Disney släppte sitt Disney+ i veckan i USA, Kanada och Nederländerna. Snart kommer det även till Australien, Nya Zeeland och Puerto Rico. Ytterligare lansering till Europas större länder väntas i mars 2020. Till Sverige återstår att se.
Att Nederländerna fick så tidigt berodde tydligen på landets väl utbygda infrastruktur inom bredband. Passar således för att beta-testa tjänsten i Europa.
På en dag fick tjänsten 10 milj prenumeranter och det var tydligen över förväntan för aktiekursen tog ett skutt uppåt. Man tror nu att man kommer ha ca 15 milj prenumeranter då Disneys första kvartal är till ända (Disney har delat verksamhetsår).
Det har väl spekulerats lite i om det här är en s.k. Netflix-dödare och det tror jag inte. Tvärt om tror jag flera tjänster mycket väl kan leva i en oligopolliknande symbios. Disney äger varumärkena Disney, Pixar, Marvel, Star Wars och National Geographic. För mig är det väldigt starka varumärken, men vi får väl se hur de lyckas kapitalisera på dem i framtiden.
Troligen hyfsat i alla fall. Den som vill se den nya Star Wars-serien The Mandalorian kan som brukligt redan finna denna på valda ställen på internet. En Star Wars – Western som troligen tilltalar fler än mig själv om man är inne på lättsam sci-fi-action. Kan Disney fortsätta leverera spin-offer av det här slaget så kommer jag vara en tidig prenumerant då Disney+ lanseras i Sverige.
Det lite mer långsiktiga målet är 60-90 milj prenumeranter till 2024. Jag tror Netflix ligger på ca 160 milj i skrivande stund så Disneys ambition tror jag nog kan vara görlig.
Några tankar om Disney, Disney+ eller The Mandalorian för den delen?
Nu var det ett tag sedan, men nu kändes det som dags igen för en uppdatering kring MIILF. MIILF står för Mature Investors I´d Like to Follow - en knippe förvaltare som jag tycker är intressant att följa. För att se vad de köper, när och inte minst försöka utröna motiven bakom det hela. Det är inte meningen att ”följa John” men det är ofta intressant att följa deras agerande för att kanske kunna "gräva" lite och lära sig någonting kring hur de tänker.
Svolder IV
Elanders ca 80 kr
Nordic Waterproofing ca 80 kr
Lime Technologies ca 120 kr
Odin Fonder/Vegard Söraunet Augusti
AQ Group ca 195 kr
Biotage ca 110 kr
Dometic ca 90 kr
TIN Fonder November
Ubisoft ca 55 eur
Warren Buffett Q3
Occidental Petroleum ca 47 usd
RH ca 142 usd
Bill Nygren Q2
Diamondback Energy ca 104 usd
Concho Resources ca 108 usd
EOG Resources ca 93 usd
Constellation Brands ca 195 usd
Regeneron Pharmaceuticals ca 333 usd
Mohnish Pabrai Q3
Micron Technology ca 45 usd
GrafTech International ca 12 usd
Yacktman Q3
Macys ca 19 usd
News Corp ca 14 usd
State Street ca 55 usd
Fox Corp ca 35 usd
MSC Industrial ca 70 usd
GrafTech International ca 12 usd
Kommentar
Blandade skurar förutom GrafTeck som dök upp hos två förvaltare. Bolaget utvecklar och säljer grafitbaserade produkter. Ticker EAF. Historiken som noterat bolag är kort, men affärshistoriken är lång. Bolaget har rötter ända tillbaka till slutet av 1800-talet. GrafTech sattes på börsen 2018, på kursen 15 usd, av Brookfield Asset Management.
Byggpartner i Dalarna kom med sin Q3 rapport idag. Det var, som analytiker brukar säga, en stark rapport.
Ökad omsättning och rejält ökat rörelseresultat och vinst. Vinsten landade på 1,07 kr/aktie för kvartalet. Vilket innebar ett rejält vinstlyft. Dock ska kommas ihåg att förra årets Q3 var ganska svagt.
Orderingången kom in ungefär som året och kvartalen innan. D.v.s. det ligger på ca 500 milj kr/kvartal. Även om orderstocken totalt sett minskat under den senaste 9-månaders perioden så ser det ut som att bolaget kan hålla goda vinstsiffror tack vare ökade marginaler.
Q3:ans rörelsemarginal landade på 3,9 % och det skulle jag beteckna som väldigt goda för en byggrörelse. Hade vi pratat fastighetsutveckling så hade jag velat se 10 % i snitt över tid, men på ”rent” byggande så är runt 3 % vad man historiskt kunnat förvänta sig. Dock har Byggpartner högre målsättning än så. Det kan man säkerligen också nå under goda år.
Vad det gäller balansräkningen så var det inga överaskningar där. Kassan byggdes på ännu lite mer. Som jag tidigare skrivit så är bolaget ”kapitallätt”. Kundfordringar, leverantörsskulder, en del byggnadsställningar samt en rejäl kassa. Det är ungefär det bolaget består utav i balansräkningen. Utöver det handlar det naturligvis om människorna, personalen. Som är bolagets viktigaste tillgång.
Tyvärr kom Börsplus med en rek. De menar på attt bolaget kommer kunna dela ut 3,50 kr/aktie för verksamhetsåret 2019 vilket skulle innebära drygt 8 % direktavkastning. Det är möjligt. Byggpartner har ju även en rejäl kassa så visst de skulle även kunna kosta på sig en extra utdelning.
Blickar man framåt, in på Q4, så var den förra året faktiskt i linje med vad man kan förvänta sig .Drygt 1 kr i vinst per aktie och kvartal och det är också där jag tror Byggpartner under ”normala” förhållanden ska kunna prestera. Nästa kvartalsrapport har m.a.o. ett tuffare jämförelsekvartal än vad den här hade. Personligen tror jag därför inte att vinsten ska upp så jättemycket mer här ifrån. Jag misstänker att nästkommande kvartal kommer komma in ungefär i linje som föregående års.
Idag är vinsten på 12 månaders rullande 4,24 kr/aktie och jag kan som sagt tänka mig att vi kommer landa där för 2019 eller strax över.
Utdelningen lär ju bibehållas, troligen även ökas till 3 kr/aktie. Det är i alla fall vad jag tror. Sedan ser jag gärna att kassan bibehålls intakt. Visst, kan väl tyckas onödigt att ett byggföretag ska sitta på nettokassa, men samtidigt kan det ju öppna upp möjligheter framöver.
Tillväxtsmässigt så expanderade man till Gävle under kvartalet då man fick kontrakt på byggande åt Gävlefastigheter och Gävlegårdarna. Byggandet pågick enligt uppgift för fullt i Dalarna medan man tyckte att det lugnat sig lite i Stockholm och Mälardalsregionen.
Det gick att följa rapportpresentationen via telefon. VD Fredrik Leo och ekonomichef Helena Blom gick då igenom rapporten. Finns även på nätet att lyssna på om man så vill. Inga analytikerfrågor kom in... Underanalyserat? Ja, kanske. Så kan det vara ibland på smålistorna...
Några tankar om rapporten eller bolaget i sig?
För ett år sedan kom Beijer Alma med en rapport där man redovisade en rejäl vinstökning. Nu närmare i närtid så har det varit sjunkande organisk orderingång som varit på tapeten. Senast med -10 % och denna gång med -1 %.
Trots detta så redovisade man en ökad orderingång på +9 %. Det är naturligtvis förvärv som står för ökningen. Beijer Alma har tidigare inte varit någon egentllig förvärvare. Det goda kassaflödet har däremot delats ut vilket gjort att Beijer Alma varit en god utdelare.
På senare tid verkar man dock ändrat riktning lite. Man har börjat förvärva mer samt så har den mycket goda balansräkningen nu börjat användas mer offensivt d.v.s. tunnats ut något.
Soliditeten är fortsatt på mycket goda 51 % och nettoskuld genom EBITDA på ca 1. Jämför det t.ex. med en serieförvärvare som Addtech så använder det företag dubbelt så hög hävstång. Beijer Alma kan alltså förmodligen fortsatt förvärva om man så vill utan att det lär höja några större varningsflagg.
Nu är det svårt att sia om konjunkturen och jag är sedan väldigt gammalt ett fan av Beijer Alma, men det ser ut som om man mycket väl kan bibehålla utdelningar samt, om man så vill, addera förvärvsdriven tillväxt på 7-10 % årligen ännu ett tag. Jag är även helt lugn i att om konjunkturen dyker så har man balansräkningen att hantera det. För att vara verkstad är Beijer Alma tämligen defensivt. Detta p.g.a. att man prioriterat starka finanser ända sedan det smällde till på 90-talet.
Många verkstadsaktier har dragit iväg i värdering. Inte lika mycket Beijer Alma. Sist jag fyllde på lite var i somras. Nu är EV/EBIT ca 15-16 och PE-talet närmare 18-19, men det skulle inte förvåna mig att om Mr Market fortsätter vara på gott humör att även Beijer Almas värdering ska upp än mer här ifrån. Bolaget har ändå växt sin försäljning i snitt med 10 % årligen de senaste 10 åren. Dock lever det lite undanskymt och får inte så mycket applåder för det. Industrifjädrar gjorda i en gammal bruksort som Lesjöfors är ju inte hett precis...
Utdelningen just nu ligger på 5,10 kr/aktie. Jag räknar med att den bibehålls. På dagens kurs har du då ca 3,7 % direktavkastning. Jag vågar nog påstå att man med ganska stor säkerhet kan addera ca 7 % tillväxt på det. Du får du över tid ett bolag som ger dig en avkastning på ca 10 % årligen och det handlar då egentligen bara vad du själv vill betala för en dylik avkastning. Det beror på ditt avkastningskrav.
Tankar om Beijer Alma?
P2P-plattformen Grupeer närmar sig nu att ha 20.000 investerare och 60 milj eur i förmedlade lån. Antalet låneoperatörer på plattformen är uppe i ca 30 och det var egentligen bara under plattformens tidiga tid som jag upplevt någon cash drag. D.v.s. att pengar inte kan investeras p.g.a. för lite tillgängliga lån.
Snittärnta som erbjuds ligger nu på 13,25 % vilket är ett litet steg nedåt från de ca 15 % som det låg på i begynnelsen. Att det blir en viss räntepress är dock inte ovanligt. Sett liknande utveckling på andra plattformar.
Vad jag däremot inte sett på Grupeer är kreditförluster. Visserligen finns en s.k. buy back garanti som innebär att lånet löses om det inte blir betalt inom en viss tid. Vanligtvis 60 dagar. Huruvida sådana här garantier är värda något vet man dock inte förrän det prövas i praktiken. Peppar, peppar, ta i trä, så har jag inte upplevt en endaste kreditförlust, än.
Läsare av bloggen känner redan till Grupeer, men för nytillkomna så erbjuder Grupeer bygg- och företagslån i EUR. Den geografiska spridningen är stor. Från Norge, Ryssland till Kenya. Personligen har jag mest varit intresseras av den norska marknaden, men smaken är som baken.
Framåt vårkanten väntar återbetalning av projektet i Buvika strax utanför Trondheim. Hittills har i alla fall räntor trillat in enligt schema. De andra norska projekten har gått bra så får hoppas även detta ros land.
En s.k. auto-invest funktionen möjliggör att ställa in olika parametrar så att pengarna investeras automatiskt enligt ens egna preferenser. Om man nu inte vill utvärdera och investera individuellt. Det är en vital funktion om man vill säkerställa att pengar inte sitter ”overksamma” på kontot. Till skillnad från ett högräntekonto som genererar ränta varje dag så genererar ju pengar på en P2P plattform bara ränta om de är i arbete.
När det gäller skattesituationen så är det 30 % skatt på ränteinkomster för en rpivatperson. Investerar man överskottslikviditeter från företaget så är det naturligtvis vanlig bolagsskatt, 21,4 %, som gäller. Grupeer själva rapporter inte till Skatteverket så inget finns förtryckt. Man får sköta deklarationen själv vare sig det är privat eller via företagets bokföring.
En annan finess med Grupeer, som gör att jag tycker att plattformen ger bland den bästa avkastningen av de P2P-plattformar jag kikat på, är de s.k. cash back som kommer då och då. Oftast på 1 % men ibland t.o.m. 2 %. Det är naturligtvis ett sätt att attrahera kapital. Inte allt för sällan om någon låneoperatör snabbt vill få in pengar, men den där extra procentenheten kan ju lyfta avkastningen från ca 13-14 % till 14-15 % vilket naturligtvis är trevligt. En cash back är ju också pengar man får direkt i näven.
Det man behöver tänka på dock är risken. Inte minst plattformsrisken. Om Grupper som affärsverksamhet och plattform faljerar så riskerar man sina pengar där. Såvitt jag vet går Grupeer inte med vinst än.Det här är i och för sig heller inget ovanligt. Många P2P-plattformar är i den situationen, men man bör vara uppmärksam på att det kan komma en tid då hela havet stormar ska lekas och vi får se utslagningar av diverse P2P aktörer.
Idag finns en sådan otrolig mängd P2P-plattformar som man kan investera i. Jag har svårt att se att alla ska kunna överleva på 10-20 års sikt.
Samtidigt så lever ju fintech livets glada dagar då Europas storbanker är hårt pressade från våra politiska regelmakare. De ska både hålla superlåga räntor, får inte hålla lån med risk samt ska stå till svars för alla möjliga transaktioner som kan ske på via deras konton.
De centralbanksräntor vi har i dagens klimat vill ju jag kalla låtsas ränta. Hade marknaden varit fri så hade vi ju inte sett nuvarande löjligt låga räntenivåer. Baserade på styrräntorna från Riskbanken och ECB. På sätt och vis kan jag tycka att många av fintech bolagens räntor är mer marknadsmässiga och riskjusterat riktiga än de planekonomisk satta styrräntorna.
Nåväl, tillbaka till Grupeer. Har du provat Grupeer? Vad är dina erfarenheter?
För att vara en P2P-investering så är jag i alla fall fortsatt nöjd med Grupeer. Så för min del får det löpa på.
Vill du testa P2P-investeringar via Grupeer så kan du göra det via den här affiliate-länken.
Tänk bara på risken och din egen risktålighet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat, men det visste du säkerligen redan.