Avanza publicerade idag statistik över sina kunders sparande och det är värt att fundera på vad ett sparande egentligen är, varför man sparar och vad folk egentligen sparar till. Det är nämligen inte bara kapitalet som stiger utan även storleken på de månatliga insättningarna. Varför har en 80-åring ens ett månadssparande hos en nätmäklare?
Man kan så klart ha olika åsikter om huruvida det är vettigt att snåla och gneta bort ungdomen mellan 18 och 30 för att ha ett jättehögt sparande då för att antingen kunna sluta jobba vid 40 eller ha massa miljoner vid 50. Men att använda ränta på ränta genom att stoppa in pengar tidigt och sen låta de jobba några år och sen använda pengarna tycker jag personligen känns mycket smartare än att ha ett månadssparande på 4722 kr som 80-åring med 1,7 miljoner i kapital.
Jag tycker att en period med insättningar, följt av en period med varken insättning eller uttag där kapitalet får chansen att jobba lite slutligen följt av en period med uttag borde vara en bra tumregel för de flesta. Sen kan man lägga upp det på olika sätt efter målsättning och förutsättningar. Perioden med insättningar kan tex vara att man sparar 10% av lönen mellan 30 och 63 med uppehåll för åren med småbarn och barnledighet och sen jobbar man deltid några år mellan 63 och 67 där man varken gör insättning eller uttag och sen får man fin guldkant på pensionen genom att plocka ut kapitalet som byggts upp de seanste 37 åren. Eller så sparar man stenhårt och lägger undan 90% av lönen mellan 20 och 30, lever på sparad semester och slutlön och lite små extrajobb mellan 30 och 31 och sen på kapitalet från 31 till döden. Ja ni fattar.
Är det något jag missar eller hur ska man tolka siffrorna ovan? Kan det vara att många har ett månadssparande på ett konto med barn eller barnbarn som förmånstagare eller något annat som jag inte tänkt på som förklarar siffrorna? För det verkar ju ändå vara månatliga insättningar från ett konto utanför Avanza in på Avanza. Dvs troligtvis pengar från pensionen som sätts in i aktier/fonder?
Tillägg:
Jag fick ett roligt mail med en bild från en lösare med anledning av inlägget. Tack! Det är tydligen från en kvällstidnings löpsedel för ett par år sedan. Och som mailaren uttryckte saken "Vad sparade Gunhild till egentligen?"
Ett av de senare tillskotten i vår aktieportfölj är Kindred. Med senare menar jag att jag köpte den första aktien för drygt två år sedan. Att två år känns som ett nytt innehav får väl ändå får vara en signal om att jag försöker vara långsiktig och bygga upp portföljen genom regelbundna köp.
När jag köpte de första aktierna kostade en aktie 110 kr och jag köpte ganska flitigt i början på resan ner från 110 till 80 kr. Igår stängde aktien på 75 kr vilket inte låter något vidare i sammanhanget. Trots detta ligger vi runt 10% plus i aktien (och nästan 20% upp om vi räknar in utdelning på 6 kr från 2019). Det här får mig återigen att påminnas om hur bra det är att månadsspara en fast summa varje månad, precis som man normalt sett gör med fonder. För att man då automatiskt får fler andelar när priset går ner.
Nu har jag inte månadssparat i Kindred utan köpen är utspridda och manuellt genomförda. Men nästan alla köp har varit på mellan 900-996 kr per köp vilket ger mig lägst courtage för småköp som jag gillar att göra. Det betyder att jag 3 sept 2018 fick 8 aktier för 895 kr (112 kr styck) medan jag 23 mars i år fick 40 aktier för 960 kr (24 kr styck). Köpet den 23 mars var lägsta kursen jag fick men jag gjorde flera köp under perioden 15-30 mars där jag fick mellan 35 och 39 aktier åt gången.
Tittar man på grafen ser det spontant ut som vi borde ligga minus fortfarande tycker jag. Det är som sagt tjockt med köp ovanför dagens kurs om 75 kr under hösten 2018 och våren 2019. Men just att det blev så många fler aktier vid varje blå plupp under våren 2020 har hjälpt mycket.
Det här är dock ingen strategi jag generellt sett rekommenderar i enskilda aktier. Ett vanligt misstag bland privatsparare är att man köper mer av sina förlorare och säljer sina vinnare.
Kindred är fortfarande ett relativt litet innehav för oss som med 2 200 aktier står får runt 1,5% av totala portföljen. Mina regelbundna köp är mer en effekt av att jag satt upp målsättningen 2 500 aktier i Kindred och kom igång med att bygga postion i bolaget rätt sent vilket har gjort att behovet av att fylla på har varit större i Kindred än i tex Volvo, ABB och Telia där jag gick in i 2017 med ett antal aktier jag var nöjd med. Sen har jag så klart värderat läget och trott på Kindred som bolag löpande under perioden, vilket jag skrivit några inlägg om.
Så att snitta ner sig är inget allmänt och säkert tips när det kommer till enskilda aktier, men precis samma effekt får man när man köper breda indexfonder för en fast summa varje månad. Och här tror jag verkligen på strategin att fortsätta köpa och snitta ner sig när hela börsen går dåligt under en period och då dra nytta av att man får flera fondandelar för varje månads fasta köpsumma.
Den 25e betyder lön för många av er läsare och förhoppningsvis åker en lagom stor procent av lönen in i portföljen. Jag har efter ett uppehåll vad gäller månadssparande den 25e kunnat börja månadsspara igen då vi byggt upp tillräcklig buffert utanför portföljen nu och bedömer det som lika bra att sätta det som blir över av min frus lön och mina extrajobb i arbete. Sparandet är givetvis rätt blygsamt jämfört med för några år sen när vi båda jobbade heltid. Hälften går på autogiro till fonder med fokus på tillväxtmarknadsindex och andra halvan får jag köpa aktier för. Tillsammans med återinvestering av hösten utdelningar kommer jag kunna köpa aktier för ungefär 80 000 kr under resten av året. Det ska bli kul! Den här månaden blir det mest Sampo, men kunde inte låta bli att köpa några Kindred också efter gårdagens ras.
Något som ofta kommer upp i samband med lön, uppesittarkväll och twitterdiskussioner är avvägningen hur viktigt det egentligen är med ett högt sparande eller om det är som man ofta hör att tiden och avkastningen är det som avgör slutresultatet. Jag har alltid varit av åsikten att det är sparandet som är lättast att påverka och att de flesta gör klokt i att nöja sig med en indexnära investering. Så länge portföljen är i uppbyggnadsskede så är några tusenlappar extra i månaden via extrajobb eller sparsam livsstil troligtvis lättare att uppnå än flera procents överavkastning mot index.
På temat la duktiga Niklas Aldén idag ut en bild idag på Twitter (@alden_niklas)
Här handlar det alltså om ett extra sparande på 1 000 kr i månaden. För många av oss som sparar med ekonomisk frihet som målet så handlar det ju om ett sparande på 10 eller till och med 20 tusen i månaden under år när portföljen ligger på någon enstaka miljon. Då kan du alltså multiplicera siffrorna i högerkolumen med 10 eller 20.
Visst kan du spara in 1% på onödiga fondavgifter så är det ju ett välkommet tillskott, inte minst med ränta på ränta då det är en bestående besparing som får större och större betydelse över tid. Men så länge portföljen är på "bara" ett par miljoner eller mindre så är det troligtvis klokt att fokusera på att hålla sparandet högt. Och inte minst att hålla sparandet uppe över tid dvs designa ditt liv så de fasta kostnaderna är låga och möjliggör sparande över tid. Sen kommer man alltid till en nivå när man redan har ett högt och bra sparande och den sista tusenlappen i sparande kommer vara ganska jobbig att uppnå.