Kraftigt prisfall på den spanska bostadsmarknaden köp läge.
Hela Spanien i karantän fram till 2020-04-13.
”Det är mycket svårt här i Spanien nu och väldigt olyckligt för många”
Spanien Har ju stängt allt som ni vet,men det syns inte på antalet sjuka/döda ännu. Antalet sjuka och döda i covid-19 stiger i både Sverige, Spanien och världen. Så jag vet inte vad som är rätt eller fel, kanske är det bättre att göra som vi Sverige? Allt det här är ju nytt för oss alla.
”Vem vet vad rätt eller fel är”
Om man jämför Sverige som har mindre förbud och Spanien som har stängt ner allt. Spanien har nu cir,10 000 döda och Sverige har idag 282 döda. Idag var det 950 döda i Spanien på ett dygn och Sverige har på ett dygn 43 döda personer.
Svårt att jämföra, men Spanien har 47 miljoner invånare och Sverige har 10 miljoner invånare. Om man delar 47 i fyra då blir det ganska lika, alltså om vi då tar Spaniens alla döda somär cir 10 000 personer och delar i fyra så blir det 2500 som man då ska jämföra med Sveriges döda som är 282 personer då är det ett mycket bättre resultat som vi gör i Sverige.
Här i Spanien har också 900 000 personer blivit av med sitt jobb på tre veckor, på grund av att man har stängt allt, alltså en katastrof. Om man tittar på bostadsmarknaden här i Spanien som är en katastrof av att Spanien har stängt ner allt.
Köpläge nu för de som har pengar.
Kraftigt prisfall på den spanska bostadsmarknaden förväntas. Universitetet i Malaga samt Real Estate Business School har gjort en undersökning om vad coronavirus-krisen kommer att innebära för bostadsmarknaden i Spanien 2020. Källa: On-line tidningen El Español.
De har kommit fram till att försäljningen av nya bostäder kommer att praktiskt taget halveras under 2020 (-46,8%). Vad gäller begagnade bostäder räknar de med en minskning på 37,4%.
I reella tal innebär det att nyförsäljningen går ner till 52.416 nya bostäder jämfört med 98.600 år 2019 och den tidigare prognosen för detta året som var 99.311. För andrahandsbostäder räknar de med en försäljning i år på 273.908 bostäder jämfört med 437.833 under 2019 och årets tidigare beräknade prognos på 448,824.
Detta innebär som alla säkert förstår en kraftig nedgång i priserna. De beräknar prisfallet på nybyggnationer till 16,7% och på begagnade bostäder till 18,4%. Vad gäller bygglov så förväntas antalet minska med en tredjedel. Källa: On-line tidningen El Español.
Och hur blir det nu i Sverige med bostadsmarknaden?
Ingen hade kunnat förutse coronakrisen. När den nu är här har effekterna blivit brutala, och blottat svagheter som många inte trodde fanns i den egna privatekonomin. Att sluta amortera på bolånet kan då vara en bra början på vägen för vissa, men klarar Svenska folket av den här krisen som jag tror bara har börjat?
Arbetslösheten väntas stiga mycket kraftigt i Sverige i spåren av coronakrisen. Människor som trott sig sitta på säkra jobb med bra lön är plötsligt permitterade eller varslade. När månadsinkomsterna krymper men utgifterna finns kvar är det bra att det finns möjlighet att pausa amorteringar på bolån. Andelen som har en hög skuldkvot är stor.
Allt fler bolag drar tillbaka sina utdelningsförslag. Bland fredagens skörd syns bland annat Inwido, Malmbergs och Feelgood. Från flera håll rapporteras också att smittskyddsarbete på ... vinstvarnade flera svenska bolag medan andra drog tillbaka sina utdelningar. ... JM, Cloetta, Thule, Björn Borg och Lindab drar alla tillbaka sina utdelningsförslag.
Europas banklobby, European Banking Federation (EBF), överväger en gemensam ansats för att skrota utdelning under året, något som flera myndigheter vädjat till sektorn om mot bakgrund av den rådande pandemikrisen, rapporterar flera medier.
EBF, där den svenska bankföreningen ingår, har nu bett medlemmarna att ställa in utdelningen efter de åtgärder som den europeiska centralbanken, ECB, vidtagit.
För svensk räkning kom under tisdagsmorgonen ett pressmeddelande från Finansinspektionen där myndigheten uppmanade banker och kreditmarknadsbolag att slopa årets utdelningar för att säkerställa motståndskraft, säkra upp mot eventuella kreditförluster och trygga kreditförsörjningen till samhället.
Kort därefter meddelade Handelsbanken att styrelsen föreslår att beslutet om utdelning skjuts upp till efter sommaren ”för att bättre kunna överblicka konsekvenserna av pandemin”.
Swedbank och SEB av i förra veckan liknande besked: Förslaget om utdelning för 2019 kommer omprövas innan stämmor som flyttats fram.
Några besked om liknande åtgärder från Nordea hade dock inte kommit på onsdagsförmiddagen. Banken har snarare indikerat att respektive kapitalposition möjliggör en utdelning trots krisen.
”Viruset dödar människor, men det gör ekonomiska kriser också”. Coronaviruset innebära dödsoffer. Ingen vet säkert hur många, och ingen vet heller säkert vilka. Sverige och andra länder tar till extraordinära åtgärder för att hindra smittan som påverkar ekonomin drastiskt. Börsen faller, företag säger upp personal i rekordfart och många verksamheter kommer ändå att gå omkull.
Men det finns ännu en fasansfull konsekvens av krisen som kommer först längre fram. Den ekonomiska nedgång vi nu ser kommer också att döda människor, förklarar Joakim Sandberg, professor både i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och i finansiell ekonomi vid universitetet i Groningen i Nederländerna.
Det är viktigt att tänka även på de ekonomiska konsekvenserna. Det kan låta cyniskt att ställa pengar mot liv. Men det är liv som gäller där också. Liv ställs mot liv”, säger han.Han berättar om flera olika studier som visat hur ekonomiska krascher orsakat dödoffer. För all del också om minskade dödstal i vissa fall, som färre arbetsplatsolyckor och trafikolyckor.
Men många, framför allt svaga och utsatta grupper, dör faktiskt i ekonomiska kriser, konstaterar han. I Grekland, under finanskrisen 2008, dog 242 fler personer varje månad än i vanliga fall. Finanskrisen 2008–2009 ledde till mellan 5 000 och 10 000 fler självmord i Europa och Nordamerika enligt andra studier.Arbetslöshet och kris skapar både psykisk och fysisk ohälsa.
Rejäl rea på börsen.
Vi kommer att se fler stora minusdagar på börsen,och en dag är eländet över. Viruset ska bekämpas till vilka samhällsekonomiska kostnader som helst.
Och nog förtjänar Stefan Löfven en stor eloge som inte gripits av samma panik som hans kolleger runt om i EU, utan istället väljer att lyssna på experterna. Det är en enorm skillnad för butikerna, restaurangerna och hotellen om omsättningen faller med 50 procent istället för 100 procent som i grannländerna. Svårare än så är ju inte matematiken. Men jag är inte en ekonom som jag måste påpeka i dessa tider,utan en vanlig småsparare.
För alla som har en krona över gäller det att leta efter tecken på ”peak panik”. Jag trodde att den var nära förestående häromveckan när man ifrågasatte om Securitas verkligen kommer att ha något att vakta över en signal så god som någon,men det var ju för tidigt.
Sedan kom min kompis med iden att inte ens hygienkoncernen Essity kommer att ha särskilt mycket att göra när alla äldre dör. För då behövs inte inkontinensskydd. Även det var en för tidig köpsignal.
Under helgen undrade samma vän om han kanske har flugit för sista gången i sitt liv. Då rycker det åter i det alltför ivriga köpfingret.Det vi nu prissätter är en global recession, vilket är fullt rimligt eftersom vem som helst kan se att världen går kräftgång. Men frågan är om vi inte diskonterar mer än så. Tre exempel från aktiemarknaden.
Fastighetsbolaget Hufvudstaden aktiekurs har fallit från 203 kronor den 14 februari till 116. Det är en nedgång på mer än 40 procent för företaget med de finaste husen i Stockholm och Göteborg, alltså alla de där fastigheterna som man gillar på spelet Monopol Biblioteksgatan i Stockholm, Norrmalmstorg och så vidare. Kommer alla hus och lägenhetspriser att halveras i Stockholm?
Jag tror inte det, men aktiemarknaden har ur detta perspektiv tagit ut precis en sådan krasch. Lika fascinerande är att en del andra stabila fastighetsbolag har preferensaktier och D-aktier som fallit så mycket att man får 10 procent i direktavkastning till en risk som måste betraktas som väldigt liten. Det säger något om pessimismen.
Globala hälso och sjukvårdsaktier har fallit med 25 procent under den senaste månaden, trots att det är väldigt svårt att se hur vår efterfrågan på läkemedel skulle bli så värst mycket sämre av coronaviruset. Ännu inte vinstgenererande bioteknikbolag kommer att få det svårare att finansiera sin verksamhet om alla blir fattigare, något som kan förklara fallet i den delen. Men läkemedelsbolag? Nej, där tror jag att marknaden har gått snett.
Electrolux aktiekurs har halverats under den senaste månaden. Jag är ingen expert på Electrolux och förstår så klart att vissa hinder kommer i vägen för både produktion och försäljning och att Electrolux Professional avknoppas. Samtidigt är en någorlunda nykter gissning är att vi fortsätter att laga mat och städa, både i coronatider och när pandemin lagt sig. Och dessvärre för oss konsumenter måste man ibland byta ut sin utrustning. Sannolikt har inte marknaden för alltid ändrats på ett sätt som gör att utsikterna för ett stabilt kassaflöde försämrats med 50 procent under den senaste månaden.
Vad jag försöker säga är att det mesta tyder på att vi prissätter något helt annat än ”bara” en global recession. Det kommer en dag då man hämtar barn eller barnbarn på dagis efter att ha varit på jobbet. Då kommer vi att handla både mat och kläder, gå på restaurang och bio, köpa flygresor och bo på hotell. Alltså allt det där vi gjorde för en månad sedan. Vi får inte glömma det. Och samtidigt kan man reflektera lite över hur galet vi resonerade vid tidigare kriser.
Själv minns jag en vanlig flygresa den 12 september 2001, dagen efter terrordåden, och hur de få passagerarna spände blicken i mannen som gick fram till toaletten i närheten av den nu låsta cockpiten. Ny kapning på gång? En stund senare landade vi. Operationen gick bra och patienten överlevde.
Och på morgonen den 15 september 2008, när Lehman precis hade gått omkull, var jag så deppig på väg till jobbet. Med lite tur överlever vi även denna kris.
Men vi klagar inte.
I princip måste alla innevånare hålla sig hemma då, det är 600€ i böter om man lämna sitt hem för ett nöje
Så här är läget här i Spanien nu.
Förflyttningar får endast ske i följande fall:
1. För att införskaffa mat, mediciner eller andra livsnödvändiga produkter.
2. För att uppsöka läkarvård.
3. För att färdas till och från arbetsplatsen.
4. För att bistå individer med hjälpbehov. https://www.sydkusten.es/…/karantanen-varar-troligtvis-en-…/
I samtliga fall måste förflyttningarna ske individuellt, utom i det fall att någon är rörelsehindrad och är i behov av en ledsagare. Inga resor bör genomföras, såvida de inte är absolut nödvändiga.
Vi jobbar på med vår renovering i vårt hus. Så här blev köket.
Börjar bli klara,nu är det ett bra läge att jobba på på hemma,tar bort galler eftersom det är galler på varenda fönster som vi inte vill ha kvar,,,alla fall inte i vårt sovrum. Har också provat vår vedkamin och den var perfekt.
Många svenskar söker sig dit det bor en stor del landsmän. Anledningen är dels att man kanske redan har bekanta på plats och dels att det språkmässigt och kulturellt finns en trygghet att luta sig mot. Det handlar ofta om turistorter där en del saker kan vara dyrare än på andra platser i Spanien, men inte nödvändigtvis så stora skillnader. Costa del Sol kanske är en av de dyrare platserna i landet, men det bor också många svenskar på Costa Blanca, främst i Torrevieja, där priserna är betydligt rimligare.
Dyrare att bo nu.
Den svenska kronan försvagas nu i rask takt. Så sent som på onsdagsmorgonen kostade dollarn 9,85 kronor, men under gårdagsmorgonen började fallet att tillta. I går vid lunchtid klev dollarn över tiokronorsstrecket för första gången sedan 2002 och i skrivande stund handlas dollarn för 10,34 kronor. Det innebär att dollarn har blivit en krona dyrare bara sedan den 9 mars.
Gentemot euron är trenden densamma. På onsdagen bräcktes elvakronorsnivån för första gången sedan finanskrisen 2009, och på torsdagsmorgonen handlas euron för 11,30 kronor.
Fördel för exportföretagen:
Den svaga kronan har möjligheten att agera stötdämpare för exportföretagen, som får bättre betalt för de varor som produceras i Sverige.Branscher som gynnas är framför allt verkstad och råvaror, där kostnader huvudsakligen tas i svenska kronor men intäkterna kommer i utländsk valuta.
Under fjärde kvartalet 2019 syntes det tydligt i flera verkstadsjättars rapporter att kronförsvagningen dopat resultatet.Lastvagnskoncernen Volvos och gruvutrustningsbolaget Epirocs vinster ökades med 8 procent tack vare positiva valutaeffekter. För verkstadskoncernen Alfa Laval innebar den svaga kronan hela 9 procent plus på resultatet.
För börsens tio största verkstadsbolag var den sammanlagda valutahjälpen nästan 1,9 miljarder kronor under fjolårets sista kvartal.
För allt mer globaliserade bolag är kronpåverkan svår att enkelt siffersätta. Telekomjätten Ericsson har som officiell tumregel att om dollarn rör sig med 10 procent åt ena eller andra hållet påverkar det omsättning med 5 procent i samma riktning och rörelsemarginalen med 1 procent.
Saken kompliceras dock att en stark dollar gör att Ericssons kostnader utanför Sverige, till exempel forskning och utveckling i USA, också fördyras. Eventuell valutamedvind i försäljningen tas alltså till viss del ut av högre driftskostnader.
Betydligt enklare är det för Boliden. 10 procent starkare dollar lyfter rörelseresultatet nästan 20 procent, och statligt ägda LKAB har en ännu större effekt från valutan. Kronan har ändå om än på en låg värdering - stått pall fram till de senaste två veckorna.Men nu ändras spelplanen snabbt, och placerarna överger mindre valutor som kronan.
När det är så här stökigt är det många som tar ett steg tillbaka och sätter sig på läktaren. Då går volymerna ned i valutamarknaden, och då kan det bli större rörelser. Med det här riskklimatet finns det en risk att kronan kommer att tappa ytterligare, vilket den egentligen ska göra.
Kan en svag krona vara en krycka för företag som vacklat att komma på fötter igen? Absolut, det är ändå fördelen för ett litet land med egen valuta, vi har kanske lite bättre förutsättningar att komma ur den här tvärniten.
Hur blir det med utdelningsförslag?
Mitt i allt elände och kaos som viruset skapat och med fallande aktiekurser, räntor och råvarupriser som varslar om att konjunkturen kommer att falla utför ett stup och inte repa sig på länge ska bolagsstämmorna de närmaste veckorna klubba igenom styrelsernas utdelningsförslag?. För Stockholmsbörsens stor-bolagslista är totalt utdelningar på 225 miljarder kronor i spel.
Känslan av belägring sprider sig snabbare än coronaviruset. Inom näringslivet kämpar flyg- och hotellindustrin för sitt liv. Handeln bommar igen butiker. Fabriker håller stängt. Centralbanker, finansinspektioner och regeringarna har vaknat och öser in kapital, lättar på krav och ställer garantier. Men inget tycks bita på börsen som förlorat en tredjedel av sitt värde sedan toppen 19 februari.
Hur ska finansiella tillgångar värderas i denna nya verklighet?
5.000 miljarder dollar. Nästan 50.000 miljarder kronor. Att räkna upp beloppet tyst för sig själv skulle ta många månader.
Så mycket pengar lovade USA:s centralbank Federal Reserve på torsdagen förra vec, att tillföra banksystemet i likviditet den närmaste månaden. Resultatet vet ni redan: Dow Jones föll med 10 procent, det värsta raset sedan 1987.
Det måste ha skrämt honom. Att inte ens världens mäktigaste centralbanker som Federal Reserve och ECB kan hejda panik på marknaden är ett paradigmskifte.
2020 är inte 2008. Den här nedgången är bredare, snabbare, mer brutal. 2008 började som trubbel i finansvärlden som sedan spred sig till den så kallade reala ekonomin. Nu är det tvärtom: corona får hela länder att dra ned rullgardinen. Bristen på politiskt ledarskap har fått människor och företag att på eget bevåg sätta ekonomin i karantän.
Effekten är en osynlig flodvåg som ödelägger allt och alla i sin väg, små som stora företag. I många branscher handlar det inte om en inbromsning utan ett tvärstopp. När alla typer av möten ställs in och kontor, skolor och till och med gator gapar tomma påminner det mer om ett krig än en kris.
Och visst är det ett krig, mot en farlig och listig motståndare, Covid-19, som aldrig ägt en enda aktie och som inte kunde bry sig mindre om räntan på företagsobligationer.
Att allt detta får världens börser att rasa är självklart. Visserligen har det finansiella systemet inte upphört att fungera som under de mörkaste dagarna 2008, inte än. Men att världens i särklass viktigaste marknad, den för amerikanska statspapper, redan visat tydliga tecken på stress är oroande.
Under tiden försöker politiker och myndigheter att räddas det som räddas kan. Fredagens åtgärder från Finansinspektionen och Riksbanken är välkomna.Förhoppningsvis gör nu bankerna sin del annars är deras sista förtroende förbrukat.
Men de långsiktiga konsekvenserna beror helt på hur länge nedsläckningen fortsätter. En vecka är illa, men går att klara. Efter två veckor kan det bli svårt att undvika konkurser. Om vi talar månader är skadorna svåra att överblicka. Då handlar det inte om BNP-fall på några procent utan kanske tiotals procent. Det som bekymrar är att utbrottet, enligt experterna, bara är i sin linda i Europa och USA.
Det talar för att det kan, och kanske måste, pågå länge, vilket i värsta fall kan få en recession att övergå i depression. Då kommer en obehaglig fråga att börja ställas: är skadorna från kampen mot viruset värre än själva viruset? En ekonomisk kollaps minskar även resurserna till sjukvård och andra samhällsfunktioner. Men vem vill ta på sig uppgiften att börja väga människoliv mot pengar? Knappast någon.
Krisen förvärras av det dåliga utgångsläget. Corona-kraschen riskerar att punktera en skuldbubbla som blåsts upp under hela 2000-talet. Den sprack redan 2008 men har sedan dess pumpats upp ännu mer med centralbankernas hjälp. Att skulderna kunnat öka beror på att värdet på olika tillgångar hela tiden skruvats upp, framförallt fastigheter.
Nu hamnar dessa värderingar i ett helt annat ljus. En oväntad pandemi blev den utlösande faktorn, men att det hårda fallet beror på problem som inte går att skylla på covid-19. De har orsakats av en annan smittsam sjukdom som brukar kallas girighet. Men det tar vi en annan gång.