Blog Archive
Veckorna rullar på. V47 nu alltså. Snart jul. Men först Black Friday, där folk kan köpa saker de inte behöver och vi förhoppningvis kan köpa lite amerikanska aktier (som vi kanske inte heller behöver?) utan courtage.
Jag inledde veckan med att byta till vinterdäck på bilen. Kanske onödigt tidigt men lika bra att ha det klart där kylan kommer.
Ny vecka betyder nya erbjudanden i matbutikerna. Knäckebröd med julskinka och julmust på är ju inte fel när det närmar sig jul. Och kanske vill du baka något med socker, vetemjöl och ägg. Eller lyxa till det med lite saffran i bakningen? Ja det finns alla möjligheter i år. Tyvärr lyser kycklingfilén fortfarande med sin frånvaro och vi kommer nu behöva köpa kycklingfilé till ordinarie pris 45 kr/kg. Kan inte minnas när vi betalade ordinarie pris senast för kycklingfilé, en vara som man alltid brukar kunna bunkra regelbundet till under 35 kr/kg.
Läsk, ägg, kyckling, köttfärs och frukt är typiska varor som vi ytterst sällan behöver betala ordinarie pris för. Medan vi regelbundet köper tex kvarg. mjölk och frysta grönsaker till ordinarie pris. Däremot väljer vi givetvis rätt butik och billiga ordinarie priser för dessa köp, tex 9,90 för 500 gram kvarg och 16,90 för 1 kg fryst broccoli.
Den här veckan kan jag rekommendera följande:
Willys
Läsk 24 pack 69,90 kr
Bananer 9,90 kr/kg
Knäckebröd 830 gram 10 kr
Tjocka revben 39,90 kr/kg (funkar bra i lergrytan från Citygross se nedan)
Socker 2x2 kg 25 kr
Vetemjöl 2x2 kg 16 kr
Paprikamix 400 gram 9,90 kr
ICA Maxi
Ost 49,90 kr/kg
Saffran 10 kr/st
Coca cola 4x1,5 liter 39,90 kr
Julmust 3x1,5 liter 25 kr
Apelsiner 10 kr/kg
Äpplen 10 kr/kg
City Gross
Nötfärs 59,95 kr/kg (måste handla annat för 150 kr)
Ägg 20 pack 29,95 kr (måste handla annat för 100 kr)
Lergryta 99 kr - går ej äta men går att göra riktigt billiga och bra rätter i
Coop Forum
Apelsiner 10 kr/kg
Julskinka färdigkokt 39,90 kr/kg
Julmust 3x1,5 liter 25 kr
Jag noterade i kommentarsfältet från intervjun med min fru från i fredags att flera missat och förvånas över att vi de senaste åren åkt på en sommarsemester som varit ganska dyr. Jag har skrivit en del om det tidigare, men förstår att det är svårt att hänga med i alla detaljer och alla inlägg.
Vi levde under ett antal år efter att vi flyttat ihop för runt 15 000 kr i månaden ihop för två personer, eller vissa perioder ännu lite mindre. Vi hade då ett billigt boende som inkl avgift och ränta kostade runt 2 500 kr i månaden och med matkostnad på 2 500 kr i månaden var det egentligen inte så svårt att landa på 12 000 ihop många månader. Men för ett par år sen höjde vi omkostnaderna till 20 000 kr i månaden vilket alltså innebar en höjning med minst 5 000 kr per månad. De två stora delarna i detta var att vi köpte bil och stoppade undan runt 2 500 kr i månaden till resor vilket har inneburit en två veckor lång resa för runt 30 000 kr varje år. Redan 2019 räknar vi med att resebudgeten snarare landar på det dubbla (en sommarresa och en längre utlandsvistelse nästa höst). På sikt kommer det förhoppningsvis bli ännu mer vilket också är en del i att vi på sikt kommer öka våra kostnader till 30 000 kr i månaden.
Hur går det då ihop att kolla efter burkar i soprummet och äta ärtsoppa till lunch med att sen åka på en resa för 30 000 kr? Ja det är helt enkelt en övervägning vi gjort att vi hellre reser för 30 000 kr två veckor på sommaren än lägger 41 kr om dagen per person på något annat som tex en dyrare lunch eller kaffe på vägen till jobbet. Vi räknar med att våra pengar kommer räcka även med högre omkostnader än idag och alternativet hade då varit att sluta jobba tidigare och klara oss på mindre pengar genom att leva billigare resten av livet, vilket inte lockade oss. Så nu handlar det alltså om att fylla de 30 000 kr netto som vi räknar med att kunna använda varje månad med aktiviteter som ger så mycket värde som möjligt. Och där ingår absolut resor för vår del.
Just vad man väljer att lägga pengar på har jag tänkt lite på den senaste tiden. Det är ju dels en prioriteringsfråga, men jag har insett att det även är lite en psykologisk fråga baserad på vad man är van vid och lite hur kostnaden uppstår.
Ett exempel som kanske kan förklara hur jag tänker med att det är skillnad på hur kostnaden uppstår och hur tydlig den är är kopplad till bilen och trängselskatten här i Stockholm (eller en parkeringsavgift för er som inte känner till begreppet trängselskatt). Man åker igenom tullen och som en direkt konsekvens av det kommer det en faktura på tex 20 kr. Låt säga att det var en kort resa genom tullen där bensinen också kostnade just 20 kr så känns det inte alls lika tydligt att tanken minskade med 3% under resan, man tankar för 600 kr och sen efter en tidsperiod är det dags att tanka igen. Och då har vi inte ens kommit till det mest otydliga att bilen minskade i värde med minst 20 kr under resan, vilket vi inte alls tänker på eller kan överblicka.
Min hypotes är alltså att trängselskatten svider mest och värdeminsknignen på bilen minst, med bensinen någonstans i mitten. Har man däremot åkt igenom en vägtull med trängselskatt 50 gånger på ett kvartal så tappar man successivt respekten för denna kostnad och en faktura på några hundra i månaden för trängselskatt känns som en naturlig del av privatekonomin. Dit har vi kommit när det gäller semesterresor men vi undviker trängselskatt som pesten.
Då var det fredag igen och dags för en ny intervju. Man säger ju att det är dumt att gå över ån efter vatten så denna vecka gjorde jag intervjun hemma i köket. Den intervjuade är ingen mindre än min egen fru. Det blir ju lite speciellt att intervjua en där man tror sig redan veta svaren på frågorna, så jag bad för några dagar om hjälp på Twitter med lite snabba frågor som vi kommer inleda intervjun med.
På Twitter fick jag då en del frågor av typen hur länge till hon ska jobba, hur mycket pengar hon har och hur mycket pengar hon behöver för att känna sig fri. Jag får då påminna om förutsättningarna som är att vi är gifta och har alla pengar ihop. Min fru jobbar fortfarande, men hon är med andra ord i exakt samma situation som mig rent ekonomiskt. Våra tillgångar som redovisas här är räknat på 2 personer och ska delas 50/50. Med dessa pengar räknar vi med att kunna plocka ut 30.000 kr netto i månaden i dagens penningvärde resten av våra liv (om hon slutar jobba idag) vilket ska jämföras med att vi idag lever på runt 20.000 kr i månaden.
Vi börjar med 8 snabba frågor från Twitter:
Vad tar du i bänkpress?
Jag ligger mellan 4 och 6 stycken på 30 kg beroende på dagsform. Så kanske 35-37.5 kg vid ett lyft? Men prioriterar annan träning än bänkpress, så förstår att det inte är så mycket att skryta med.
Bästa spartipset?
Gör inte som alla andra utan våga göra dina egna val. Och stå för dom.
Vad åt eller drack ni på första dejten?
Vi drack varsitt glas vin i en bar.
Vad kostade ert bröllop?
Runt 20.000 kr tror jag det blev, där huvuddelen var min vigselring.
Hur peppar du dig om det går sämre med investeringarna under en period?
Jag loggar in färre gånger på Avanza och tänker på att jag sparar på lång sikt.
Vad tycker du om de sommarsemestrar ni åkt på senaste åren? Är du nöjd med nivån på dessa?
Väldigt nöjd med nivån som innebär charter till Medelhavet med all-inclusive. Sen hoppas jag att vi kommer kunna göra fler resor per år i framtiden där vi ibland är mer aktiva som till exempel vandring i Alperna.
Hur tycker du din man sköter sig som hemmaman?
Generellt skulle han kunna ta lite mer egna initiativ men överlag sköter han sig bra.
Kommer du göra något speciellt när du säger upp dig eller jobbar sista dagen på jobbet?
Jag kommer nog göra en liten grej om anledningen till varför jag slutar för att göra dem lite avundsjuka och visa att det finns ett alternativ till ekorrhjulet.
Nu över till de lite längre frågorna…
Under åren vi bott ihop har vi tjänat ungefär lika, delat på alla gemensamma kostnader och haft ungefär liknande privata kostnader. Det har gjort att vårt sparande varit väldigt likt under dessa år. Men hur såg ditt sparande ut innan du träffade mig?
Mina föräldrar sparade lite pengar under min uppväxt, men inga stora summor och då mest på sparkonto. Så jag fick ungefär 20.000 kr när jag fyllde 18. Jag fortsatte sen månadsspara både på sparkonto och i en fond hos storbanken kanske några hundra i månaden under tiden jag pluggade på universitetet.
När jag var 25 och hade börjat jobba började jag spara lite mer och då i runt 5 olika fonder som bankmannen rekommenderade. Lönen gick upp och sparande ökade från några hundra till några tusen i månaden fram till jag träffade dig. Innan jag träffade dig hade jag alltså aldrig sparat i aktier utan bara i fonder och hade inte så bra koll på fondernas prestation eller avgift.
Jag bodde betydligt dyrare när jag bodde själv så sparandet fick en riktig boost när vi flyttade ihop och hade ett billigt gemensamt boende och två bra heltidslöner.
Vad var ditt mål med sparandet för 10 år sen?
För mig är det en princip, man ska spara pengar. Det har jag fått med mig från min uppväxt. Det enda jag anser att man får låna pengar till är bostad, studier och i undantagsfall till en bil. Så då måste man spara för att kunna köpa saker och ha en buffert. Sparandet har för mig varit en grej att alltid kunna köpa det jag vill, att inte behöva börja spara ihop till en TV när jag kommer på att jag vill köpa en ny, utan då har jag redan sparandet klart. Jag har heller aldrig velat känna mig beroende av någon annan, utan veta att jag klarar mig själv ekonomiskt.
Jag hade egentligen ingen tanke på ränta på ränta och hur mycket pengar det faktiskt blir om man sparar flera tusen i månaden i tiotals år. Utan spara var bara något jag gjorde utan att tänka så mycket på det.
Vad tänkte du när jag för första gången började prata om att man kunde sluta jobba innan man fyllt 40?
Den första spontana tanken var ”kul idé, men inte genomförbar”. För att lyckas med något sådant trodde jag att man skulle behöva komma från en välbärgad släkt. Det var inget man kunde jobba ihop från noll på egen hand. Jag trodde också att det behövdes mycket mer pengar än jag nu inser att man behöver.
Efter att ha börjat förstå mer om hur viktig tidsfaktorn är för ränta på ränta och hur mycket pengar man kan spara utan att behöva försaka något i vardagen började jag förstå att det var möjligt. Jag önskar att någon hade förklarat det här för mig tidigare. Helst redan i skolan.
Om du hade förstått det tidigare. Hur hade det påverkat ditt liv i unga åren?
Jag skulle sparat mer pengar i fonder istället för sparkonto om jag hade haft mer kunskap. Jag hade fortfarande rest och gjort de grejer jag gjorde under ungdomsåren, så det hade mest handlat om att jag skulle sparat på ett annat sätt. Jag tycker det är bra att upptäcka världen och göra grejer när man är ung, men det ena behöver inte utesluta det andra. Lite mer pengar till ett långsiktigt och regelbundet sparande där jag fått avkastning hade jag säkert kunnat undvara om jag förstått vad det skulle kunna ge för avkastning på lång sikt.
Mycket av det här med att kunna sluta jobba tidigt, 4% regeln och att våra pengar kommer räcka är det ju jag som övertygat dig om. Känner du dig helt trygg i att kalkylen håller om du slutar jobba inom närmaste tiden?
Ju mer pengarna växer desto tryggare känner jag mig. Men när börsen nyligen gick ner 10% och värdet minskade med nästan 1 miljon på några veckor fick jag lite ont i magen. Skulle det krisa i framtiden får vi väl ta ett jobb, allt går att lösa om man inte är så kräsen. Man lever bara en gång så jag tycker man får testa och våga i livet. Man kan aldrig vara 100% säker på någonting.
Hur har det känts det senaste året när jag slutat jobba och ligger kvar i sängen när du åker till jobbet?
Det har många gånger varit tungt och svårt att motivera sig att gå till jobbet, värre än jag trodde det skulle vara när vi bestämde upplägget förra hösten. Planen har hela tiden varit att du skulle sluta jobba och vi skulle låta det gå en period för att testa hur allt fungerade. Jag har under det senaste året kommit fram till att en successiv nedtrappning nog passar mig bättre än ett abrupt slut från en dag till en annan.
Jag kommer ihåg att när du bestämt dig för att inom kort sluta jobba så förändrades din syn på jobbet. Du blev väldigt omotiverad och oengagerad. Jag har nu kommit in i samma fas vilket innebär att jag har lägre motivation och bryr mig mindre, saker löser sig. Om det negativa varit att jag tappat motivation och lusten att se långsiktigt på jobbet så här det samtidigt inneburit många fördelar. Jag har inget att förlora på om jag skulle bli av med jobbet vilket ger mig mycket större möjlighet att säga nej, ställa krav och förhandla.
Men att du ändå kommer jobba vidare deltid en bit in på nästa år var ju inte 100% bestämt i planen vi gjorde förra hösten. Då sa vi bara att du skulle jobba hela 2018 ut och sen ta ett beslut efter det. Kan det vara så att du drabbats av det som brukar kalla ”one more year syndrome”? Dvs att det blir ett ännu större steg och mer dramatiskt när den sista ska sluta jobba och lönen helt slutar komma in?
Nja, det handlar nog mer om att jag vill testa successivt och hitta andra saker att fylla min lediga tid med snarare än en rent ekonomisk fråga. Sen är det ju klart att det är skönt att bygga lite säkerhetsmarginal inte minst nu när börsen varit lite svajig. Men det är en ren bonus. Jag tror pengarna vi har nu räcker.
Hur ser du på din vardag och vad du ska fylla dagarna med när du har slutat jobba?
Det är fortfarande lite av en gåta för mig. Därav att jag tror mer på en nertrappning än att helt sluta jobba direkt. För mig är det viktigt att ha någon fast rutin varje vecka där jag kommer iväg och gör något meningsfullt. Jag skulle vilja göra något roligt och när jag åker därifrån kunna släppa det helt, jämfört med jobbet som jag har idag, som många gånger finns med mig dygnet runt. Det kan vara volontärjobb eller något annat. Tar gärna emot tips!
Jag tycker verkligen det är en stor fördel att ha ekonomiska förutsättningarna att inte behöva jobba för pengarnas skull. Friheten är verkligen lockande även om jag tror att jag behöver någon fast aktivitet som gör att jag kommer iväg hemifrån och vara en del av något socialt sammanhang. Jag har inget emot att tjäna några kronor även i framtiden, men inte behöva göra något tråkigt för pengarnas skull.
Jag har alltid handlat billig mat men kvalitén har verkligen höjts trots ännu lägre pris sen vi träffades och du blev huvudansvarig för maten. Vilka är dina bästa tips för den som vill äta billigt och bra?
Handla så mycket som möjligt på kampanj och bunkra ordentligt. Ha alltid en full frys. Då kan du alltid äta det du är sugen på när du vill och till ett bra pris. Håll alltid koll på vilka varor som går ut i datum först och se till att använda dessa. Jag använder aldrig recept utan har lärt mig komponera ihop maträtter på de varor som vi har hemma. Det gör att vi aldrig behöver slänga mat. Det är enkelt att utgå ifrån ett antal basrätter som köttfärssås eller kycklinggryta där det går att blanda i mängder med olika ingredienser som finns i kylskåpet just då.
I somras slog vi ihop våra ekonomier fullt ut jämfört med tidigare då vi betalade räkningarna ihop med hade separata inloggningar till Avanza och eget konto för löpande utgifter. Hur tycker du denna sammanslagning känns såhär efter några månader?
Det är mycket mer motiverande att se vårt samlade sparande när jag loggar in på Avanza. En tydligare känsla att vi verkligen jobbar ihop mot samma mål. Även om det givetvis var så även innan då vi är gifta utan äktenskapsförord.
Eftersom vi både är ansvarstagande och har samma syn på konsumtion och sparande så känns det väldigt tryggt att betala allt gemensamt. Även om det just nu bara är min lön som vi använder i vardagen.
Hur tycker du vi skiljer oss åt både vad gäller synen på investeringar och vad vi lägger lite extra pengar på om vi ska lyxa till det?
Vad gäller investeringar är du mer intresserad vilket gjort att jag kört mer fonder än rena aktier och litar mycket på dig när det kommer till våra gemensamma aktieköp. Du är mer riskbenägen så det är jag som bromsat när saker som att öka belåningen på lägenheten för att köpa preferensaktier har kommit upp.
Ingen av oss har några lyxiga eller dyra vanor som direkt sticker ut. Jag är helt klart mer intresserad av att ha fint hemma och att porslin och möbler matchar. Men gör det då till en billig peng som till exempel handla på rea eller outlets. Vill jag byta ut något i hemmet lyckas jag ofta sälja det befintliga så mellanskillnaden inte blir så stor.
Som de flesta av er säkert redan läst så har riksdagen beslutat att avskaffa Radio- och TV-avgiften och ersätta den med en public service-skatt. Detta gäller från årsskiftet och kan ju inte kommit som någon chock för radiotjänst, men istället för att anpassa sista fakturan som man betalar så den räcker fram till årsskiftet ska vi betala som vanligt för 3 månader i slutet på november och sen få pengar tillbaka. Smidigt...
Upplägget blir så att man betalar 1% på lönen upp till 130 700 kr per år. Det vill säga tjänar man under 130 700 kr om året så betalar man 1% av lönen i public service-skatt. Tjänar man mer än 130 700 kr så slår man i maxbeloppet som är 1307 kr om året och betalar inte mer än så.
För två vuxna som bor ihop och jobbar blir alltså skatten ungefär samma som den gamla avgiften. Vinnaren blir de som bor själva och tidigare betalat samma som en hel familj. Den stora förloraren blir familjen med barn över 18 år som bor hemma och jobbar där kan det bli 3-4 personer som alla får betala 1307 kr var. Det tidigare spartipset om att bli sambos (med minst en annan person men helst så många som möjligt) för att kunna dela på fasta kostnader kommer alltså tappa lite i värde vid årsskiftet. Förutom singlar så kommer utdelningspensionärer och traders bli vinnarna då utdelning och aktievinster inte räknas som inkomst.
För egen del räknar jag med att ligga ungefär kring eller strax över brytpunkten de närmaste åren vilket gör att jag inte slipper skatten så länge jag har lite småprojekt igång. Eller som Ulla Andersson i Vänsterpartiet kanske hade kunnat vända på det och säga att nu ska jag betala en hel procent i skatt för att finanserna höginkomsttagarnas TV-tittande. Med hög lön betalar de ju betydligt lägre public service-skatt i procent än vad jag kommer göra, när de sitter där i sina högt belånade hus (med skattesubventionerade ränteavdrag) och äter ostkrokar framför TVn.
Nu över till något roligare än skatt. Idag kom utdelning från Investor på lite över 4000 kr och imorgon kommer ungefär det dubbla från H&M. Dessa pengar sätts i arbete omgående i Akelius Pref, Klövern Pref och Investor.
Igår kväll lyssnade jag på podcasten Kapitalet om kaffe vilket var mycket intressant. "Finns där poddar finns" och kan rekommenderas (tydligen kan man få en klocka om man rekommenderar podden till en kompis men vet inte om ni betraktas som mina kompisar så detta blogginlägg räknas? Här ändå inte haft någon klocka på 15 år).
Utan att avslöja för mycket så var det en kille med i podden som hade spekulerat i kaffepriset för några år sen. Han la ner en väldig energi på att kolla väder och prognos av skörd av kaffe i Brasilien och när det kom en nyhet där en brasiliansk meteorolog uttalade sig om vädret och kaffeskörden lyckades han till och med söka upp meteorologen och få kontakt via mail och google translate. För att konstatera att meteorologen blivit felciterad i tidningen. Driftigt och bra jobbat, trots detta förlorade han alla pengar.
Det fick mig att tänka på hur många andra otroligt pålästa personer jag stött på på avstånd inom olika områden vad gäller investeringar. Jag minns särskilt de som pratade om peak oil på DIs börssnack i början av 2000-talet. Inom 10-15 år skulle oljepriset skjuta i höjden något enormt och dra med sig inflationen upp samtidigt som tillväxten skulle gå ner. Så kallad stagflation med massarbetslöshet som följd. De hade lagt ner 1000-tals timmar på att läsa om detta och hade argument som lät trovärdiga. Men med facit i hand har vi inte behövt oroa oss för skenande inflation de senste 5-10 åren i alla fall. Och oljan verkar räcka ett tag till...
Många var också de som lagt ner om inte 1000-tals, så i alla fall 100-tals timmar på att läsa om Fingerprint och tyckte kurser under 100 kr var tidernas köpläge för ett par år sen. Lätt nu att vara efterklok och säga att det var uppenbart att det inte skulle hålla i längden, men när man var mitt i det var det många duktiga och trovärdiga personer som trodde på bolaget. Och som verkligen hade lagt ner tid och kraft på att läsa och förstå. Sen fanns det givetvis de kunniga som hävdade motsatsen också.
Just nu är det istället populärt att prata om den galna minusräntan som kommer slå tillbaka och på något sätt skapa en jättekris i framtiden. Man har läst några böcker och hemsidor på nätet och vet nu bättre än Stefan Ingves hur det här funkar. Ja kanske, jag är inte rätt person att säga emot. Min poäng är bara att det troligtvis inte är så enkelt som man många gånger hör att man ska "göra hemläxan och sin egen analys". När man kan söka upp meteorologer i Braslien och ändå förlora 100% av kapitalet kan det vara så att det inte räcker att göra hemläxan. Riskspridning och långsiktighet är nog inte så dumt. Och kanske kan man låta en ganska stor del av portföljen följa index utan att skämmas.