Blog Archive
Ni som följer bloggen vet att det är lite av ett intresse från min sida att handla billig mat. Eller egentligen överlag att handla så billigt som möjligt för en viss kvalité. Att det blir extra tydligt i matbutiken beror mest på att det är ett ställe där jag tycker man kan förstå kvalité ganska lätt samtidigt som jag får möjlighet att fundera kring prissättningen flera gånger i veckan.
Vi får väl börja med att konstatera det självklara. Prissättning är väldigt komplext och det går inte att sitta här och säga att en vissa vara är värd just 20% mer än en annan vara. Eller försöka motivera på vilket sätt en klocka som kostar 100 000 kr är värd just 100 gånger mer än klockan för 1000 kr. Det styrs av hur mycket pengar man har, hur intresserad man är av klockor och kanske också till viss del av behovet av att visa upp sina pengar och sitt klockintresse.
Jag hade som ambition att göra en fredagsintervju kring det här med prissättning i matbutikerna och har varit i kontakt både med en central inköpare på en av de stora butikskedjorna och en säljare från en av de stora leverantörerna. Men ingen av dessa ville vara med på en intervju med namn eller bli citerade i texten utan hänvisade vidare till mer officiella talespersoner där det stannat. Jag fick lite info, men det kändes för tunt för att köra en fredagsintervju på utan att kunna skriva ut vare sig företagsnamn eller gå ut med några siffror.
Det jag fick ut av samtalen var följande (obs detta är uppgifter som jag tolkat det från 2 enskilda personer så ta infon för vad den är):
- Det finns matvaror i matbutiken som butiken konstant har minusmarginal på. Ofta är detta en hårt prispressad storsäljare som leverantören tjänar helt ok på. Om varken butik eller leverantör tjänar pengar försvinner varan snart ur sortimentet eller justeras i pris. Att butikerna finner sig i att sälja en vara med negativ marginal är för att det är en lockvara som kunden förväntar sig ska finnas i butiken och ofta att den finns med i officiella jämförelser mellan vilken butikskedja som är billigast till exempel PRO-kassen.
- Vid kampanjer är det oftast leverantören som tar den stora ekonomiska smällen dvs sänker sitt pris riktigt ordentligt för att ta marknadsandelar och få fler att testa produkten.
- Att "tillföra värde till hyllan" är något som både butik och leverantör jobbar hårt med. I klarspråk betyder det att få kunderna att lägga mer pengar på inköp av den typen av produkter. Snarare genom att vi betalar mer per kg än att vi ökar vår konsumtion. Det kan vara bekväma förpackningar, mindre mängd vara i förpackningen, finare design på förpackningen eller upplevda mervärden som till exempel ingredienser som känns dyra men står för så liten del av innehållet att de inte påverkar tillverkningskostnaden i samma utsträckning som priset i butiken.
Kanske inga revolutionerande nyheter men ändå kul att få det bekräftat från folk på insidan. De första två punkterna tolkar jag som att man kan göra riktigt bra klipp om man väljer produkter med omsorg. Nästan så man får maten till självkostnadspris om man köper produkter som butiken har låg marginal på under en kampanjvecka när även leverantören har minusmarginal.
Det här med upplevda mervärden är något jag själv tänkt på i matbutiken de senaste dagarna. Förutom uppenbara saker som att anspela på hälsa eller exotiska eller exklusiva smaker som bara står för någon promille av innehållet har jag tänkt på koncept kopplat till ursprung. Då pratar jag inte bara om svenskt ursprung som ju är ett uppenbart mervärde. Det kan lika gärna vara salt från Medelhavet (utan att jag tror vi som konsument ska tänka så mycket på varifrån salt brukar komma eller om det stället nödvändigtvis har sämre salt än Medelhavet), ost från Västergötland (utan att säga att det skulle vara bättre ost än från Östergötland) eller att man kan läsa gårdens namn på förpackningen (utan att säga att just denna gård är bättre än gården några mil bort).
Nästan 4 gånger dyrare julskinka. Båda har svenskt ursprung och 90% kötthalt. Den högra grisen hade tydligen fått lite rapsolja i fodret.
Havregryn är en billig produkt och troligtvis kommer inte dessa 7 kr avgöra vid vilken ålder du kan sluta jobba, men priset är trots allt 50% högre. Och med 50% prisskillnad ska man enligt mig säga precis som Leif Östling, dvs "vad fan får jag?". Båda produkterna kommer från Sverige, har samma näringsvärde och jag tror det är få som sätter skillnaden i ett blindtest av gröt.
De två vänstra produkterna har exakt samma innehåll. Man betalar alltså dubbla kilopriset för att få en smidigare förpackning, inga konstigheter. Vad man får för 50 gånger högre pris på den till höger är lite mer oklart. Tydligt tillverkas saltet i den produkten på "medeltida vis", kanske funkar det argumentet på salt även om jag inte skulle vilja köpa ett hus som var byggt på medeltida vis.
Jag la upp bilden på skinkans priser på Twitter och det är tydligt att väldigt många anser att priset är ett bra sätt att få en rättvis bild av kvalitén. Hade prisbilden varit den omvända allt annat lika så hade man trott att Nybergs Deli hade haft bättre kvalité än Scan. Själv är jag skeptisk till att man bara kan blunda och plocka utan något att bli lurad och alltid får vad man betalar för. Jag tror helt enkelt inte saltet för 500 kr per kg kan motivera sitt pris om man tänker rationellt och logiskt. Sen förstår jag att skinka adderar komplexitet i form av djurhållning jämfört med saltet eller havregrynen. Jag tycker dock då att det är Scans ansvar att förklara tydligt varför varan är värd sitt pris, om nu djuren har haft det bättre tycker jag de måste förklara det på något konkret sätt och direkt på förpackningen inte allmänt svammel på hemsidan om att grisen kommer från utvalda gårdar eller fodret har en vacker solgul färg. Smaken är som baken men enligt Mitt köks smaktest finns inget samband mellan dyrare pris och bättre smak.
Man får göra som man vill med sina pengar. Men jag tycker nästan vi har ett ansvar att se till att produkter med orimlig överprissättning försvinner från hyllorna. Samtidigt är det väl bra om det skapas arbetstillfällen hos produktchefer, reklambyråer och att några produkter med jättemarginal kan göra att butikerna kan fortsätta sälja billiga basprodukterna med minusmarginal till oss prismedvetna. Jag är fullt medveten om att många anser att det är orimligt att man kan köpa skinka för 30 kr per kg och att det också ska bort från hyllorna, vilket man i så fall får försöka åstakomma genom att köpa dyrare alternativ.
----
På tal om bra pris påminner jag om att köpa mina böcker till 20% rabatt inför jul.
Äntligen måndag och sovmorgon igen. Sånt stök här hemma på helgmorgnarna när även min fru är hemma och tjatar om frukost i ottan. Men förutom sovmorgon betyder även måndag nya erbjudanden från matbutikerna.
Även om jag fortfarande är riktigt irriterad för att de aldrig kommer kycklingfilé till bra pris längre så tycker jag ändå veckans erbjudanden var helt ok med tanke på att det kan börja bli dags att bunkra upp till julbordet. Lax, sill, skinka (fanns visserligen lite billigare förra veckan, men bra att alla får en andra chans), nötfärs till köttbullar och apelsiner är en fin grund för julmaten.
Willys
Julskinka 39,90 kr/kg
Sill 220 g burk 5,90 kr
Lussebullar 3 för 12 kr
Falukorv 800 gram 19,90 kr
Bacon 3 pack 21,90 kr
ICA Maxi
Nötfärs 59,90 kr/kg
Clementiner 10 kr/kg
Äpplen 15 kr/kg
Falukorv 800 g 20 kr
Coop
Laxsida 109 kr/kg
Nötfärs 59,90 kr/kg
Apelsiner 7,90 kr/kg
Päron 15 kr/kg
Ö&B (gäller fram till onsdag)
Pepsi/Pepsi Max 4x1,5 liter 35 kr
Att handla på kampanj och bunkra upp gör jättestor skillnad för totala matkostnaden, men utöver det är det bra om man hittar billiga och bra varor som bas i de kategorier där det sällan är kampanjer. Eller där det finns varor som är billigare hela tiden än motsvarande märkesvaror på kampanj. Eldorados Kvarg eller frysta broccoli är såna produkter som jag tror att jag aldrig har sett på kampanj, men heller aldrig sett de dyrare varorna vara i närheten av samma pris ens när de varit på kampanj. I andra fall väljer vi en dyrare produkt från ett känt varumärke framför butikens egna variant, just för att vi där märker skillnad. Tänkte djupdyka i detta ämne med prisskillnad på jämförbara produkter i matbutiken imorgon i ett eget blogginlägg.
Precis som att det är köpläge när substansrabatten i Investor är 20% är det nu ett riktigt köpläge i mina två böcker. Hela 20% rabatt om du köper två böcker via förlagets hemsida. Böckerna är signerade med en liten trevlig hälsning. Priset gäller under hela december, men vill du ha böckerna innan jul så bör du beställa senast måndag 17 dec.
Beställ här via www. sternersforlag.se stoppa i varukorg och ange rabattkod M30 så dras 20% av om du köper 2 böcker eller fler (en av varje eller två av samma för att ge bort i julklapp väljer du själv). Tar du en bok av varje blir det 352 kr med fri frakt. Förlaget har många böcker men erbjudandet gäller bara de två böckerna jag skrivit dvs dessa två:
Min första bok MILJONÄR INNAN 30 OCH PENSIONÄR INNAN 40 är en handbok som går igenom grunderna i sparande och placeringar. Enkla spartips blandas med lite mer extrema tips för dig som verkligen vill snabba på vägen mot rikedomen. Jag har lagt mycket fokus på att förklara den enkla sambandet mellan sparkvot i procent av lönen och hur många år det tar att kunna sluta jobba. Om man vill. Att jobba vidare och bli riktigt rik är också ett alternativ.
Min senaste bok EKONOMISK FRIHET går lite mer på djupet om fördelarna med ekonomisk frihet och strategier för hur man kan ta ut pengarna på ett sätt så att de räcker hela livet. Andra halvan av boken är ett antal intervjuer med personer som antingen är ekonomiskt fria eller på väg att bli det. Bara välja vilken person och väg man vill försöka kopiera eller inspireras av.
Jag kommer ihåg det som igår. Hösten 2017 och det hade plötsligt dykt upp en ny podd bland de svenska aktiepoddarna. Kvalitetsaktiepodden hette den och jag tyckte genast mycket om den. Den skiljde sig ganska markant från de andra poddarna som fanns tyckte jag. Då jag hade turen att upptäcka den tidigt tror jag även jag lyckades bidra lite till dess spridning i början. Numera står de starkt på egna ben och ett nytt avsnitt kommer varannan vecka.
I den här veckans fredagsintervju får vi träffa Ola som är ankaret i podden och den med längst erfarenhet av professionell aktieförvaltning av de två. Han har lyckats skapa en fantastik avkastning de enaste 14 åren. Så ta chansen att lära er av ett proffs om ni vill slippa leva på 4% uttag om året som mig.
Då Ola precis som mig vill hålla lite låg profil blir det ingen bild eller efternamn denna gång. Podden hittar ni där poddar finns eller på deras hemsida https://www.kvalitetsaktiepodden.se/. Nu kör vi!
Berätta lite om dig själv.
Jag är 42 år och bor med min familj utanför Linköping. Både jag och Claes läste Civilingenjör Industriell Ekonomi på universitetet, och det var där vi lärde känna varandra. Jag har, via bolag, förvaltat en aktieportfölj sedan 2004 och det gör jag fortfarande. Portföljen innehåller både noterade och onoterade bolag. Jag älskar mitt jobb.
Hur länge hade du hållit på med aktier när du 2004 tog steget att gå över till aktierna på heltid?
Jag tror jag tog mina första stapplande steg 1998. Då gjorde jag som de flesta andra, investerade inte utan spekulerade. Det var Framfab, Icon, Information Highway och allt vad det hette. Räknade inte alls på bolagen utan såg bara att det gick att tjäna snabba pengar. Allt IT-relaterat rusade. Tror jag började med ca 10 000 kr som snabbt blev 100 000 kr. Sen kom kraschen och man var tillbaka på ruta ett igen. Som tur var köpte jag en resa till USA och en TV, för lite av vinsterna, innan raset började.
Under lågkonjunkturen i början på 2000-talet funderade jag mycket på om det inte fanns ”ett rätt sätt” att investera på. Där någon gång började jag läsa om Warren Buffett och sedan dess har jag varit aktiv värdeinvesterare.
Hur har den årliga genomsnittsavkastningen sett ut sen 2004? Hur klarade du dig genom finanskrisen?
Jag har en genomsnittlig årsavkastning på drygt 30% sedan 2004. Ett minusår har det blivit, 2008, då tappade portföljen ca 18%. Bästa året är 2009 med en avkastning på ca 100%. Så finanskrisen gick bra, men det var mentalt jobbigt. Rubrikerna var nattsvarta.
Jag har förstått att du och Claes jobbar ihop med investeringarna som anställda i ert eget bolag. Hur ser det upplägget ut?
Det är ett eget bolag som jag och min far startade i början på 2000-talet. Vi startade från 0 och har successivt byggt upp kapitalet i bolaget. Först genom både konsulting och kapitalförvaltning. Nu bara kapitalförvaltning. Vi har inte tagit in något externt kapital. Bolaget ägs av min familj och numera även av Claes.
Vad är egentligen en kvalitetsaktie och är det bara den typen av bolag du investerar i? Eller kan du även köpa ett sämre bolag till rätt pris?
En kvalitetsaktie, eller egentligen ett kvalitetsbolag, är för mig ett lönsamt bolag med fin historik, lett av människor du litar på.
När det gäller börsinvesteringar så vill jag bara ha den typen av bolag i portföljen. Bolagets vinst har alltid varit centralt för mig. Bolaget måste visa vinst, annars är det inte intressant, oavsett hur billig aktien är.
Hur mycket tid lägger du ner på börsen varje vecka? Vad består detta arbete av? Du behöver ju inte följa graferna i realtid som många traders antar jag?
Jag jobbar heltid med investeringar, både noterat och onoterat. Jag försöker hålla mig till 40 timmars arbetsvecka, men mentalt lägger man ju mer tid än så. Det är dock väldigt viktigt med variation i livet.
Arbetet går ju väldigt mycket ut på bolagsanalys. Man läser på om bolagen, man träffar bolagen, man räknar på bolagen och sist men inte minst, man lever med bolagen.
Själva handeln är en ganska liten del av min tid och jag försöker spendera så lite tid som möjligt framför börsskärmen. Men ska man köpa eller sälja något så hamnar man ju där.
Hur många bolag äger du åt gången och hur länge behåller du bolagen i genomsnitt?
Börsportföljen brukar innehålla ca 7-10 aktier. Jag vet faktiskt inte exakt hur länge jag brukar hålla aktierna i snitt. Så länge bolaget levererar som jag trott/hoppats på och aktien inte blir för högt värderad behåller jag. Om bolaget underpresterar och/eller jag tappar förtroendet för bolaget så säljer jag.
Ni har ju presenterat en buy & hold-portfölj i podden. Men för de som missat den kan du ge tips på 3 kvalitetsbolag som du rekommenderar på lång sikt.
Jag tycker vår buy & hold-portfölj innehåller bra exempel på kvalitetsbolag som jag tror kan prestera bra över tid. Ibland händer det att ett kvalitetsbolag blir något annat men det brukar ske relativt sällan. Ett bra bolag förblir ofta ett bra bolag. Se aktuell portfölj här.
Inom kort ska vi presentera en ny buy & hold-portfölj. Stay tuned.
Vilket är ditt livs bästa respektive sämsta aktieaffär?
Svårt att svara på. Jag ser portföljen som en helhet och har inte detaljkoll på hur enskilda aktier har presterat. Men ett bolag som definitivt bidragit positivt till utvecklingen är BTS Group.
Dåliga investeringar gör man då och då, det är ofrånkomligt. Det gäller bara att så fort som möjligt identifiera de dåliga investeringarna och flytta pengarna till något bra istället. De sämsta affärerna gjorde jag definitivt under IT-yran, innan jag blev värdeinvesterare…
Jag tackar Ola för att han ställde upp och kommer med intresse följa den uppdaterade långsiktiga portföljen som kommer i nästa avsnitt.
I dagarna laddas vår allmänna pension med nya pengar både till kontot för inkomstpension och premiepension. Jag tänkte att vi börjar med en kort sammanfattning om hur det funkar.
Alla insättningar som sker nu i dagarna baseras på lönen för 2017. Eftersom deklaration och godkännande behöver bli klar innan årslönen och därmed storleken på insättningen på kontot kan slås fast.
Den allmänna pensionen består av två delar, inkomstpension och premiepension. 16% av din pensionsgrundade inkomst (som är 93% av lönen men skit i det om det blir rörigt) sätts av till inkomstpension och 2,5% sätts av till premiepension, detta upp till en lön på strax över 40 000 kr i månaden. Det betyder att den som tjänar 45 000 kr i månaden och den som tjänar 65 000 kr i månaden får samma avsättning i kronor till den allmänna pensionen. För att kompensera att man inte får någon extra avsättning till allmän pension på lön över brytpunkten så får man normalt sett högre avsättning i procent till tjänstepension på högre delen av lönen.
Detta betyder att det mesta du kan få avsatt till inkomstpensionen för det du jobbade 2017 är 73 850 kr. Egentligen får du inte dessa pengar insatt på något konto utan de pengar som betalas in idag går till dagens pensionärer. Det du får är mer en pensionsrätt som ger dig ett värde i din kommande pension, som då kommer betalas av de som jobbar den dagen då du är pensionär. Värdet räknas här upp i takt med den svenska ekonomins tillväxt vilket i år är 3,1%. För mig som har runt en miljon här så betyder det en uppräkning på runt 30 000 kr plus nya rätter på 73 850 kr (eftersom jag under 2017 hade en lön tillräckligt stor för att ge max avsättning). Dvs pensionsrätternas värde ökar med över 100 000 kr under året.
För premiepensionens 2,5% är maximal avsättning 11 539 kr. Här sätts pengarna verkligen in på ditt konto och kommer in i början av nästa vecka. Det är här du själv kan välja fonder för hur pengarna ska investeras. Vill du ändra din fördelning måste du göra det snarast för att pengarna i nästa vecka ska komma in direkt i rätt fonder. Här finns det ingen uppräkning, utan värdeförändringen är helt beroende på hur de fonder pengarna placeras i utvecklas. Jag måste erkänna att jag inte lagt så mycket fokus på dessa fonder, då 11 000 kr per år motsvarat under 5% av mitt totala sparande och fondförmögenheten på 220 000 också motsvarat ungefär motsvarande andel av min privata portfölj. En gång i tiden hade jag PPM portföljen synlig på min vanliga inloggning hos Avanza, men nu när det ligger på eget ställe så blir det inte av att fundera så mycket på det.
Basen är indexfonder precis som i min vanliga fondportfölj men jag har även lyxat till det med en småbolagsfond som normalt sett är ganska dyr men tack vare rabatten i PPM blir betydligt billigare. Såhär ser min portfölj ut:
Nu är alltså 11 539 nya friska kronor på väg in som kommer fördelas ut i fonderna ovan.
Värt att notera är att lite extrajobb för oss som egentligen slutat jobba är väldigt gynnat i detta system. Eftersom man ligger under maxgränsen får man verkligen full avsättning i procent upp till sista tjänade kronan. Samtidigt är skatten i procent låg på låga löner. Tjänar man till exempel 100 000 kr om året kan avsättningen till pension vara ungefär lika stor som skatten. Då ska vi dock komma ihåg att det innan bruttolönen dras sociala avgifter, så helt skattefritt blir inte jobbet. Dessutom ska ju pensionspengarna skattas den dagen de tas ut.
Vilka fonder har ni i er PPM-portfölj?