Idag har det verkligen varit fullt upp. Det är tur att jag inte längre jobbar för det förstår jag inte jag skulle hunnit med. För att inte tala om hur det hade varit om jag hade barn som skulle hämtas, lämnas och skötas om.
Dagen började med att jag gjorde en telefonintervju till nästa veckas "Fredagsintervju" här på bloggen. Så nu har jag både denna och nästa veckas fredagar klara och jag får lite andrum och chans att bygga upp lite buffert. Två intressanta intervjuer utlovas kommande veckor. Tyvärr fick jag idag beskedet att Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson tackade nej till att medverka i intervju här på bloggen. Hade varit roligt även om jag hade det på känn att det skulle bli svårt att få till.
Efter intervjun åkte jag hem till en kompis jag lovat hjälpa med att komma igång med träning och bättre mat. Han är pappaledig så vi körde ett träningspass ute på ett utegym med barnet i vagnen och sen hem till honom och lagade nyttig lunch. Jag är verkligen ingen mästerkock men kul att ändå kunna hjälpa till och bidra med lite inspiration. Han tyckte träningen var rolig och maten god, så finns viss chans att han kan hålla i det. Jag har lovat att stötta och att vi kör några pass till ihop under hösten.
Väl hemma igen tittade jag på gårdagens partiledardebatt på DI/Expressen då jag inte var hemma och kunde titta igår kväll. Jag kommer inte orka se alla debatter insåg jag direkt. Frågan är varför det måste vara en debatt hos varje mediehus? Jag har svårt att se att så mycket nytt framkommer efter de första 7 timmarnas direktsänd debatt. Sen blev det ett litet kort eget träningspass då jag mest visade och hjälpte till i förmiddags. Det är inte ofta det händer men jag kollade inte börsen en enda gång under dagen idag. Vi har ju ändå inga pengar att köpa för innan min fru får lön om en dryg vecka.
På måndag nästa vecka släpps min nya bok. Som då kommer gå att köpa både via bokhandeln och direkt från förlaget. Det gör att jag kommer signera böcker i helgen som jag hoppas kommer till mig på fredag. Som ni förstår kommer det mycket mer info om det här på bloggen så fort jag har 100% säker leverans. På söndag ska jag dessutom på utbildning inför att jag ska jobba som vallokalsarbetare på valdagen 9 september. Som ni hör är det fullt upp och riktigt synd om mig. Tur jag inte har något bokat imorgon i alla fall.
Hoppas ni haft en bra helg. Kul med friidrotts-EM och 6,05 i stavhopp med massa luft av en 18 åring var bland det sjukaste jag sett. Måste dock tyvärr erkänna att jag har lite svårare och få det där totala engagemanget över svenska framgångar när det kommer av en person som som är uppväxt i USA och knappt kan ett ord svenska. På något sätt känns det mer äkta om vi genom skatteintäkter, ideellt arbete och föreningsliv skapat ett samhälle i Sverige som uppmuntrar ungdomar att idrotta och sen med duktiga ledare och hårt arbete av den aktiva lyckats fostra duktiga idrottare. Som sen bor och tränar i Sverige en relativt stor del av året och gör tester på Bosön med duktiga svenska experter som lägger upp kommande års träning. Det känns som det är lite det som är grejen när man ska heja på sitt land i idrott. Men inser samtidigt att kommande tre-fyra sommar-OS kommer kunna bli roligare om jag struntar i såna petitesser.
På tal som sport kan jag inte låta bli att även nämna AIK som fortsätter att vara obesegrade i årets Allsvenska. Även om AIK är ett storlag med mycket fans så känns det som vi är underrepresenterade hos aktieintreserade i alla fall säger min magkänsla baserat på Twitter det. Duktiga programledaren Jesper Norberg på EFN/DI är det lysande undantaget, han har till och med suttit med i AIK Fotbolls styrelse. Kanonkille helt klart!
Nu över till något viktigare än att jaga en fotboll. Nämligen att jaga de billigaste matvanorna den kommande veckan. Jag presenterar som vanligt en bruttolista på vad som är prisvärt, jag köper inte allt själv men försöker lyfta fram det som rent objektivt är billigt. Vissa saker har jag dålig koll på då vi aldrig köper det vilket gör att det kan missas på listan. Gör din egen analys om du verkligen behöver delicatobollar innan du trycker på köpknappen och skriver upp det på inköpslistan för att göra en liknelse till rekommendationer på aktiemarknaden.
Willys:
Bloddpudding 3x500 gram 15 kr
Hel färsk kyckling 19,90 kr/kg
Zucchini 2 för 10 kr
Lime 5 för 10 kr
Falukorv 800 gram 19,90 kr
Ost 49,90 kr/kg
Frisco Hamburgerbröd 16,90 kr
ICA MAXI
Nötfärs 59,90 kr/kg (även ICA Nära)
Blandfärs 49,90 kr/kg
Revbensspjäll 39,90 kr/kg
Ost 49,90 kr/kg
1 kg blandad fruktkorg 12 kr (även ICA Nära)
Ö&B
Läsk 4x1,5 liter 35 kr
Delicatobollar 15 st 25 kr
Citygross
Ägg 18 pack 25 kr
Nötfärs 59,90 kr/kg
Sallatshuvud 5 kr/st
Tacotillbehör 2 st 15 kr
Hamburgerbröd 2x4 pack 25 kr
Coop Forum
Bananer 12,90 kr/kg
Ost 39,90 kr/kg
Nektrain/persika 15 kr/kg
Willys körde också revben för 39,90 kr/kg förra veckan. Vi köpte max tillåtna 3 paket (ca 1 kg styck) och det blev riktigt bra i lergryta i ugnen ett par timmar. Mört till tusen och köttet ramlade av benen. Så är nästan sugen på att bunkra lite mer revben nu när ICA kör samma denna vecka. Även kycklingälskaren har goda tider med bra pris på både filé och klubba förra veckan och nu hel färsk kyckling den här veckan.
Börja nu höstterminen med att strukturera och planare för att handla billig mat och spara mellanskillnaden på aktiemarknaden. Så blir semestern längre om några år ifall du vill det. Kanske till och med så lång som min, det vill säga 52 veckor om året.
Som jag skrivit tidigare har jag och min fru slagit ihop våra ekonomier ännu tydligare än tidigare (på pappret ingen skillnad då vi varit gifta utan äktenskapsförord i några år, men i vardagen har vi tidigare delat upp våra konton). Då hon fortfarande jobbar och kan spara en stor del av lönen innebär det att jag som numera ansvarar för våra gemensamma aktieköp återigen kan börja köpa aktier varje månad. Ungefär hälften av hennes sparande sker automatiskt via autogiro till fonder som hon själv valt, andra halvan går till aktieköp utslaget under månaden som jag väljer.
Jag har nu uppdaterat sidan med våra innehav till att omfatta båda oss istället för bara min andel. Målsättningen över antalet aktier är därmed också den uppdaterad. Som ni ser är det Investor, Industrivärden, Castellum och Sampo som vi framförallt vill vikta tyngre än idag. Den har månaden föll valet på Investor och Sampo. Direkt när lönen kom i slutet av juli gjorde jag några köp om dagen i Investor och igår slog jag till på 15st Sampo. Vi har PB Mini som courtage och jag försöker köpa för 700-1000 kr per affär på Svenska börsen och i Europa och USA för ca 6000 kr per köp. Att det blivit just Investor och Sampo beror på att jag har mentalt svårt att köpa Castellum över 150 kr och att jag tycker den högre rabatten i Investor gör att den bör tillfället bör prioriteras före Industrivärden.
Motivet till Sampo är att jag gillar den stabila försäkringsdelen och Nordea (där Sampo är stora ägare) är liksom övriga storbanker lågt värderat. Även om vi inte har så stor andel preffar (som kommer falla i kurs om räntan stiger) och lågt bolån så känns det ändå bra med något innehav som tydligt kommer gynnas av högre ränta. Visst Euron är inte billig, men ser inget som direkt talar för att det kommer ändra sig så utdelningen i Euro kompenserar för den dyra växelkursen vid köp.
Bara att hoppas att rabatten i Investor håller i sig under hösten så köper jag på regelbundet. Har svårt att se hur Investor till minst 25% rabatt ska kunna få stryk av storbolagsindex på riktigt lång sikt. Även om rabatten håller i sig så köper man utdelning och kassaflöde från portföljbolagen till rabatt. Enda farhågan är väl värderingen av de onoterade innehaven som jag har svårt att bedöma rimligheten i.
Målsättningen i antalet aktier är hög och vi kommer troligtvis inte nå dit de närmaste åren. Hur länge vi kan fortsätta köpa aktier i denna takt beror på hur länge min fru fortsätter jobba heltid. Hon ska känna sig för nu efter semestern men får sluta när hon känner för det. Går hon ner på halvtid kommer sparandet från lönen nästan försvinna men utdelningen kommer fortfarande till mycket stor del kunna återinvesteras. Skulle min andra bok som släpps inom kort sälja bra kommer arvodet för den gå oavkortat till aktieköp.
Det är med stor glädje jag kan presentera ett nytt koncept här på bloggen nämligen fredagsintervju. Målet är att varje fredag kunna publicera en ny intervju med anknytning till sparande och investeringar. Ibland kommer det vara kring ämnen som tex skog, pension etc med någon expert och ibland kommer det vara personliga intervjuer med intressanta profiler. Hoppas och tror att det kommer bli succé och att vi får lära oss mycket nytt.
Först ut är en intervju om skog som investering med Per Jonasson som driver Skogspodden.
Ni hittar Per på Twitter under namet @eperjon samt skogspodden "där poddar finns" eller på http://www.skogspodden.se
Ämnet för dagens intervju är således skog med fokus på skog som investering. Kommentarsfältet är öppet för diskussion och reflektion. Håll till godo. Ny intervju kommer nästa fredag. Maila mig gärna förslag på intervjuobjekt på bloggmiljonaren@hotmail.com
Berätta lite om dig själv och ditt liv som skogsägare.
Jag är civilingenjör och har tidigare jobbat inom industrin (Sandvik, ÅF & Ericsson) men sadlade om för drygt två år sedan och jobbar numera till stor del som skogsbrukare. Vår skog finns framförallt i Bergslagen men vi har också lite skog i Småland. Jag jobbar tillsammans med min far, som är jägmästare och har jobbat med skog hela sitt liv. Tillsammans driver vi också en podd om skogsbruk, Skogspodden. Vi har också en kanal på Youtube där vi lagt upp några filmer om skogsbruk. Inte så många än, men det ska bli fler under hösten. Det är framförallt min far, Bo Jonasson, som är duktig på skogsbruk, jag försöker lära mig av honom så mycket som möjligt och vi delar med oss kring detta i podden. Det står lite mera om oss på skogspodden.se
Jag har också läst en del kurser, tillsammans med min fru, inom skogsbruk på Linnéuniversitetet. Det kan jag starkt rekommendera om man är intresserad av skog. Det går att läsa på distans och kvartsfart, så man kan läsa parallellt med sitt vanliga jobb. Mycket bra kurser och väldigt kvalificerade lärare. Där får man också lära sig om skogsvårdslagen, som är viktig att kunna när man äger skog och de olika certifieringarna som finns.
Väldigt grundläggande hur fungerar skog som investering? Vad kostar det att beskoga 1 hektar skog och vad kan man räkna med för intäkt när man avverkar 1 hektar?
Det här är lite svårt att svara på eftersom man kan beskoga och sköta sin skog på så många olika sätt och det skiljer sig också väldigt mycket var i landet man befinner sig. Och det är lite grand av tjusningen med skogsbruk, det finns inte ett sätt att bruka sin skog på, det finns många sätt. Vi har ca 330 000 privata skogsägare (som äger runt halva Sveriges skogsareal) och alla har lite olika mål med sitt skogsbruk, vilket också ger en stor mångfald.
Men jag kan ta som exempel vår egen beskogning som vi gjort nu i vår så ser det ut som följer. Vi har lämnat frötallar, som får stå 4-5 år och sprida frön som växer upp. Kostnad för detta är låg (en viss kostnad blir det förstås vid avverkningen av frötallarna) så vi kan bortse från den i det här fallet. Vi har planterat gran, ca 1200 st/hektar och mellan granarna har vi sått tall. Granplantorna kostar olika beroende på storlek mm men låt oss räkna med 3,50 kr/st så det blir ca 4 200 kr/hektar. När man sår tall får man räkna med att det går åt ca 300 gram tallfrö/hektar och 1 kg tallfrö kostar runt 10 000 så 3 300 kr/hektar blir kostnaden för sådden. Kostnad för markberedning tillkommer också, runt 3 000 kr/hektar så totalt landar vi på 10 500 kr/hektar. Sedan tillkommer själva arbetskostnaden för sådd och plantering och det kan ju variera förstås. Vi gör det själva och tar hjälp av släkt och vänner när det är mycket. Hur stor intäkten blir vid avverkning varierar ju förstås väldigt mycket hur skogen ser ut men är det fin och välskött så kanske du kan få upp till mellan 100 000 – 150 000 per hektar idag. Det här varierar mycket var i landet du är och även omloppstiden varierar mycket (lägsta slutavverkningsålder varierar från 45 år för gran på bördig mark upp till 100 år för tall på mager mark) men säg 90 år är väl en vanlig tid i Mellansverige.
Räknar vi baklänges blir det runt 2 till 3 procent avkastning om året med ränta på ränta. Till det kommer eventuell värdeökning av marken.
Man skulle också kunna beskoga genom att bara lämna fröträd också. Då blir kostnaden betydligt lägre (markbereda måste man ändå) och avkastningen eventuellt högre men vi har valt att lämna fröträd, plantera och så. Vi tycker om att blanda tall och gran och du behöver runt 8 - 10 000 tallar per hektar för att klara betestrycket från klövvilt. När tallen har passerat 5 meter kan du börja röja eftersom den då har passerat älgsäker höjd
Hur ser prisbilden på skog ut i Sverige? Skillnad mellan södra, mellersta och norra Sverige? Hur har priset på skog utvecklats de senaste tex 5, 10 och 20 åren? Har den låga räntan spelat in för prisutvecklingen?
Det skiljer sig rätt mycket. LRF konsult har bra prisstatistik och där ser man att priserna för skog har stigit betydligt mer i södra Sverige än i norra Sverige. Tittar man på hela Sverige har priserna stigit med 9 % på 10 år och på drygt 20 år har priserna fördubblats. En ständig fråga är ju vad är mest lönsamt, att placera pengar i skog eller på börsen. Det blir helt beroende på vilka tidsperioder du jämför men min far har följt detta länge och jag tror att det är en viss fördel för aktier över tid. Finns mycket att läsa om detta, bl a på LRF konsult och Den Danske Bank har ett mycket bra nyhetsbrev man kan läsa. Det heter Skog och Ekonomi och är en måste-läsning.
Kan det vara så att många uppskattar känslan av att äga något konkret samt att ha tillgång till jakt i egen skog vilket driver upp priserna och minskat avkastningskravet?
Så kan det säkert vara. Känslan av att äga och bruka sin egen skog är fantastisk. Att få följa ett bestånds utveckling ger så mycket mer än den monetära avkastningen. Odlarglädjen är svår att prissätta! De flesta skogsägare, inklusive oss själva, har ett stort miljöintresse också. Skogens förmåga att binda kol och ersätta fossila produkter är otrolig.
Förklaringen till att skog i södra Sverige är så mycket dyrare är så vitt jag förstår att det växer så mycket snabbare där. Hur varmt behöver det vara för att skog ska växa? Står tillväxten helt stilla under vinterhalvåret?
Ja, högre bördighet, längre växtsäsong och högre temperatur ger ökat tillväxt i södra Sverige. Sedan så är nog jakten värd mera ju närmare storstäderna man befinner sig tror jag. På vinterhalvåret växer inte träden. Vi vill ju ha kalla vintrar för det är då det är bäst att avverka. Marken bär bättre och det är mindre risk för rötspridning när man avverkar gran. När man sågar i en gran så kan det bli röta i den eftersom det finns rötsporer i luften som angriper ytan. Det här är ett stort problem och det finns uppgifter som tyder på att ca 15% av alla granar som kommer att avverkas har röta och det här kostar skogsbruket runt 1 miljard kronor per år. Det man kan göra för att undvika detta är att avverka när det är minusgrader (då svampen inte finns i luften) alternativt skyddsbehandla stubbytorna med pergamentsvamp. Så då kan det vara en fördel med att äga skog norröver. Kommer den nyttan att öka med en stigande medeltemperatur? Kanske. Läs mer om röta på Skogskunskap.se
Går det att säga något om vilken timlön det kan bli fråga om ifall man är villig att lägga ner lite jobb på att sköta sin skog via att själv sätta plant, gallra etc?
Svårt att säga men man kan ju jämföra med var man skulle få betala för motsvarande tjänster om man köper in dem och för röjning får du kanske betala 350 kr/h.
Vilka åtgärder man som duktig skogsägare göra för att ytterligare öka avkastningen på skogen?
Att röja är mycket viktigt och kan man göra det själv så får man ju det som man vill ha det också. T ex vilka stammar man vill gynna/spara och vilket löv man vill lämna. Vi lämnar mycket bete till älgen så den inte äter upp vår tall. All RASE (rönn, asp, sälg, ek) lämnas för det älskar klövviltet. Vi gör en del stamkvistning av tall också. Då sågar man bort grenarna så att det virke som växer på trädet blir kvistfritt, vilket ökar värdet betydligt. Man kan också vara mera aktiv vid gallring. Normalt så sköter maskinföraren urvalet men du som skogsägare kan göra delar eller större delen av det jobbet genom att märka ut de träd som ska bort (alternativt de stammar som ska sparas). Genom att göra så här styr du vilka stammar som blir kvar. Alla skador/skavanker går helt enkelt inte att se från förarhytten. Det blir en del extrajobb men kvalitetshöjning blir markant.
Man bör också alltid ha en uppdaterad skogsbruksplan. Vi har relativt nyligen gått över från en pappersbaserad skogsbruksplan till en digital dito och fördelarna är många. Bl a att du alltid har en uppdaterad plan där tillväxten räknas upp varje år. Du kan också ta med dig planen i fält och använda när du planerar åtgärder i skogen. En förutsättning är förstås att du uppdaterar planen allt eftersom du gör dina åtgärder men det är enkelt.
Är det skillnad på barrskog, lövskog eller blandskog som investering eller kan man räkna på ungefär samma sätt?
Det är skillnad men vi har mest erfarenhet av barrblandskogar. Rent generellt så förespråkar vi blandskogar, dvs skogar med tall, gran och en del björk. Gärna annat också förstås, såsom lärk, rönn, asp, ek mm, men de stora volymerna för oss är tall, gran och björk. Blandskogar blir inte lika känsliga för störningar (såsom stormfällningar, insektsangrepp, rötspridning, betning mm), har en högre biologisk mångfald och är mycket trevligare att vistas i. Dessutom så varierar priset på gran och tall över tid och kan du välja vad du ska avverka kan du ta det som betalas bäst ju nu. Till exempel så betalades tall högre än gran för ett antal år sedan men nu betalas gran högre priser. Tallen har börjat öka i pris så vi får se hur det ser ut framöver.
Hur stor skog (i hektar) och därmed investering (i kronor) behöver man göra för att få ett årligt löpande kassaflöde från skogen? Att skogens värde ökar med någon procent om året i 50 år i väntan på avverkning kan man ju inte leva på.
Det är beroende av många faktorer förstås men om vi förenklar väldigt mycket så räknar vi med 1 000 kr netto per hektar och år i avkastning (förutsätter att skogen är jämnt åldersfördelad så det alltid finns något som genererar intäkter från gallring och/eller avverkning) och ett medelpris per hektar 80 000 kr (i Mellansverige) så skulle en investering på knappt 10 000 000 ge en avkastning på 120 000/år eller 10 000/månad. Det här är alltså väldigt förenklat, varje skogsfastighet är unik och har sina förutsättningar så man måste räkna på varje enskilt fall om man funderar på att köpa.
Köper man skog tror jag man ska ha ett intresse att bruka skogen också. Att enbart köpa för själva investeringen så kanske man ska fundera på att köpa något skogsbolag istället. SCA, Holmen, Stora Enso och BillerudKorsnäs är stora skogsägare (Stora Enso och BillerudKornäs har tidigare ägt skog i Sverige genom Bergvik skog AB men är mitt i en process att köpa tillbaka skogen för att äga den direkt) så man kan ju köpa deras aktier istället.
Är det viktigt att tänka på syftet med skogen redan vid köp? Jag tänker att bra skog för jakt kan ju låta positivt för vissa men borde samtidigt innebära ökad risk för betesskador?
Ja, det tycker jag. Man bör ha ett mål för sitt ägande. Vårt mål är att kombinera ett lönsamt skogsbruk med kvalitetsfokus som har hög biologisk mångfald och höga sociala värden.
Tycker du man kan se skog som en investering för sin egen del om man först ska spara ihop pengar för att sen köpa skog när man är mellan 30 och 50 år som ska generera avkastning under ens eget liv. Eller bör man se skog som något som ska finnas och ge avkastning inom familjen i flera generationer?
Det är nog både och, dvs om du köper skog idag så bör du ju ha räknat på framtida kassaflöden för att se när i tiden de inträffar. Det finns ju inget som säger att det inte går att avverka i närtid (om skogen är mogen vill säga) och då får du del av avkastningen och andra delar av skogen samt det du beskogar kan ge avkastning åt dig och/eller dina barn många generationer framöver. Men helt klart så bör man ha ett långsiktigt tänkande när det gäller skog. Räkna inte med snabba klipp!
För att räkna fram vad man är villig att betala för en skogsfastighet så gör man en DCF kalkyl, alltså man räknar på kassaflödet och diskonterar detta till ett nuvärde. Så man måste ha en skogsbruksplan som underlag och sedan göra en skattning på kommande åtgärder, såsom gallringar och slutavverkningar, för att sedan diskontera dem med hjälp av en lämplig räntesats. Inte helt enkelt men väldigt likt att göra en DCF kalkyl på ett företag för att räkna ut ett värde per aktie. Det kan också vara bra att undersöka betestrycket på den aktuella fastigheten. Det kan man göra genom att studera skogen där (finns det någon rönn eller är den uppäten) och hur ungtallarna ser ut (titta efter betesskador). Det kan också vara bra att titta över ÄBIN statistiken (älgbetesinventering). Den hittar man på Skogsstyrelsen.se
När det gäller skog så kan det finnas andra intäkter också, såsom jaktarrenden, försäljning av julgranar/pyntegrönt och försäljning av kräftfiske mm. Jag har gått en kurs på Linnéuniversitetet som heter ”Skogens affärsmöjligheter” och där fick man träffa många kreativa och driftiga entreprenörer som jobbar med/i skogen. Det är bara fantasin som sätter gränser, det finns massor av möjligheter i skogen!
Hur ser du på de noterade skogsbolagen som exempelvis SCA, Stora Enso och Holmen som investering framöver. Har du någon favorit i sektorn, baserat på antingen aktuell värdering eller bolagets verksamhet?
Generellt är jag positiv till skogssektorn och det är jag för jag tror att vi kommer att svänga mer från att använda fossila råvaror till att använda produkter från skogen. Vi kan helt enkelt inte längre fortsätta på samma sätt som vi gjort hittills. Varför använder vi plast som tar upp till 450 år att brytas ned i naturen när vi kan använda träbaserade produkter som bryts ned helt naturligt i naturen? Varför bygger vi hus i betong och stål, som släpper ut stora mängder CO2 under tillverkningen, när vi kan bygga i trä som binder CO2? Sedan hur fort omställningen går är ju svårt att säga men den har börjat.
Jag äger fler av de stora nordiska skogsbolagen och vilken man ska satsa på är svårt att säga. Just nu tycker jag Stora Enso ser intressant ut. De satsar mycket på utveckling och forskning och har ett långsiktigt tänk som jag tror på. Lyssna gärna på vår intervju med Per Lyrvall (avsnitt 40), Sverigechef på Stora Enso, där han pratar om vilka områden som Stora Enso satsar på. Jag tycker det låter som de är på rätt väg och värdering ser ok eller bra ut just nu (början på augusti 2018). Lyssna gärna också på intervjun med Åsa Ek (avsnitt 41), VD på Cellutech. De befinner sig mitt emellan akademin och industrin inom den skogliga träforskningen och de vidareutvecklar forskningsresultat, främst från Wallenberg Wood Science Center, så att idéerna går att omsätta i industriell skala. Det här tycker jag själv är mycket spännande och tror att det kommer att hända mycket inom det här området de närmaste åren.
Tack Per för att du tog dig tid att svara på mina frågor!
Per och pappa Bo får priset guldkvisten av Kungen för sitt arbete med Skogspodden!
Källor och mera läsning:
https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/vem-ager-sveriges-skogar
https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/slutavverka/skador-pa-skogen/rotrota/
Mina inlägg om billig mat får ibland negativa kommentarer. Att köpa kyckling för 35 kr per kg eller flintastek för 30 kr per kg är att gynna det sämsta inom livsmedelsindustrin och att äta ärtsoppa till lunch är både äckligt och idiotiskt. Framförallt om man som mig har flera miljoner och borde ha råd att köpa dyrare alternativ.
Det här får man ju räkna med som bloggare då jag tycker bloggen till minst 50% utgörs av er läsare och de diskussioner som kommer upp i kommentarsfältet. Alla åsikter är välkomna och ibland tar jag åt mig av dom och rannsakar mig själv och ibland inte. Ser man på folk med mycket följare i sociala medier så inser man att behovet av att berätta hur man borde leva sitt liv inte är unikt för min blogg. Folk är pigga att kommentera att barnen borde ha en bilstol av annan modell i den åldern, att det är förklastligt att flyga utomlands med tanke på vad som hänt med klimatet, att man inte borde lägga upp bilder med alkohol eller att man som kvinnlig förebild inte borde vara klädd på ett visst sätt på sina bilder. Så fungerar Internet helt enkelt. Det som är lite unikt med danskt kött är att det är ett av få ämnen man kan få kritik för ute i verkliga livet. Om man gör misstaget att erkänna att man köper det när diskussionen kommer upp på en fikarast på jobbet. Hittills har jag aldrig fått förmånen att se någon kritisera en kollega öga mot öga för en långresa med familjen eller att man valde att skaffa ett barn till när man redan hade två. Även om båda dessa mycket väl skulle kunna vara större problem för jordens framtid än antibiotika i danskt kött.
Att leva billigt handlar för oss två om att kunna leva för cirka 30.000 kr i månaden i dagens penningvärde efter skatt resten av våra liv. 30.000 anser vi vara lagom mycket pengar, hade vi kunnat tänka oss mindre hade vi kunnat sluta jobba tidigare och ville vi ha mer hade vi fått jobba längre. För miljön som helhet är det här valet positivt då vi håller nere konsumtionen jämfört med våra jämngamla arbetskamrater som tänker jobba till 69 och konsumera upp lönen varje månad. Även om det bästa troligtvis hade varit om vi slutat redan för fem år sen vid 15.000 kr i månaden och bosatt oss i skogen för att bli helt självförsörjande veganer utan bil.
Om vi återgår till valet att ibland köpa danskt kött (vi köper helst svenskt men är inte villiga att betala speciellt mycket extra för svenskt jämfört med danskt) och mängden antibiotika så är det lite intressant att det just är den svenska mängden antibiotika som är exakt lagom. Man hör ju aldrig någon kritisera de som väljer svenskt istället för norskt eller isländskt kött, trots att dessa länder ligger lägre än Sverige. Jag inser givetvis att motiveringen "det spelar ju ingen roll vad lilla jag gör på ett globalt plan" är dålig då inte alla kan tänka så. Men när det kommer till antibiotika i danskt kött jämfört med svenskt är det svårt att låta bli. Om vi har några hundra tusen sparsamma personer i Sverige som väljer danskt eller irländskt kött för att spara lite pengar så är det verkligen en fis i rymden jämfört med hundratals miljoner människor som bor i länder som Tyskland, Italien, USA och Spanien. Länder med 3-6 gånger mer antibiotika per kg kött än både Irland och Danmark. Och då har jag inte ens brytt mig om att titta hur det ser ut i andra ännu större länder utanför USA och Europa.