Kul att konceptet med veckans fråga kan bli så varierande. Den här gången fick jag en följdfråga på mitt senaste inlägg så tänkte att jag klämmer in det nu när det är färskt, så får övriga frågor hoppa fram en vecka. Fortsätt gärna skicka in frågor till bloggmiljonaren@hotmail.com.
Fråga:
Jag läste ditt inlägg om boken Die With Zero. Jag har inte läst boken, men hörde podden Rika Tillsammans som pratade om boken i senaste avsnitt. Något som de pratade väldigt mycket om som kanske bör vägas in mot ränta på räntaeffekten är värdet av att leva på minnen. Att göra något som kostar pengar tidigt i livet kommer kosta mycket avkastning i form av ränta på ränta. Men kommer samtidigt ge minnen som man kan leva på. I podden sa de att även minnen kan skapa värde i form av ränta på ränta. Vad tror du om det?
Svar:
Jag hade inte själv hört podden när jag skrev inlägget, så det var en ren slump att det kom samtidigt i tiden och det var egentligen att jag i veckan såg dokumentären om Kamprads testamente som gjorde att inlägget kom just nu. Men jag lyssnade på podden efter att jag fick din fråga.
Det där med att upplevelser ger avkastning i form av minnen köper jag, men jag fattade faktiskt inte riktigt vad de menade med att minnena kan ge avkastning i form av ränta på ränta. Att man skulle bli mer än dubbelt så glad av att ha minnen från två bra upplevelser som från en upplevelse? Och att skillnaden sen skulle bli ännu större av tre bra minnen? Någon som fattade bättre får gärna förklara.
Jag uppmuntrar helt klart till upplevelser och aktiviteter snarare än prylar. Så jag håller i grunden med om resonemanget. Jag tycker heller inte det finns något motsatsförhållande mot att värdera upplevelser tidigt i livet med FIRE-tänket (jag tolkade det lite som de i podden tyckte att tänket gick rakt emot FIRE, vilket det egentligen bara gör under de 10-15 åren som man sparar som mest pengar). När man ser tillbaka på sitt liv på dödsbädden så räknas så klart även aktiviteter som man gjorde vid 50 in och genom att spara och få ränta på ränta borde totala antalet upplevelser bli fler än om man brände pengarna löpande varje månad utan att investera dem.
Ser vi bortom det rent ekonomiska att varje upplevelse måste kosta pengar och istället tittar på tiden som en begränsande faktor så kan man göra mycket mer grejer med sin fritid om man slutar jobba vid 40 jämfört om man slutar jobba vid 70. I podden pratade de mycket om skillnaden mellan vad man uppskattar och kan göra göra vid 20 mot 40 (bo på vandrarhem och gå på festival), men jag tror skillnaden är ännu större mellan 50 och 80. Det vill säga att få de 30 första åren som "pensionär" mellan 40 och 70 kan inte alls jämföras med 30 år som pensionär mellan 70 och 100.
Det pratades också väldigt mycket om vikten av att göra saker tidigt i livet för att kunna leva på minnet senare. Jag vet inte riktigt om jag köper det fullt ut. Att minnen är så överlägset sätt att förhöja lyckan i livet. Jag tror nämligen det är minst lika viktigt att ha något roligt att se fram emot som att ha något roligt att minnas. Att jobba hårt när man är 25 år och spara mycket pengar och drömma om sin framtida frihet eller rikedom tror jag kan vara minst lika givande för många 25 åringar som att minnas alla resor som man gjorde när man var 20 år. För visst uppskattar de flesta fredagar bättre än måndagar? Det är roligare att se fram mot en helg med massa härliga planer och aktiviteter på fredagen än att sitta på måndagen och tänka tillbaka på hur roligt man hade i helgen som redan är över.
Jag har de två senaste dagarna sett på dokumentären om Kamprads Miljoner som finns på SVT Play. En halvseg historia som hade kunnat berättas på 1 timme istället för 2. Eller för er som vill spara ännu mer tid så kan jag berätta den på 1 minut här. Ingvar Kamrad byggde upp en jävla förmögenhet genom att sälja möbler, det mesta av det ligger i ägandet av IKEA men han hade även en privat förmögenhet på 1,3 miljarder när han dog. Av detta testamenterade han hälften till sina 3 söner och sin adoptivdotter och andra halvan, det vill säga 670 miljoner, skrev han så här om:
Hela grejen med dokumentären är alltså att det är väldigt oklart vad som menas med "utveckling av företagsverksamhet i Norrland". Det leder så klart till massa bråk och osämja där olika personer gör olika tolkningar och alla såklart struntar helt i vad som de själva är intresserade av eller skulle gynnas av utan bara är måna om "Ingvars sista vilja". Eller?
Det här fick mig att tänka på boken Die With Zero, av Bill Perkins som jag lyssnade på som ljudbok för ett tag sedan. Precis som titeln antyder handlar den om att man ska spendera sina pengar medan man lever. Och inte bara det utan spendera pengarna när de ger som mest värde. Det vill säga om man drömmer om en surfresa är det troligtvis smartare att se till att få ihop pengarna när man är så pass ung så man kan ta sig upp på surfbrädan. Jag gillade mycket med boken som att man ska sätta värde på allting och ta aktiva beslut. Precis som man kan fundera på om man tycker en chokladkaka på 500 kcal är värd 30 minuters hård träning om man vill hålla vikten, så kan man fundera på om det är värt att jobba 35 timmar för att få ihop pengar till en ny mobiltelefon om man redan har en fullt fungerande. Eller om 35 timmar fritid är mer värd än telefonen. Sen kommer olika personer till olika beslut vilket är helt ok, bara man tänker till och tar ett aktivt beslut.
Att dö utan pengar, vilket bokens titel uppmanar till, behöver inte betyda att man gör sina barn arvlösa utan att man i så fall ger dem pengar tidigare i livet, när de troligtvis gör bättre nytta än då man själv dör och barnen är runt 60 år gamla. Precis som med surfresan alltså.
Mycket av detta håller jag med om och är även något jag skrivit om i mina böcker. Jag kommer inte ihåg exakt hur det var formulerat i boken men jag vill minnas att han även uttryckte det som att man inte skulle spara när man var i 20 års åldern eftersom lönen ofta var lägre och man kunde skaffa mycket upplevelser, sen skulle man spara mer runt 30-50 och sen verkligen våga börja använda pengarna. Vilket gör att man tar väldigt lite hänsyn till ränta på ränta som faktiskt gör det hela lite mer komplext. Ett sparande i 20 årsåldern kan inte är lika lätt avföras som irrationellt för den som räknar med ränta på ränta och kan tänka sig att även åka på kryssning som alternativ till surfresan.
Åter till Kamprad. Om vi anser att sparande är bara uppskjuten konsumtion och vi ska använda pengarna på ett sätt som skapar maximal nytta så kan man absolut ifrågasätta om det var värt att kolla igenom varuhuset på kvällen med ficklampa för att spara pengarna det kostar att tända taklamporna eller att åka flygbuss istället för taxi när man har flera miljarder. Bara för att det skulle bli 670 miljoner som de kunde bråka om hur de skulle användas efter ens död. Det hade kanske funkat lika bra om de hade fått bråka om 669,5 miljoner istället. För att de skulle bråkas om pengarna måste ju varit meningen, annars skriver man ju inte något så flummigt i ett testamente.
För några veckor sedan skrev jag om inflationen och tanken på att det skulle kunna vara aktuellt och ta en kostnad här och nu som minskar de löpande månadskostnaderna framöver. En kalkyl som är gränsfall att gå ihop i en tid av låg inflation skulle bli mer lönsam om inflationen fortsätter stiga, eftersom besparingen i framtiden blir större om kostnaderna i framtiden blir högre.
Jag blev lite glad när någon föreslog hemmagym som ett sådant upplägg. Det vill säga man tar en kostnad här och nu och slipper sen betala gymkort de kommande åren. Detta eftersom jag redan för ett år sedan la ett antal 10.000 lappar (ok dessa sedlar finns inte längre, men jag betalade heller inte kontant med sedlar) på ett hemmagym. Men jag hade inte alls någon tanke på att det skulle vara ett skydd mot inflation, utan jag ville helt enkelt bara ha ett bra hemmagym nu när jag hade plats.
Något jag lagt lite tid på sedan dess är att titta på det här med solceller på taket. Vilket minst sagt verkar vara en djungel då oväntat många verkar se egna solceller som lika mycket hobby som investering vilket gör att de kan diskutera detaljer i evighet. Det är väderstreck och vinklar, batterier och huvudsäkringar, watt och ampere, kortslutningsskydd och växelriktare. Och någon 60-öring som kommer på deklarationen. Som alltid finns det olika åsikter om vad som gäller och hur man ska räkna och göra. Vissa har köpt solceller för att det är kul, andra har köpt för att rädda klimatet, någon för att bli mindre beroende av ett "system och samhälle som håller på att gå ett helvete" och några har gjort det som en ren investering. Alla dessa personer bor dessutom på olika platser i landet, förbrukar olika mycket el själva och har andra förutsättningar som skiljer sig åt. Jag såg en fråga om hur man skulle räkna på om det lönade sig med solceller som besvarades med att fågan var lika dum som att fråga sig om det lönar sig att renovera badrummet.
Efter min korta research blev jag i alla fall inte sugen på att ta tag i att börja jaga in offerter för solceller här och nu. Vi får investera på börsen istället så borde pengarna räcka till elräkningen även framöver. Vi har låg elförbrukning och inte helt optimalt hus med vinklar, väderstreck och ett skuggande träd. Något som däremot är optimalt är att vi har en bil som används mest till relativt korta resor och dessutom står hemma för det mesta mitt på dagen, det vill säga när solen skiner. Så nästa gång vi byter bil är det möjligt att det blir en elbil vilket jag gissar skulle kunna innebära att vi klarar oss väldigt långt under perioden april-oktober med bara solceller på garagetaket (sen får man så klart ladda utanför hemmet någon gång under tex längre sommarresa och med köpt el under vintermånaderna). Men det får bli en senare fråga att kolla upp förutsättningarna i samband med kommande bilbyten. Det sägs ju på vissa håll att elbilarna ska börja bli rätt billiga runt 2025 och mycket kan hända med regler, priser och prestanda av solceller. Så vi får väl se om det blir nästa bil eller nästnästa som ska laddas med solceller på eget tak.
Jag efterlyste nya frågor förra veckan och det har sedan dess kommit in ett helt gäng, så nu är kommande veckorna säkrade. Tack! Men har du en fråga så är det bara att skicka in, är den extra bra eller passar in på något annat sätt så finns goda chanser att den tränger sig före i kön. Idag betar jag dessutom av två frågor, då de var så snarlika. Du skickar din fråga eller förslag på ämne till bloggmiljonaren@hotmail.com.
Fråga 1:
Jag har en teori som du gärna får såga eller hylla. Det finns få arbitrage, men säg att man BARA köper det dagar index går ner, dvs hela index och inte bolagsspecifikt för det bolag man köper. I kontrast skulle vara att bara köpa när börsen går upp och ryckas med i det positiva sentimentet. Då skulle man "veta" (nästan arbitrage?) att man köper lite billigare varje gång eftersom man vet att börsen svänger på kort sikt men stiger på lång sikt. Kanske lättare att illustrera med en bild:
Heldragna linjen - Börsens svängningar
Taggiga övre linjen - Köpa när index är upp
Streckade linjen - Köpa när index är ner
Köper man på den streckade linjen borde man i snitt spara "volatiliteten" eller som mest 2x "volatiliteten"?
Fråga 2:
Du bestämmer dig för att köpa Investor. Du tittar till kursen och den står i 190 kr och lägger en köporder. Men det är faktiskt väldigt troligt att kursen någon gång det närmaste året kommer vara lägre än 190 kr, att den kurs som råder just skulle vara kommande årslägsta är inte sannolikt då börsen går upp och ner hela tiden. Vore det då inte bättre att lägga en lång köporder på t.ex. 188 kr som får ligga och bevaka priset?
Svar:
Bra frågor som visar att ni tänkt till. En grundregel är dock att börsen är väldigt väl analyserad av smarta människor och datorer och det står väldigt mycket pengar på spel för den som skulle hitta något säkert sätt att tjäna pengar. Grundinställningen måste därför vara precis som frågeställare 1 säger att det finns få arbitrage. Ni får därför leva med min något negativa grundinställning i svaren nedan.
Om vi börjar med första frågan så skulle det fungera klockrent om det var så att börsen gick upp 1% varannan dag och sen ner 0,95% dagen efter för att sedan återigen gå upp 1% osv, för att landa på runt 0,1-0,2% upp per vecka. Men om börsen går upp 5 dagar i rad och sedan ner 7 dagar för att sedan gå upp 1 dag och ner 2 och upp 3. När ska man då köpa? Visst man kan välja att alltid köpa efter 1 dags nedgång och i alla fall köpa billigare än den som köpte dagen innan. Men det kanske är dyrare än vad man skulle fått betala för 2 dagar sedan och även dyrare än vad man skulle få betala imorgon om vi är inne i en period med minst 3 dagar ner i rad.
Vi tar ett exempel från verkligheten. Säg att du jobbar på kommunen och fick din senaste lön den 27 juli i år, dvs i onsdags. Samma dag som lönen kom in på kontot gick svenska börsen (SIX30RX) upp 0,5%. Du köpte alltså inte utan inväntar den kommande nedgången efter en dag med uppgång. Dagen efter i torsdags gick börsen upp 1,25%. Du köpte inte då heller. Igår fredag gick börsen upp 1,83%. Du köpte så klart inte. Säg att börsen går ner 1% på måndag, då köper du. Betydligt dyrare än vad du hade gjort om du hade tryckt in pengarna direkt i onsdags morse när lönen kom. Ska du avvakta tills börsen står lägre än i onsdags eller nöja dig med att du i alla fall köpte billigare än i fredags eftermiddag?
Det leder oss in på fråga 2 som är inne på samma tema men med ett konkret exempel i form av en aktie och ett aktiepris och där vi kan tänka oss att vänta i upp till ett år på rätt tillfälle att köpa. Här håller jag med om att det mesta talar för att en viss aktie någon gång det kommande året kommer kosta mindre än vad den gör just nu. Det gäller ju samtliga aktier som inte just nu i denna sekund handlas på kommande 12 månaders årslägsta.
Vi förutsätter här att marknaden är effektiv och aktien är rätt prissatt (annars blir det ju mer en fråga om att med fundamental analys bedöma det korrekta värdet på aktien och inte invänta en kursnedgång på 1% som sker av en slump eller börsens allmänna svängningar. Dvs om Investor som i frågan kostar 190 kr men egentligen borde kosta 160 eller 220 så blir det ju ledande för ditt agerande, inte att försöka köpa på 188). Men om vi i en majoritet av fallen lyckas köpa billigare än idag så borde vi väl över tid tjäna pengar på denna taktik? Nej inte nödvändigtvis.
Om jag skulle mig på ett försök att matematiskt räkna ut problemet med upplägget skulle det bli något i stil med detta: Jag tar mig friheten att ändra kurs till 100 kr då det blir lite enklare att räkna med. Låt säga att vi med 90% sannolikhet kan köpa aktien för under 99 kr inom det kommande året. Vi sätter alltså en köporder 1% ner under aktuellt pris varje gång vi får in nya pengar på kontot, och får i 90% av fallen ”en rabatt” på 1%. Men i 10% av fallen kommer aldrig aktien ner 1% och vi sitter och väntar på köpet ett helt år. Har då aktien gått upp mer än 10% under året så har vi förlorat på vårt upplägg totalt sätt jämfört med att bara köpa direkt. Det vill säga 9 gånger av 10 tjänar vi 1% men i vid det 10e tillfället så förlorar vi över 10% i missad avkastning vilket äter upp hela vinsten av de 9 första tillfällena. Nu har jag absolut inga belägg för att det fungerar just 9 gånger av 10 eller att aktien skulle hinna gå upp just 10% den gången som det inte fungerar. Utan det är bara ett sätt att försöka förklara att det inte behöver vara lönsamt bara för att det fungerar för det mesta. Tror vi börsen ska stiga över tid bör det bästa vara att köpa så snabbt som möjligt när vi får in pengarna.
För den som hade svårt att hänga med på räkneexemplet skulle man kunna göra en liknelse med slantsingling där man satsar ett belopp och vinner det dubbla om man gissar rätt (här är det verkligen 50/50 i utfallet och lättare att bevisa ett upplägg än genom påhittade utfall på börsen). Där använder vi taktiken att dubbla insatsen varje gång vi förlorar. Det vill säga vi satsar 10 kr på första slantsinglingen. Förlorar vi då satsar vi 20 kr nästa gång och förlorar vi då satsar vi 40 kr den tredje gången. Vi kommer därmed vinna 10 kr oavsett om vi får rätt efter tillfälle 1 (satsat 10 kr vinner 20), efter tillfälle 2 (satsat totalt 30 kr och vinner 40) eller efter tillfälle 3 (satsat totalt 70 kr och vinner 80). Risken att vi ska förlora 3 raka gånger med 50/50 utfall är bara 12,5%. Det vill säga i 87,5% av fallen vinner vi med vårt upplägg. Problemet är bara att i 12,5% av utfallen så förlorar vi 70 kr och i 87,5% av utfallen så vinner vi 10 kr. Kan vi tänka oss att satsa en 4e gång så ökar vår vinstchans ytterligare, men förlusten blir ännu större om vi inte vinner. Så bara för att något fungerar i över 50% av fallen behöver vi inte tjäna pengar på upplägget.
Vad säger ni övriga läsare? Var jag onödigt negativ? Har frågeställarna hittat ett säkert sätt att få lite extra avkastning jämfört med börsens långsiktiga snitt?
Under tiden då jag stoppade in nya pengar i mitt sparande varje månad tyckte jag alltid det var mer motiverande att spara när börsen gått ner. Jag hade visserligen nästan alltid ett högt sparande direkt när lönen kom som oftast kunde kompletteras med några extra kronor för att tömma kontot till baspunkten strax innan nästa lön. Men de där extrainsättningarna i slutet av månaden blev ofta högre ju sämre börsen gick. Så minns jag det såhär i efterhand i alla fall. Men jag har förstått att alla inte riktigt känner då jag på senare tid hört flera som sagt att det känns tungt och meningslöst att stoppa in pengar på en börs som bara går ner och ner (vilket är en kraftig överdrift om vi tittar på index så här långt i år, men enskilda aktier har så klart gått ner mer).
Så jag tänkte att jag kanske kunde komma med några tips på hur den som har problem med motivationen kan tänka och göra.
Fokusera på antal aktier/fondandelar
Något som jag tycker varit kul både i tider av uppgång och nedgång är att sätta upp ett mål i hur många aktier jag vill ha i ett visst bolag snarare än hur stort värde jag vill ha i bolaget. Och det här skulle även den som bara sparar i fonder kunna använda att man siktar på att i framtiden ha xxx andelar i fond y.
Värdet kommer svänga varje dag och är inget vi kan påverka. Antalet aktier eller fondandelar som vi äger är däremot väldigt lätt att påverka, det är bara att köpa lite fler så växer antalet mycket stadigt och i direkt korrelation med hur många nya vi köpte. Får jag loss 720 kr idag som jag inte räknat med kan jag köpa 4 stycken Investor B, vilket kommer ta mig från 8825 till 8829 aktier. Det kommer också förändra den förväntade utdelningen för 2023 i samma stund som jag köper de 4 extra aktierna. Värdet av mina aktier i Investor kan däremot i samma stund som jag stoppar in 720 kr gå ner med 7 200 kr (eftersom det bara motsvarar 0,5% av värdet i just den aktien) vilket skulle kunna göra att insättningen känns meningslös för den som tittar på värdet och inte antalet.
Är målet att du ska köpa 500 aktier till av ett bolag så finns goda chanser att det känns kul och bra om aktierna kostar 30 kr styck istället för 50 kr styck. Kanske kan du skruva upp målet till 600 aktier vilket innebär att du äger en större andel av bolaget. Det här är positivt om nedgången bara beror på det allmänna börsläget och inget du kan se direkt försämrats i bolaget förmåga att tjäna pengar över lång tid framöver.
Dela upp sparandet i mindre poster/konton
Även att öka antalet aktier från 8825 till 8829 som i exemplet ovan kanske kan kännas meninglöst för någon. Då kan lösningen vara att dela upp sparandet i flera olika konton eller poster. Du kan ha ett automatiskt sparande som går in i din huvudportfölj varje månad och sen göra eventuellt extrasparande utöver detta till ett annat mindre konto. Där varje ny mindre insättning känns som den gör större skillnad.
Även små återkommande belopp blir stora över tid. Säg att du lyckats förhandla dig till en rabatt på boräntan som gör att månadskostnaden går ner med 500 kr. Eller att du hittar ett billigare mobilabonnemang där du sparar 100 kr varje månad. Sätt då in dessa 100 kr eller 500 kr på ett specifik konto där du kanske köper en specifik aktie eller fond. Månaderna tickar snabbt på och vips har du rätt många tusenlappar på just det här kontot som är väldigt lätta att veta var de kommer ifrån. Troligtvis kan det vara mer motiverande än att göra någon besparing som ökar insättningen i den stora vanliga portföljen från 4000 till 4100 kr varje månad.
En annan metod som liknar detta är att köpa en ny aktie. Jag hade i början av året rätt många Castellumaktier och valde då att istället börja köpa lite aktier i ett annat fastighetsbolag, Diös. Det minskar min bolagsrisk något även om de troligtvis kommer påverkas av samma faktorer framöver och påminna om varandra i avkastning, men minst lika viktigt är att det känns som 100 nya Diösaktier gör större skillnad än om jag köper 75 extra Castellum. Och ganska snart märker jag att de små köpen här och där faktiskt gör skillnad. Redan nu har jag 430 aktier i Diös, vid årsskiftet hade jag inte en enda.
Ha delmål
Att spara till pension eller något annat på 20-40 års sikt kan så klart göra att det känns som det spelar mindre roll om man gör ett sparande på 10% extra under en av dessa 400 månader. Men genom att dela upp sparandet kan du göra extra sparandet till något eget som ligger närmare i tiden. Inlägget handlar fortfarande om att spara på börsen i tider av när börsen går ner, så det bör vara på minst fem men gärna tio års sikt.
Se börsen på lång sikt
Försök ignorera de kortsiktiga svängningarna. Lika väl som att du inte ska känna dig rik bara för att börsen gått upp 30% ett år ska du inte känna dig fattig för att börsen gått ner 10% den senaste månaden. Utgå istället från att du får 6-7% om året i real avkastning på börsen i snitt över väldigt lång tid. Det betyder att den tusenlapp som du kan spara extra nu har goda chanser att motsvara 5 000 kr om 25 år. Men den kan vara både 700 och 1 400 kr om ett halvår.