Veckan fredagsintervju presenteras i samarbete med Börssignaler.

Jag har under flera år sett tjänsten och namnet Börssignaler flimra förbi i olika sammanhang, främst på Twitter. Men ska erkänna att jag aldrig riktigt förstått hur det funkar och vad det går ut på. Kanske gäller det även dig? I så fall hoppas jag kunna räta ut några av frågetecknen under veckans fredagsintervju med Börssignalers VD Mikael Jonasson. Blir du intresserad och vill läsa mer gör du det på Börssignalers hemsida. 

Berätta lite om dig själv 

Min investeringskarriär startade under de glada dagarna på 90-talet, fortsatte genom förödande IT-krasch, finanskris och under de senaste årens fantastiska börsutveckling påspädd av 0-ränta och centralbanksstimulans. Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av aktiemarknaden och började läsa på och investera långt innan jag hade fast inkomst. Varje krona jag fick in från diverse sommarjobb gick till investeringar och under åren testades många investeringsstrategier och lika många fel begicks.

För några år sedan började jag skissa på ett stödsystem för min egna handel utifrån mina erfarenheter, ett system som skulle eliminera känslomässiga beslut och samtidigt maximera den riskjusterade avkastningen. Systemet visade sig inte helt oväntat vara intressant för många fler än mig själv och där började resan med Börssignaler. 
 
Kan du ge en kort introduktion till tjänsten Börssignaler? 

Börssignaler har funnits sedan 2015 men den produkt som då erbjöds är långt från den kompletta tjänst vi i dag erbjuder. Utveckling och anpassning av våra tjänster gentemot enkelhet för kund med bibehållna resultat har varit det ständiga målet. 

Kortfattat så är Börssignaler en finansiell stödtjänst som hjälper framförallt privata investerare att slå börsen genom att investera i kvalitativa bolag på ett strukturerat sätt utan subjektiva beslut. 
 
En dum fråga kanske. Men varför heter er hemsida indexinvestering.se när tjänsten heter Börssignaler? 

När vi startade vår tjänst hette vi Indexinvestering och fokuserade uteslutande på aktiv handel i indexprodukter – men i och med stort eget aktieintresse och även önskemål från våra kunder vreds inriktningen mot aktier och namnet Börssignaler blev en mycket bättre beskrivning över vad vi faktiskt levererade. Anledningen att domänen inte bytts har flera skäl – dels då vår e-postmotor nyttjar denna domän och över tid erhållit extremt låga poäng vid skräppost-klassificering vilket är viktigt för våra kunder som erhåller dagliga notiser i våra avancerade modeller. Ett annat skäl är att vi överväger ett namnbyte i och med att vi planerar för expansion dels mot en bredare svensk marknad men även utomlands – därav har vi tagit beslutet om att behålla ursprunglig domän tillsvidare. 
 
Hur ser er historiska avkastning för de olika modellportföljerna ut?

Vi lanserade vår första aktiemodell under 2015. Skillnaden mot i dag är att modellen då inte hade någon portföljhantering utan varje enskild aktieposition redovisades för sig och ingen hänsyn togs till total exponering eller inbördes förhållande mellan positionerna. Under 2017 gick vi över till portföljbaserad redovisning och handel. Innebärandes att vi har regelverk på plats för att hantera allokering, exponering och riskhantering både på instrumentnivå men även på portföljnivå. Vi säkerställer även att exponeringen inte överstiger 100% eller att antalet enskilda aktier inte överstiger modellens fastställda antal. 
 

Något som visat sig svårare än vi initialt trodde var att fastställa ett regelverk och en portföljhantering som fungerar i en prenumerationstjänst – där transaktionsintensitet håller en hanterbar nivå och där exekvering går att replikera för kund. 
 

Våra sista justeringar avseende handelsregler genomfördes i slutet på 2017. Vi har nu begränsat antal transaktioner så inte transaktionskostnaderna blir för stora och har känner att vi förenklat för kunden att kunna handla till de kurser som vi använder i vår redovisning. Eftersom tidshorisonten för våra investeringar i den dagligt handlade modellen ligger på 4-8 veckor, så har det dock visat sig att det inte är avgörande att kunden handlar exakt samtidigt som våra modeller.  
 
Om man erbjuder en stödtjänst som man tar betalt för är transparens A och O. Det finns tyvärr många aktörer där ute som ”manipulerar” sina track-records och genom olika metoder får utfallet att se bättre ut än i verkligheten. Vi vill hellre underdriva än överdriva och redovisar resultat som i praktiken ska kunna gå att replikeras av samtliga prenumeranter och inte bara se bra ut i en simulerad miljö där alla variabler är optimerade till det bästa tänkbara utfallet. 

För innevarande år (2018) har 6 av de 7 modellportföljer vi erbjuder levererat en avkastning högre än börsen som helhet, flera av dem till betydligt lägre risknivå. Läs mer om de olika modellportföljerna och historisk avkastning här.

Har ni räknat med någon courtagekostnad och i så fall vilken när ni redovisar denna historiska avkastning? Ungefär hur många transaktioner handlar det om per månad för de olika modellportföljerna? 

I samtliga modellsimuleringar har vi tagit hänsyn till courtagekostnad (transaktionskostnad), 0.10% - 0.50%. Analyser har genomförts både på historisk data och out-of-sample för att säkerställa modellernas robusthet. I våra realtidsredovisningar är courtage inte inkluderat av de skäl att våra kunder har vitt skilda courtagenivåer. Vi kommer dock inom kort erbjuda möjligheten att ange courtage-nivå och på så sätt inkludera det i redovisningen. 

Antalet transaktioner variera mellan modellerna där vår dagligt handlade modell senaste 3 månaderna haft en transaktionsintensitet på 2 transaktioner per dag (40 transaktioner per månad). Våra månatliga modeller har en något lägre transaktionsintensitet vilken varierar mellan 0,1 – 1 per dag (2-20 transaktioner per månad), dock uppsamlade till en enskild handelsdag i samband med månadsskiftet.  
 
Ok, det skiljer alltså en hel del i hur mycket tid och engagemang som krävs av använderen. För vilken typ av investerare/sparare passar de olika modellportföljerna?

Vår ”enklaste” modellportfölj Start fokuserar enbart på investmentbolag, i denna modell är både kapitalkravet (10 000 kr) och transaktionsintensiteten som lägst och är en bra portfölj att börja med. Våra övriga månadsmodeller (Standard, OMX och Småbolag) kräver något mer kapital (ca 25 000-50 000 kr) och har även något högre transaktionsintensitet då portföljerna har fler innehav än Start.  
 
I våra dagligt handlade modeller (Avancerad) bör du som kund ha möjlighet att genomföra transaktioner löpande under dagen – däremot är majoriteten av handeln fokuserad kring öppning och stängning för att underlätta orderläggning. Kapitalkravet är även högre för dessa modeller då samtliga innehav tillåts skalas upp och ner i flera steg. För vår svenska modell är kapitalkravet 200 000 kr och för vår amerikanska modell 200 000 USD. Detta då vi i våra avancerade modeller har fler regelverk för riskhantering på plats. Ur riskperspektiv är det så klart positivt då dessa modeller snabbare kan reducera exponering vid exempelvis större marknadskorrektioner eller sektorrotationer. 

Vad gäller risk så ser vi litet annorlunda på det än de flesta t.ex. fondförvaltare. Fondförvaltare är typiskt sett fullinvesterade oavsett om börsen är på väg upp eller ned. Vår erfarenhet är att resultatet blir bättre om man varierar exponeringen beroende på hur prisutvecklingen ser ut. Vi försöker undvika stora förluster när börsen är osäker. Vår erfarenhet är att detta över tid är en betydligt tryggare metod som undviker stora förluster jämfört med att vara all-in hela tiden. Som kund bör man tolerera ungefär samma svängningar i resultatet som börsen i stort. Sedan jobbar våra modeller med att sprida risken på olika aktier och variera exponeringen över tid. Mellan de olika modellerna är skillnaden ganska liten. Oavsett modell bör man vara beredd att acceptera samma svängningar i resultatet som börsen i stort uppvisar. 

Spännande. Har du utvecklat metodiken själv? Hur stort team är ni som jobba med tjänsten idag? 

Idéen med Börssignaler föddes ur intresset att förenkla och automatisera min egna investeringsprocess. Metodiken baseras på kunskap och erfarenhet om vad som fungerar i marknaden och vilka misstag och psykologiska fällor som många investerare faller i. 

Även om metodiken är sprungen ur mina egna idéer och erfarenheter, så har teamet bidragit med sin erfarenhet. Vi trycktestar våra modeller i stort sett dagligen i våra interna diskussioner. Det innebär i sin tur att möjliga förbättringar hela vägen ner på detaljnivå hela tiden testas. Men vi har inte gjort några ändringar under det här året, vilket vi ser som bevis på att vårt tänk håller. 

I dagsläget är vi fyra stycken som arbetar med Börssignaler. Utöver undertecknad så består teamet av Fredrik Wilkens (affärsutveckling, förvaltning), Mikael Mörk (teknik), Oscar Cederin (marknad). Läs mer om teamet här: http://www.borssignaler.se/team 

Signalerna baseras alltså både på teknisk och fundamental analys? Hur går den fundamentala analysen till?

Det stämmer. Något jag lärt mig med erfarenhet är att fundamental analys och teknisk analys kan samverka på ett fantastiskt sätt. Innan våra modeller för teknisk och beteendevetenskaplig analys slås på tar vi fram ett grundurval av kvalitativa bolag. Drygt 2/3 av Stockholmsbörsens aktier utesluts redan i detta steg vilket innebär att risken sänks markant då investering enbart sker i bolag som uppvisar en god lönsamhet, skälig värdering och god tillväxt. Exakt vilka parametrar vi genomför vår fundamentala screening på är en del av vår affärsmodell och inget jag tyvärr kan gå in djupare på. Både den fundamentala och tekniska analysen genomförs dock helt automatiserat utan subjektiva bedömningar. 

Avseende den tekniska analysen så baseras den på vårt betygssystem vilket är uppbyggt av flera underliggande modeller som analyserar prisrörelser, trend, momentum, relativstyrka samt beteendevetenskapliga anomalier i underliggande aktie/marknad på flera olika tidshorisonter. 

• - I steg ett bedöms den långsiktiga, medellånga och kortsiktiga trenden (upp, ner, sidgående). 
• - I steg två bedöms den absoluta styrkan i de olika trenderna. 
• - I steg tre analyseras den relativa styrkan i trenderna gentemot börsen som helhet samt gentemot vårt egna urvalsunivers.
  - I steg fyra beräknas den relativa styrkans delta (förändring) över olika tidsperioder. 
  - I steg fem kontrolleras aktien gentemot vår avancerade tajmingmodells regelverk för köpsignaler och för säljsignaler.  
  - I steg sex analyseras aktien utifrån beteendevetenskaplig anomalier och statistiska samband. 
  - I steg sju beräknas aktiens förväntade avkastning samt statistiska sannolikhet till förväntat utfall utifrån en sammanvägning av de första sex stegen. 
• - I steg åtta betygssätts aktien/marknaden i ett intervall mellan -7 och +7 där ett betyg över 2 anses vara önskvärt för ägande.
                                
                                    
  Om tjänsten fortsätter växa i popularitet och väldigt många får samma signal samtidigt finns det inte risk att det blir "trångt i både ingången och utgången" dvs att man måste agera snabbast av alla prenumeranter för att inte få köpa dyrt och sälja billigt?  

Likviditetsrisk och vår kundbas påverkan i de aktier vi handlar är något vi övervakar kontinuerligt. Samtliga modeller arbetar med ett likviditetskrav vilket innebär att de inte tillåts positionera sig i aktier med för låg likviditet. Att driva priser är inte positivt för våra kunder och inte för oss som leverantör. I våra månatliga modeller genomför vi även samtliga transaktioner i callen första handelsdagen varje månad vilket medför att våra kunder kan erhålla exakt samma pris – det är även öppningspriset vi bokför i vår redovisning vilket medför att kunden alltid kan matcha vår redovisning fullt ut. 
 
Har du eller er modell någon uppfattning om riktning på börsen det närmaste året? Någon marknad eller bransch som du tycker ser extra lovande eller riskabel ut? 

En relevant och vanlig fråga. Enligt mig finns det två typer av investerare, de som försöker förutspå framtiden och de som reagerar på det som händer. Jag personligen och vår tjänst sållar oss till sistnämnda. Jag är fast övertygad om att reaktiv investering är betydligt lönsammare än att försöka förutspå vad som möjligen kommer att inträffa i framtiden – att agera reaktivt på ett konsekvent sätt utan subjektiva bedömningar och enbart i kvalitativa aktier bådar däremot för mycket goda resultat över tid. Adderar man även en riskhantering på detta och tillåts gå ur marknaden när förutsättningarna för ägande inte längre finns så har du tiltat förutsättningarna ordentligt för att kunna slå börsen.  

Så – för att inte låta som en politiker så är mitt svar – nej – jag har ingen uppfattning om börsens riktning närmaste året – detta då jag agerar reaktivt – vilken marknad eller bransch som har bäst förutsättningar beräknar våra modeller och allokerar utifrån det – vid sektorrotationer kommer modellerna per automatik att anpassa sig – inte innan – utan när rotationen de facto sker.  

Ingen modell kommer äga surdegar vare sig på instrument- eller sektornivå utan kommer löpande köpa och äga de aktier som har bäst förutsättningar för framtida tillväxt samtidigt som risken löpande hanteras både på instrument och portföljnivå. 
 
Skulle du säga att era modeller fungerar allra bäst i en stark eller svag trend? Jag förstår att tanken är att fungera i båda riktningarna men var är chansen att slå index störst? Att gå upp mer än index i bulltrend eller ner mindre än index i beartrend? 

Det korta svaret är att våra modeller över en konjukturcykel förväntas leverera god överavkastning gentemot börsen som helhet. I och med modellernas inbyggda ramverk avseende riskhantering så kommer sannolikt den största överavkastningen genereras i en svag eller sidgående marknad. I stark upptrend bör våra modeller leverera minst samma avkastning som börsen, sett till risknivå sannolikt högre.  

Utifrån förutsättningen att vi sett 9 års uppgång på börsen så känner vi en stor trygghet med att erbjuda modeller som tillåts variera sin exponering mellan 0-100% och ha regelverk på plats för att både våga skala ur men även ta oss och våra kunder in i marknaden igen när läget för det är rätt – något som generellt är mycket svårt för investerare som tar subjektiva beslut och inte har handelsregler på plats. 
 
Hur sparar och investerar du själv? Vad är målet med dina investeringar?

Sedan mitten på 90-talet har jag testat många investeringsstrategier och även handlat aktivt på dagsbasis. I dag har jag majoriteten av mina finansiella tillgångar allokerade mot Börssignalers modeller, kapital som är låst mot fonder är investerade mot fondanpassade modeller med snarlikt regelverk (och ja – vi tittar på att lansera tjänster för fondinvesteringar i framtiden). Anledningen är enkel - det fungerar och jag behöver inte oroa mig för vad framtiden har att erbjuda – jag vet att jag kommer vara investerad så länge rätt förutsättningar finns och att jag kommer vara ur marknaden när nästa kris briserar. En stor trygghet vilket också blir viktigare och viktigare ju större kapital du hunnit samla på dig. 

Det grundläggande målet med mina investeringar är att skapa trygghet samt kunna ha möjlighet att lägga tid på det som jag finner viktigt. Jag har inga som helst ambitioner att ”bli pensionär” utan snarare kunna allokera ännu mer tid, energi och pengar mot det som jag brinner för. En av de saker jag brinner för är att hjälpa andra – den feedback och glädje man får tillbaka är vida överstigande den glädje man på egen hand kan generera. 

Jag tackar Mikael för svaren på frågorna och känner mig i alla fall lite klokare!
Nästa vecka blir det återigen dags för en intervju med en idrottare, men efter det har jag inget bokat. Har ni önskemål om intervjuer med er själv eller andra tveka inte att höra av er till mig på bloggmiljonaren@hotmail.com