Har varit ett tag på resande fot nu. Inte minst i Nederländerna som är ett trevligt land att semestra i. En pärla där är staden Hoorn som ligger strax norr om Amsterdam.

I Hoorn, som i sig utmärks av många gamla byggander och pitoreska gator, så står bl.a. Jan Pietersz Coen staty. En av förgrundsfigurerna i VOC (Verenigd Oostindishe Compagnie) samt en replika av skeppet Halve Maen.

VOC är extra intressant om man är intresserad av aktier och aktiebolags historia. För att sprida riskerna och reglera den långväga handeln så bildade nämligen holländarna 1602 VOC. Bolaget blev det först bildade publika aktiebolaget som det gick handla aktier i och utvecklades till världens första multinationella koncern med allt från handel till varvsindustri.

Bolaget blomstrade och överlevde i två århundraden. Bolagets monogram VOC, med ett stort V där O är på vänster och C på höger nedersida av V:et, är antagligen den första bolags-logotypen som fick global spridning. Det återfanns på allt från kanoner till mynt. Bolagets flagga bar VOC märket samt de färger som Nederländernas flagga bär idag; röd, vit och blå.

Förutom aktier gick det även handla utgivna obligationer i VOC. De flesta aktieägare var holländare, men det fanns även t.ex. tyskar i aktieägarlistan. Även folk från dagens Belgien och Luxembourg. Dock var ju nationsgränserna inte detsamma som idag utan de var väl vad man kallade zuid-nederlanders.

VOC hade två typer av aktieägare. Dels de  76 bewhindhebbers som agerade som direktörer dels participanten som bara hade satsat kapital.  Det kapital som riskerades var enbart det som man hade satt in, d.v.s. sin aktieandelsdel. Det satsade kapitalet var också permanent under bolagets livstid d.v.s. det enda sättet att få ut sitt satsade kapital var att sälja sin andel till någon annan. Detta kunde man göra på Amsterdams Aktiemarknad.

VOC:s startkapital kom från sex s.k. Kamers. Hamnstäderna Amsterdam, Delft, Rotterdam, Enkhuizen, Middelburg och Hoorn. Dessa sex städers handelsavdelningar startade upp VOC med sitt startkapital och satt också på kontrollen av bolaget via bl.a. kopplingen till bewindehebbers.

Den första kända aktieägaraktivismen kommer också från VOC. Då en av storägarna efter några års verksamhet försökte sig på en delning av bolaget. Första kända aktieägarupproret kommer även det från VOC då det senare även restes klagomål om transparens och skötseln av bokföringen, att de stora skodde sig på de små m.m.

VOC skickade två eller tre handelsflottor per år till Asien. Stora skepp specialbyggda för resan och förhållandena. En kombination mellan last- och krigsskepp. Mycket lastutrymmen samt extra plats för beväpning gällde. Genomsnittshastigheten var 7 knop och det tog ca 8 månader att nå Asien. Under sådana förhållandena Disciplinen var extremt hård. I Batavia, dagens Jakarta, sågs skeppen över. Den långa resan innebar mycket påfrestningar på skeppetn och de skulle hålla ihop på vägen tillbaka också.

I dagens Indien handlade man silke och bomull. I dagens Indonesien salt, peppar, kanel m.m. Kina porslin, te och silke samt i Japan guld, silver och porslin. Japanerna var tydligen särskilt förtjusta i indisk silke som då kunde säljas där.

VOC hade en unik position i Japan ett bra tag. I över 200 år var de de enda europeerna som var tillåtna att handla med Japan, av japanerna. Dock var de hänvisade till en liten ö utanför Nagasaki, Deshima. I övrigt var europeer förbjudna att komma in i Japan, eller japaner att lämna Japan för den delen. Förutom den årliga diplomatresan till Tokyo då, för att tacka den japanska Shogun.

Aktiehandel, aktivism, CSR-problematik, oligopol, monopol m.m. ja inget nytt under solen här inte. Fast 400 år separerar oss så är vi människor, då och nu, väldigt lika.