PerPenning
Likes
251
Antal inlägg
525
Följare
54
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
27 september

Låna ut

 

Jag drömmer om en förmögenhet, en stor hög med slantar som gör mig ekonomiskt fri. Så pass ekonomiskt fri att jag inte behöver Sköta mitt löneslavgöra utan att jag hade min tid åt mig. Då skulle jag ägna mycket tid åt volontärarbete och filantropi - jag vet att detta är ett par ting som gör tid riktigt värdefull.

 

Ligga på stranden med en drink? Nej. Spela golf? Nix! Det är inte alls så jag ser på en tid som ekonomiskt oberoende. Jag har allt jag behöver för ett synnerligen drägligt liv och jag struntar i allt som heter status. Vad jag lider brist av, däremot, är tid och när jag gör det tenderar jag att stressa och jaga för att hinna med - vilket i sin tur gör aktiviteterna betydligt mindre givande.

 

Och det är inte som jag bara skriver och du kanske ser mig som en präktig jäkel som vill göra sig till. Men jag jagar ingen lycka för den har jag redan och jag vet att den inte bor i konsumtion, status eller andras gillande. Däremot vet jag att mötet med människor är det som gör skillnad, åtminstone för mig. Och då menar jag inte menlösa jobbmöten kring saker som jag egentligen struntar i - företagets vinst, kärnvärden, priokunder och nyckeltal.

 

 

När jag blir ekonomiskt oberoende ska jag låna ut mer av min tid och mina pengar till att hjälpa människor att hjälpa sig själva. Detta är ju ett sådant resonemang som exempelvis Ulla Andersson och Vänsterpartiet inte förstår - att människor faktiskt vill försörja sig själva och att bidrag i mängd inte löser en sådan oförmåga.

 

Idag lånar jag ut pengar via Kiva - en organisation som hjälper människor att lyfta sig själva. Jag sätter in motsvarande 250 kronor per månad här och kommer att låta dessa pengar vara hävstång under alla framtid. Jag har slutat ge pengar till exempelvis Rädda barnen eller Röda korset - jag ser inte vart pengarna tar vägen och det finns ingen insyn. Hos Kiva ser jag exakt var mina pengar hjälper och arbetar. Gör det du med! Du kan exempelvis välja ut att låna pengar till en kvinna i något utsatt område som behöver starta ett eget företag - i mina ögon riktigt feminism och inte det som exempelvis svenska, så kallade feminister, ägnar sig åt. Att regeringen Löfven, mitt under den värsta flyktingströmmen sedan 2:a världskriget, dessutom avskaffar skatteavdraget för hjälpbidrag är det hittills absolut bästa tecknet på denna regerings fullkomligt monumentala dumhet.

 

Jag lånar ut till mera. Kiva är filantropi medan mina övriga utlånade krediter är för mig själv. Jag använder både Lendify och Sparlån för att hjälpa bortskämda svenskar att lösa sina dyra krediter, bygga nytt kök eller köpa fin bil. Grisbonden i Armenien betalar en liten ränta på sitt lån men inget i jämförelse med de svenska livsstilsbyggarna.

 

Eller vad sägs om bilköp till 5,45% ränta i 10 år eller konsolideringslån på 13% i 8 år? Det blir dessutom snabbt påtagligt att människor har svårt att betala för sig - vissa har redan en påminnelse på den första betalningen.

 

Är jag då en utsugare som lånar ut till dessa utsatta grupper? Nej, det är jag inte. För det första så lånar människor i Sverige med berått mod och både Lendify och Sparlån ger bättre räntor än vad många låneinstitut eller banker gör. Att man däremot lånar till ren konsumtion är förkastligt - men fritt valt arbete. Man kan inte hindra att människor begår kollektivt ekonomiskt självmord.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
22 juli 2016

Kampen med banken

 

Ett dopp i havet med familjen, ett pass på gymmet i ensamhet och en bedårande afton på altanen. Svensk sommar är min sommar. Jag behöver inte alls fly landet, inte ens om det regnar. Det blir inte bättre än så här i Sverige så jag reser hellre iväg under depressiva höst- eller vinterdagar.

 

Lyssnade på Emilia Linds sommarprat med tårar i ögonvrån under träningen - vackert, sakligt och eftertänksamt av en ung människa med en livssorg som följeslagare. Sommar i P1 sparar jag i min mobiltelefon för att lyssna på under hela hösten.

 

Brevbäraren överlämnade ett irriterande brev från Handelsbanken om att vår ränterabatt är på väg att löpa ut. Kontaktade dem i ett lite surt e-mail att vi vill behålla den framförhandlade räntan. Blir det något kuckel så får vi göra som förra året - boka in ett möte på det lokala bankkontoret och med rynkade pannor tråka ut tjänstemannen tills vi får som vi vill. Jag kompromissar inte med storbanken och deras trams - som kund sedan 1996 borde de inte vara så tramsiga utan med avslappnade i sin attityd.

 

En påtagligt för stor banksektor har vi i Sverige - i runda tal 400 % av BNP - och alla vill tjäna pengar på oss. Handelsbanken, exempelvis, vill att vi ska spara i deras mediokra och dyra fonder. De gör också vad de kan för att via avgifter tvinga oss att sluta använda kontanter och andra dyra tjänster samt att låta oss betala för sådant vi numera gör själva - och det kräva dator, mobil och internetanslutning.

 

En skojig insändare i Sydsvenskan menar att bankavgifter borde ses som svarta inkomster. Hon drar en parallell till ungdomar, i detta fall scouter, som hade en loppmarknad. Eftersom inte alla människor har Swish eller för den delen mobilt bankid så behövdes växelpengar i form av mynt. Banken skulle ha 10 kronor per myntrör och 16 kronor per sedelbunt. Sedan skulle de ha ytterligare 7 procent för att återinsätta pengarna efter loppisen.

 

Jag förstår att banken är en affärsverksamhet - men det hindrar inte mig från att ge dem fingret och bespotta deras, i mina ögon, orimliga avgifter. Därför har vi heller inte en bank utan nyttjar dem på bästa sätt utifrån deras företräden - bolån hos Handelsbanken och sparande hos Avanza. Buffert hos Sevenday och lite annat i spridda skurar. Trogen kund? My ass!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
27 juni 2015

Prata med handen

Dags att lägga om ett av våra bolån här under sommaren. Lägger ett mail till banken och föreslår några datum för ett möte. Inget svar. Blir lite irriterad.

Ringer istället till banken. Pratar med en kvinnlig tjänsteman. Hon berättar för mig att banken faktiskt har så många bolånekunder att det hart omöjligt går att ha personliga möten med var och en. Jaha, säger jag. Vad föreslår du då? Jag skickar en offert på mailen idag, blir svaret.

Det går några dagar. Ingen offert dyker upp. Jag blir mer irriterad. Jag mailar tjänstemannen ifråga och undrar var den tar vägen. Nästa dag kommer offerten utan någon direkt ursäkt för förseningen. Den är dålig på gränsen till usel och avslutas med orden att villkoren kan komma att ändras om marknadsräntorna gör det. Nu är jag direkt sur.

Handelsbankens kontor utanför mitt jobb gör skrytsam reklam om alla kontor som de har landet kring och hur de värdesätter det personliga mötet. Sådan kvalificerad bullshit! Banken ombud, i det här fallet tjänstemannen, betedde sig arrogant och oengagerad. Jag bjuder inte in till den dansen.

Jag har putsat på mitt svar. Om vi inte får den rabatt som vi begär ska vi boka ett personligt möte med tjänstemannen ifråga och därmed ge henne en ovanligt tråkig eftermiddag tillsammans med herr och fru Penning. Trivs vi inte med denna dam kommer vi att begära en annan personlig bankman. Punkt.

Storbankerna levererar dåliga och dyra tjänster samt produkter. Att spara i storbanken är ett hån, utbudet och courtagenivåer för aktier är skrattretande och webbtjänsterna mediokra. Storbanken lever farligt på sikt, det kanske är dags att ta tag i det här? Vem är lojal och trogen med en partner som är loj och ointresserad?

Alla lever vi på ett eller annat sätt av kunden. Det gäller även storbanken. Det gäller även Handelsbanken.

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (116)
Oct (10)

Taggar