Blog Archive
Bloggaren Sparo skrev för någon vecka sen ett inlägg om hur onödigt det var med trådlösa hörlurar. Just i detta fall håller jag inte alls med, de trådlösa hörlurarna jag köpte i somras för ett par hundra kr skulle jag ranka som 2010-talets bästa köp i mitt fall. Hade jag vetat hur smidigt det var med trådlösa hörlurar hade jag slagit till tidigare. Jag borde visserligen ha kunnat räkna ut det med tanke på hur många gånger jag krånglat med en ihoptrasslad sladd i fickan och hur många gånger sladden ryckts ur mobilen eller öronsnäckorna ur mina öron när sladden fastnat någonstans. Rekordet var en gång när jag cyklade till jobbet och fipplade med mobilen och tappade sladden så hörsnacken ramlade ner och fastnade i hjulet och sladden rycktes av på mitten. Som tur var gick sladden av istället för att mobilen slungades iväg. Som tur var nummer två så kunde jag lämna in kvitto på nya hörlurar på jobbet.
Detta med att jag väntade för länge med att köpa trådlösa hörlurar får mig att tänka på att det kanske finns andra saker som ni läsare köpt eller regelbundet köper och verkligen tycker det tillför värde som vi sparsamma kanske går miste om. Då grundinställningen är att de billigare och enklare varianterna funkar lika bra finns risk att man blir dumsnål och missar riktigt bra grejer som verkligen är prisvärda.
Jag har ätit på fina restauranger men tycker sällan eller aldrig det är värt pengarna. Jag har testat champagne istället för cava men har inte fattat grejen. Jag har köpt skjortor som kostat 999 kr och 299 kr och aldrig upplevt att de dyrare är 3 gånger bättre. Men det finns så klart många som verkligen värdesätter dessa dyrare alternativ, så tipsen kommer ju inte vara någon garanti för att det passar alla. Men det skulle ändå vara roligt att höra vilka grejer som ni verkligen tycker har varit bra köp eller saker som ni gått och funderat länge på och sen när ni väl slog till ångrade att ni inte köpt långt tidigare.
Helst vill jag ju ha tips från er som normalt sett är sparsamma och verkligen överväger era köp, har man bra lön och som grundinställning att hela lönen ska gå åt varje månad ställs inte speciellt höga krav på att något ska vara prisvärt. Så tips om att leva livet och skita i vad saker kostar är inte intressant just nu. Här vill vi ha de prisvärda grejerna som verkligen tillför värde till ert liv som överstiger prislappen.
Trots att vi är mitt inne i den rapportperioden som jag tycker är mest intressant, dvs den där bolagen lämnar förslag på utdelning, så har jag ganska låg aktivitet i mitt följande av börsen. Förra veckan kom två av mina största innehav med sina förslag på utdelningar och det var verkligen inga överraskningar utan helt enligt förväntningarna både vad gäller Castellum och Investor. Bolagen fortsätter med fina höjningar men värderingen är hög och direktavkastningen låg, så det är inte direkt så man känner någon stress i att snabbt få ut utdelningen för att kunna återinvestera den. För några år sen när jag köpte som mest Castellum låg direktavkastningen på runt 4%, nu är den klart under 3%.
Det kanske inte låter som någon enorm skillnad om man får 3 eller 4% i utdelning, men det är det. Även i ett bolag som Castellum där utdelningen höjs varje år och en stor del av avkastningen har kommit från kurs- och utdelningstillväxt. När direktavkastningen var 4% kändes det som god chans att aktien skulle stiga i samma takt som de kunde höja utdelningen. Dvs kunde de höja utdelningen med 7-8% om året var det rimligt att tro på 7-8% kurstillväxt för att direktavkastningen skulle ligga kvar på 4% till kommande år. Det betyder över 10% totalavkastning. Nu har kursen stigit betydligt snabbare än så vilket gett 18% i årlig totalavkastning i snitt de 10 senaste åren. Nu ligger de flesta estimaten på något lägre utdelningstillväxt framåt. Det skulle inte vara någon katastrof om direktavkastningen låg runt 4% som för några år sen och man trodde det var en rimlig nivå så kursen skulle stiga med utdelningstillväxt på 5% och ge kanske 9% i totalavkastning.
Men om helt plötsligt aktiemarknaden vill ha 4% utdelning från Castellum igen behöver kursen gå ner ordentligt. Om man klarar att höja utdelningen med 5% både 2021 och 2022 skulle det betyda 7,15 kr i utdelning om 2 år (något högre än snittestimatet från analytikerna som följer bolaget som säger 7,13 kr). För att då ge en direktavkastning på 4% skulle kursen behöva gå ner till 180 kr dvs en nedgång på över 20% från dagens nivå. Jag tycker därmed det krävs rätt mycket för att Castellum ska växa in i dagens höga värdering. Fast med dagens låga ränta kanske det är 2,5-3% direktavkastning som är det normala och det helt enkelt var ett jättefynd när den kunde köpas med 4% för några år sen. Hade jag varit mer aktiv i min handel hade jag nog sålt lite Castellum på denna nivå, det är inte bara direktavkastningen som är låg den handlas även till en premie jämfört med fastigheternas värde. Men å andra sidan om jag hade varit mer aktiv hade jag nog sålt Castellum redan på 200 kr, det är fördelen med att vara passiv och bara hänga med.
Kommande vecka ska det bli kul att följa bankerna då jag är lite sugen på att öka i bank. Äger lite Nordea och sen storbanker indirekt via Sampo, Investor och Industrivärden. Men skulle kunna tänka mig att direktäga ytterligare någon bank. Det ska också bli extra intressant med Volvos besked om utdelning där det finns en stor kassa och chansen till extrautdelning som förra året borde vara god. H&M tycker jag alltid är intressant att följa även om jag inte kan tänka mig att utdelningen bjuder på något annat än väntade 9,75 som vanligt.
Jag fick en fråga från en läsare kring hur olika indexfonder som verkar följa samma index kunde utvecklas så olika. Först förstod jag inte riktigt frågan då jag inte tyckte jag kände igen det fenomenet, men förstod sen att personen i fråga ägde två olika indexfonder och tittade på dagens utveckling för de två fonderna i slutet av varje dag och tyckte då det skilde mycket. Dvs man jämförde fonderna på en dags sikt bara.
Indexfonder som följer samma index kan absolut skilja sig åt lite dels beroende på avgiften men också hur väl man lyckats följa indexet. Fonder har ofta några etiska regler som utesluter vissa bolag också vilket kan skilja något från fond till fond. Dessa skillnader är dock små. Den stora skillnaden som frågeställaren hade uppmärksammat beror helt enkelt på att fonderna läses av vid olika tillfällen under dygnet. För att ta ett konkret exempel med två fonder som funnits relativt länge och således är ganska lätta att jämföra. Båda ska följa MSCI Europe Index, tittar man på en dags sikt så är dock skillnaden väldigt stor, extra tydligt blir det när en gått upp och den andra gått ner på samma dag. Som är fallet nu onsdag kväll.
Så stor skillnad ska det inte vara om man följer samma index, även om man kanske använt lite olika definition av hållbara investeringar som gör att man utesluter några bolag inom branscher som vapen och tobak. Men förklaringen är alltså helt enkelt när fondkurserna fastställs. Kollar man en viss tid på dygnet kan en fond uppdaterats men inte den andra. Och även om man kollar sent på kvällen som i fallet ovan så kan en fond av avstämning under dagen och den andra efter börsens stängning.
Tittar vi på längre sikt på just dessa två fonder ser det ut såhär. Som vi ser är skillnaderna extremt små på 5 års sikt, vilket de inte skulle vara om det skiljde så mycket som 0,3 procentenheter om dagen.
Så jämför inte fonder med varandra på för kort sikt eftersom risken då är stor tidpunkten som kursen är uppdaterad lurar dig. Denna skillnad kan så klart ge visst genomslag även på 1 månads (eller längre perioders) sikt om den första eller sista dagen under denna månad var en dag då börsen rörde sig mycket och hamnade inanför respektive utanför mätperioden för de olika fonderna. Men för din avkastning i fonden har dessa tider som fondkursen läses av och skickas till din nätmäklare ingen effekt.
Kolla istället att indexfonderna du vill jämföra följer samma index, jämför gärna hur grafen ser ut och att de verkar följa varandra tätt ihop. Troligtvis kan du då se att den fonden med lägst avgift ger lite lite bättre avkastning på lång sikt.
Observera att detta så klart bara gäller indexfonder! Aktivt förvaltade fonder kan och ska skilja sig åt både på kort och längre sikt även om de har samma inriktning vad gäller region eller bransch. Då blir jämförelsen man behöver göra helt annorlunda.
Jag fick ett tips om en artikel i tidningen Land som handlade om en kvinna som lever för 27 000 kr om året. Hon slutade jobba när hon var 51 och bor nu i ett torp ute på landet (med sin man som fortfarande jobbar men de har separat ekonomi). Exakt hur hon får in dessa 27 000 kr framgår inte, men jag får inte känslan av att hon har en aktieportföj på 675 000 kr med 4% direktavkastning.
Jag kan inte låta bli att tänka att hon utan problem hade kunnat leva för det dubbla om hon bara sparat lite under tiden hon jobbade. Hon har säkert inte haft någon jättehög lön då hon jobbat på en loppmarknad och inom omsorgen och har dessutom vuxna barn nu som hon så klart försörjde när hon jobbade och bodde i stan, men det behövs inte många kronor i sparande per månad under 25 år i arbetslivet för att bygga en bra bas. Och för en person som uppenbarligen klarar av att leva på 27 000 kr om året nu borde kunnat stoppa undan rätt mycket med lite framförhållning. Tex levt på 7 000 kr i månaden de sista åren när hon jobbade så hade hon kanske kunnat dubbla sina omkostnader nu resten av livet.
Nu verkar hon själv inte vara det minsta intresserad av pengar och vill enligt artikeln inte tjäna pengar på tex att skriva en bok. Men trots att jag själv levt sparsamt under många år och väl fortfarande lever billigare än de flesta så tycker jag det låter hemskt knapert att ha citroner som den enda lyxen i livet. Det är kanske så att det alltid låter värre när man läser om det utifrån, vilket jag tror många har upplevt i min blogg också. Jag själv har inte upplevt min livsstil som speciellt extrem men utifrån sett har det låtit så för vissa av er läsare. På samma sätt så tycker uppenbarligen Christin det funkar bra, även om jag tycker det låter jättetrist.
De sista tusenlapparna är ju så sjukt mycket svårare än de första att spara in. Hade jag haft som mål att jobba och spendera hela lönen varje månad hela livet hade jag kunnat spendera i genomsnitt drygt 30 000 kr i månaden från 25 till 68. Genom att dra ner konsumtionen till ungefär hälften kunde jag jobba 15 år och vara ledig 28 år och genom att dra ner det till lite mindre än hälften under några sparsamma år kunde jag jobba 13 år och vara ledig 30 år. Det här tycker jag är en ganska bra ekvation då jag hävdar att man har mer nytta av de första 15 000 kr än de sista 15 000 kr och man dessutom tack vare lite avkastning behöver jobba mindre än halva tiden när man sparar halva lönen. Men när man ska dra ner konsumtionen från 7 000 kr i månaden (som är det billigaste jag levt på i vuxen ålder) till 2 300 kr i månaden (som är vad Christin i artikeln lever på) börjar det bli ganska kämpigt. Det är inte längre onödig lyx man stryker utan saker som faktiskt är ganska sköna att ha råd med. Tycker jag alltså. För Christin i artikeln verkar det vara snarast en principsak att leve enkelt och att saker inte ska kretsa kring pengar. Hon kanske inte skulle spendera mer ens om hon hade det.
Vad tycker ni? Är det imponerande att lyckas leva för 2 300 kr i månaden och plocka nässlor och odla groddar eller är det bara onödigt knapert?
Jag fick en fråga kring hur vi tänkte kring det här med att äga bil som jag lovade att svara på innan årsskiftet. Men så glömde jag bort det. Nu blev jag påmind och här kommer så äntligen lite tankar om detta ämne.
Vi lever ganska billigt med en ungefärlig 20 000 kr per månaden i utgifter i genomsnitt på två personer utan barn. En låg boendekostnad (tack vare köpt lägenhet med låga lån och bra ränta) och låga matkostnader (tack vare stort engagemang för att besöka olika butiker och köpa prisvärd mat) är grunden som gör att vi skulle kunna leva betydligt billigare än 20 000 kr i månaden om det behövdes. Det gjorde vi också under de första åren vi bodde ihop. När vi sen kände att det var läge att höja våra omkostnader lite för runt 4 år sen så var det framförallt två saker vi gjorde. Dels att börja lägga undan pengar varje månad till resor och dels att köpa en bil.
Exakt vad bilen kostar är lite svårt att räkna på, då frågan är hur mycket värdeminskning man ska räkna med. Vi kör inte så mycket till vardags utan bilen är främst till för helgutflykter och semesterresor. Någon gång kan vi ta bilen till matbutiken om det är extra tunga saker som ska handlas men den vanliga handlingen sköter vi genom 2-3 besök i matbutiker per vecka med cykeln. Jag har aldrig tagit bilen till gymmet och min fru har tar aldrig bilen till jobbet. Vi brukar åka runt 1000 mil om året.
Det är möjligt att vi skulle kunna klara oss med bilpool eller hyra en bil om vi planerade lite, men för oss är bilen en frihet och lyx vi unnar oss. På samma sätt skulle vi kunna ha en ännu äldre och billigare bil och nöja oss med att den startade 99% av gångerna man vill använda den och leva med att den stod på verkstaden en vecka om året. Men det är något som vi verkligen vill undvika. Däremot har vi inga behov av speciellt märke, stark motor eller finesser.
Det har gjort att vi köpte en bil som gått runt 3000 mil och var tre år gammal när vi köpte den. Tanken var sen att behålla den ungefär fyra år innan vi bytte igen. Vi tänker oss att bilar brukar ofta fundera bra mellan år tre och sju och fram till minst 7-8.000 mil. Samtidigt slipper man den värsta värdeminskningen under bilens tre första år. Köpa bil för 130.000 kr och sälja de för 50-60.000 kr fyra år senare skulle innebära 1 500-2 000 kr i månaden i värdeminskning.
Nu fungerar vår nuvarnade bil fortfarande väldigt bra trots att den passerat 8.000 mil och vi planerar att åka mycket i sommar. Så vi kommer köra vidare ett tag till för att slippa bränna massa mil på en nyare bil som tappar mer i värde per körd mil. Så kanske landar vi i en strategi att byta bil var 5-6e år istället. Eller så har vi haft tur och vår nästa bil börjar krångla betydligt tidigare. Hittills har vi inte haft några bekymmer alls. Vi har lämnat in bilen på service på märkesverkstad en gång om året ungefär men har inte haft några reparationer eller problem. I vår serivce ingår det fri assistans i hela Europa, vilket är värt en del när man vill ha det så bekymmersfritt som möjligt.
Om vi räknar lite grovt kan det handla om 1500 i månaden i värdeminskning, 500 kr i månaden för service/olja/vindrutetorkare/nya däck, 300 kr försäkring, 30 kr skatt och 500 kr i bensin. Totalt någonstans mellan 2500 och 3000 kr i månaden med andra ord i vårt fall. Om man under några år kan klara sig utan bil och lägga detta på ett extra sparande så gör det så klart stor skillnad på lång sikt med ränta på ränta. Eller köpa en billigare och äldre bil. Men i vårt fall hittar vi inget annat som vi upplever skulle tillföra mer värde för 3 000 kr i månaden som vi skulle kunna göra istället (tex tycker vi bilen tillför livet mer än ytterligare en extra resa för 35.000 kr).
Vi räknar trots allt med att kunna ta ut 30 000 kr i månaden utan att behöva jobba något mer och lever idag för 20 000 kr i månaden trots att vi tjänar lite pengar. Så vi går ordentligt plus och då finns det ingen mening med att avstå bilen, vi har gjort våra billiga år med maximerat sparande. Samtidigt så kan jag cykla en omväg för att spara 40 kr på inköp av matvaror i en butik med erbjudande just denna vecka, vilket så klart ger mindre besparing per år än vad bilen kostar.