Blog Archive
Turkiet är ett land med många dimensioner. Tidvis har det rått ett kraftigt ekonomiskt uppsving. Inte minst tack vare byggindustrin. Ekonomin är dels starkt statskontrollerad, dels kontrollerad av stora familjeägda konglomerat.
På en politiska arenan har Edogan stärkt sin ställning bl.a. har det rensats ut bland offentligt anställda, fängslats studenter och införts lansdomfattande internetfilter. Mig veterligen kommer Erdogans stöd från de de mer konservativt och religöst tänkande delarna av befolkningen, medan de som förspråkar ett mer sekulärt Turkiet är i opposition.
Läser man nyhetsrubrikerna så verkar det som Turkiet och vad man kan beteckna som västvärlden (USA, EU) har hamnat allt mer och mer ifrån varandra i fler och fler frågor, medan det ser ut som Turkiet och Ryssland istället närmat sig. Turkiets fänglsande av en amerikan har inte gjort saken bättre mellan Erdogan och Trump. Trump vill nu fördubbla ståltullar gentemot Turkiet. Den turkiska valutan, liran, har också fått se sig allt mer urholkad.
Frågan är om Turkiets ekonomin är på väg utför eller är det bara ett fartgupp?
Är man intresserad av fondsparande i Turkiet så finns t.ex. East Capital Turkiet. – 50 % sedan årsskiftet. Kommer trenden fortsätta eller är en vändning på gång? Vem vet.
Är man intresserad av investmentbolag/konglomerat så finns Koç Holding. Koç Holding grundades 1926 och är Turkiets största investmentliknande bolag. Det kontrolleras av familjen Koç och man är involverad i det mesta som rör turkisk ekonomi (samt annorstädes). Dels äger man de turkiska raffinaderier, har andelar i turkisk bygg, fordons- och försvarsindustri. Finans, energibolag, konsumentprodukter och mer därtill ligger också under holdingbolaget. Ett exempel för den svenska konsumenten är tvättmaskiner. Märket Beko kommer från Koç Holding.
Koç Holding har naturligtvis gynnats av att EU:s marknad öppnats för turkiska produkter. Ungefär hälften av försäljningen inom konglomeratet är inom Turkiet och den andra hälften sker utomlands. Där mycket sker till EU.
Koç Holding, som går att handlas via NYSE:s OTC-lista (Ticker: KHOLY) har fått se sin kurs gå från ca 25 usd till ca 10 usd sedan årsskiftet.
För den starkt riskvillige finns här någonting att kika närmare på. Själv avstår jag av diverse skäl.
Hur tänker du kring att investera i Turkiet eller i turkiska bolag?
Berkshire Hathaway har ett angenämt bekymmer. Bolaget sitter på 111 miljarder usd och frågan är vad som ska göras med pengapåsen? Det spekuleras en del. En del menar på att uppköp av ett helt flygbolag kanske står på agendan, en del att det snart vankas återköp av de egna aktierna.
I den senaste kvartalsrapporten så steg vinsten rejält, men det är en bokföringsgrej sedan Berkshire var tvunga att byta redovisningssätt. Numera ska ju värdeförändringar i aktieinehavet redovisas som vinst/förlust. På samma sätt som många av våra svenska investmentbolag. Detta kan ge stora slagsidor och gör ocskå de redovisade vinsterna mindre intressanta.
Oavsett det så har dock de underliggande verksamheterna tuffat på bra. Ett bolag så som t.ex. BNSF hade en tvåsiffrig omsättningsökning under kvartalet. Tåget tuffar ordagrant på bra m.a.o.
Buffett gjorde en mindre lyckad satsning på IBM för ett par år sedan, men verkar ha tagit igen det gott och väl med sina kontinuerliga köp av Apple-aktier. Berkshire äger mig veterligen nu ca 5 % av Apple. Ett alternativ är att fortsätta köpa aktier i detta biljon bolag. Det går i alla fall omsätta pengarna till något.
Man skulle för pengapåsen också kunna köpa tre stycken Investor, Sveriges största investmentbolag, på ett bräde. Dock tror jag inte man är intresserad.
En möjlighet är en framtida uppdelning av Berkshire. Otänkbart i mångas ögon. Kanske. I alla fall så länge Buffett och Munger sitter på i ledningen, men till slut kanske det blir så att det blir helt enkelt för stort. Stora belopp kan vara svårt att effektivt sätta i arbete. Eller så gör man som man gjort förut. Idkar tålamod och inväntar rätt läge. 111 miljarder usd kan då kanske köpa det dubbla jämfört med idag.
Även det lilla Traction i Sverige har fått en del ris för att man inte satt pengar i arbete. Det är ett annat bolag som sitter på en stor summa pengar. Inte 111 miljarder usd dock (sorry Stillström men tids nog kanske...), men i relation till sitt substansvärde. De verkar också idka tålamod.
Hur som helst, det. sk. book-value för Berkshire ligger nu på ca 147 usd/B-aktie.
Några tankar om Berkshires framtida gärningar?
Hexpols andra kvartal 2018 bjöd på ökad försäljning och ett ökat rörelseresultat. +7 % respektive +9 %. Rörelsemarginalen landade på 16,2 %.
Det ligger i linje med utvecklingen i övrigt. Även om detta kvartal var det bästa hittills. VD kommenterade att försäljningen var fortsatt stabil till fordonsrelaterade kunder samt till kunder inom bygg- och anläggningsindustri och förbättrat till kunder inom verkstads- och allmän industri.
Trots lite makrooro enligt nyhetskanaler då och då så verkar det inte vara något som egentligen berört ekonomin, än.
Sett till halvåret så har det också varit en bra period. Ökad försäljning på +6 % och en resultatökning på +12 %.
Hexpols finansiella ställning är fortsatt god. Något jag brukar leta efter och uppskatta hos bolag. Jag är inte ute efter bolag som nyttjar hög finansiell hävstång och gasar för fullt utan tanke på att det kan ta stopp bakom nästa vägkrök. Soliditeten ligger på 67% och man sitter på en liten, liten nettokassa trots att utdelningen (1,95 kr/aktie) redan är avskild.
Vinsten per aktie på 12 månaders rullande ligger på 4,70 kr vilket ger ett PE-tal på ca 20.
Hexpols kurs har gått ganska mycket sidledes de senaste tre åren. Så fort det blivit oro för lågkonjunktur har den också gärna dippat en del.
Kursutvecklingen reflekterar ganska väl vinstutvecklingen under samma period.
Värderingsmässigt har PE 20 varit det ”nya normala” för Hexpol sedan 2014. För ett par år sedan gick det fånga upp bolaget på ca PE 10, samt på lägre vinster, när omvärlden skakade. Dessa tider kommer väl komma igen, men NÄR, är omöjligt att sia om.
Några tankar om vad den nära framtiden har att erbjuda?
Mintos är en P2P plattform där man kan investera i olika typer av lån, i olika länder och i olika valutor. Det passar den som söker bred diversifiering inom P2P-investeringar.
Själv har jag ju investerat och skrivit om mina SEK-lån som legat på 13 % i ränta. Med månadsvis återbetalning och ränta på ränta effekt så ligger den beräknade årsavkastningen på det kontot nu på 13,05 %.
Jag har som synes inte sänkt mina avkastningskrav. Då jag senast skrev om Mintos nämnde jag ju att det förekom en räntepress och antalet tillgängliga lån hade sjunkit. Tyvärr är situationen delvis fortfarande sådan.
Det positiva är att antalet lån har ökat ordentligt. Nu finns ca 300 lån att investera i. När jag skrev om Mintos senast hade antalet sjunkit till ca 50. Dock ligger räntan numera på 9 %. Att jämföra med mina 13 % som jag kunde få initialt på SEK-lån.
På Andrahandsmarknaden har antalet lån stigit även där. Ca 130 i skrivande stund att investera i. Här kan man hitta bättre räntor. Uppåt 11 %. Orsaken till det är att när någon vill sälja ett lån som den t.ex. har fått 13 % när det tecknades, så kan den göra det till en win-win situation för både säljare som köpare även om den säljer den till premie.
Kalla mig gniden men nu lockar inte riktigt 9-11 % mig personligen. Men visst. Jämför med vissa svenska aktörer där du kan få ca 4 % på att låna ut pengar till en privatperson i två år (SEK-lånen på Mintos är oftast tvååriga personlån) så är det konkurrenskraftigt. Om inte annat för diversifieringens skull.
Lägg därtill att många lån på Mintos har buyback guarantee, d.v.s. bolaget som ger ut lånet lovar att betala tillbaka lånet om låntagaren inte kunnat betala på 60 dagar, så är det ju ett extra incitament att sprida sina P2P-investeringar även till Mintos.
På Mintos har det även införts en intressant detalj för vissa lån. APR för låntagaren redovisas. APR är Annual Percentage Rate och översätts som effektiv ränta. D.v.s. där räknas allt med. Alla aviavgifter, uppläggningsavgift m.m. som låntagaren får betala utöver räntan. För korta lån kan det bli skyhöga siffror här eftersom avgifterna och räntor får väldigt stor betydelse för t.ex. 30-dagars lån när det omräknas till årsbasis.
För den som gillar investera via olika valutor i P2P-lån så är Mintos ett paradis. Lån finns i mindre eller större omfattning i 12 olika valutor. Absolut flest finns av naturliga skäl i EUR, men är man t.ex. intresserad av danska, ryska eller för den delen polska lån i lokal valuta så finns det.
Alla mina SEK-lån på Mintos är current d.v.s. inga förseningar alls. Den genomsnittliga tiden kvar på lånen är ca 15 månader.
Söker man fler alternativ bland P2P tjänsterna så finns även t.ex. Grupeer, PeerBerry och ViaInvest.
Grupeer har jag skrivit om i bl.a. dessa inlägg; Frågor och svar om Grupeer, P2P-lån som alternativ investering och Grupper - En titt på en ny P2P aktör.
En jämförelse mellan Mintos, PeerBerry och ViaInvest hittar du här.
Därtill finns två nya aktörer som kan vara av intresse om man vill vara snabb på bollen. Har ej hunnit kika så mycket på dem än.
FastInvest med bl.a. personlån i olika valutor och...
Envestio med fokus på bl.a. fastighetslån.
Sist men inte minst, om du ska prova P2P tjänster, tänk liksom då det gäller aktier, på risken och din egen risktålighet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat.
Av de bolag som är fullbevakade av TradeVenue så är väl Christian Berner Tech det bolag jag personligen tyckt varit intressantast att följa och som ligger mina egna investeringspreferenser närmast. Även om det är mindre än de bolag jag brukligen köper aktier i.
Christian Berner Tech är ett teknikhandelsbolag och förutom den organiska tilväxten gjordes ett intressant förvärv för ett tag sedan som adderat till tillväxten.
Vid Q1 var försäljningstillväxten +27 %. Vilket imponerar. Det bjöd också på högre rörelsemarginaler samt ökad orderingång. Tillväxten verkar fortsätta då deras förvärvade dotterbolag för ett tag sedan annonserade att deras största enskilda order någonsin kommer bokföras under Q3.
Det enda egentliga sorgebarnet för bolaget är verksamheten i Norge. Norge är dock en liten del. Sverige är den viktigaste geografiska marknaden och står för 2/3 av försäljningen, följt av Finland.
I likhet med sina gelikar så som Addtech, Lagercrantz, Indutrade, OEM mf.l. så är det mycket medvind nu.
Om tio dagar kommer kvartalsrapporten som ska bli intressant att läsa. Indutrades Q2 var ju bra samtidigt så är Indutrades förvärstakt högre. Det lite mindre OEMs Q2 var också riktigt bra.
Värderingen för Christian Berner Tech får väl sägas vara rimlig givet att resan fortsätter för teknikhandelsbolagen.
Zommar man ut från kvartalsrapporterna och tittar på ett längre perspektiv så har vinsttillväxten för teknikhandelsbolag så som OEM, Indutrade och Addtech legat på 7-8 % i årsgenomsnitt över en 10-års period.
Om Christian Berner Tech kommer göra samma resa återstår att se.
Några tankar om Christian Berner Tech?