mest. Så har det blivit under ganska många år men ändå fanns oväntat lite pengar investerat. Han har gjort en del dåliga investeringar, haft för mycket på sparkonto utan ränta och prioriterat amortering på huset (under en massa år när börsen gått bra och boräntan var 1-2%) och när jag introducerade honom för 4% regeln konstaterade vi snabbt att det är väldigt långt bort att kunna leva på avkastningen. En bra påminnelse att sparkvot i procent är intressantare än hur många kronor i månaden som spararas för den som fokuserar på ekonomisk frihet och kunna leva på kapitalet. Helt enkelt för att 30 000 kr i månaden i sparande är en väldig skillnad för någon som i framtiden räknar med att behöva kunna plocka ut 60 000 kr i månaden jämfört med någon som klarar sig på 15 000 kr i månaden.
Det finns "många" som tjänar 200 000 kr i månaden före skatt. Det finns också många andra som lever för 10 000 kr i månaden. Och det finns några som över tid lyckas få 20% årlig avkastning på sina investeringar. Det som slog mig då var att det precis som att det då och då föds en supertalang som har förmåga att bli både snabb, uthållig och har bra bollkänsla och kan bli fotbollsproffs så borde det ju till slut födas en person som kan uppfylla alla tre av ovanstående kriterier också.
Då skulle man kunna uppnå ekonomisk frihet på under 1 års arbete. Eller komma upp i runt 200 miljoner i kapital på 20 års arbete och därefter avkasta runt 3 miljoner i månaden av vilket 2,99 miljone kan återinvesteras med kostnader på 10 000 kr per månad. Tror ni denna supersparare finns någonstans där ute?
När jag gick ut och frågade om tips på extrajobb frår er läsare var det ett jobb som jag fick in överlägset flest tips om. Nämligen att jobba som röstmottagare på valdagen, det formligen rasade in tips om just det jobbet. Jag tycker det är ett bra och roligt extrajobb och jag har själv jobbat på valdagen på två val. En fördel med jobbet är att det finns behov över hela landet och det anställs väldigt många tusen arbetare till varje val, vilket också förklarar att jag fick så många tips av det då många av er läsare hade erfarenhet från just detta extrajobb.
Nackdelen som gjorde att jag tvekade lite på att ta med det i serien är att det är lite väl liten omfattning att bara jobba en dag med något års mellanrum och då tjäna 2 000 - 3 000 kr. Jag ville ju helst skriva om något som gav motsvarande ett par tusenlappar i månaden eller minst 20 000 kr om året. Det vill säga något som kan göra en märkbar skillnad på den totala ekonomin.
Men när jag fick ett tips som även omfattade att vara rösträknare och dessutom från en person som tagit steget ut från vanliga heltidsjobbet tyckte jag det ändå platsade här i bloggserien. Det omfattas inte av historien nedan, men det skulle dessutom gå att utvidga i andra riktningen genom att även jobba ungefär lika länge innan valet som röstmottagare vid förtidsröstningen. Och då börjar vi närma oss 20 000 kr i möjlig lön under några veckor.
Något jag själv upplever som väldigt avgörande vid det här typen av jobb är att även om det skulle vara väldigt monotont och tråkigt om man gjorde det 40 timmar i veckan under ett helt yrkesliv så funkar det bra en kortare period. När det handlar om några dagar eller veckor och man ser slutet och dessutom får träffa lite nya kollegor blir det något helt annat.
Här kommer en historia från "Camilla" om att jobba som röstmottagare och rösträknare.
.....
Jag slutade på mitt 8-17-kneg före sommaren. Just nu tjänstledig, men egentligen ingen plan på att gå tillbaka. Redan i våras hade jag span på jobb kring valet och sökte på info. Resultatet blev att jag var röstmottagare på valdagen och rösträknare på länsstyrelsen efter valet.Röstmottagare:Det är kommunen som anställer och fördelar röstmottagare. Jobbet är två delar. Under valdagen jobbar man med att hålla ordning och ta emot röster i vallokalen. Man har ett schema med pauser så det blir ca 7-8 timmars jobb.Del två är att räkna vallokalens röster efter stängning. Detta görs tills man är klar och har ett preliminärt resultat. Har man tur är man färdig strax före midnatt och har man otur kan klockan bli 3 och kanske mer. Vi hade bra stämning och det kändes kul!Lön: 2 275:- inkl en utbildningskväll (Tillägg från Miljonär innan 30: Lönen mellan olika kommuner kan nog skilja sig för jag fick 2 800 kr redan när jag jobbade på valet för fyra år sedan)
Rösträknare:Det är länsstyrelsen som anställer rösträknare. Rösträkningen i vallokalen är bara preliminär. På måndagen efter valdagen börjar den riktiga rösträkningen. Alla röster räknas igen. Alla otydliga röster bedöms som ogiltiga eller giltiga. Alla personröster räknas.
Vi satt i länsstyrelsens lokaler och räknade rösterna för hela vårt län. Man jobbade hela tiden två och två och gick igenom rösterna för en vallokal i taget. Rösträkningen tar 2-3 arbetsveckor. Man jobbar tills man är färdig och övertid kan förekomma. Jag jobbade 11 arbetsdagar, med ett par övertidstimmar vid några tillfällen.
Trevlig stämning! Intensivt jobb, men också lite tid att småsnacka. Det ingick fralla på förmiddagen och fikabröd på eftermiddagen varje dag.Lön: 128:- / timFördel:Jag gillar idén att jobba intensivt en kort period för att sedan vara ledig. Min tid blir inte så upphackad då.Nackdel:Bara aktuellt när det är val, så det är bara möjligt vid Sverige-val och vid EU-val.