Här kommer en liten uppföljning på veckans fråga som jag fick för några dagar sedan om låg pension till följd av tidigt jobbslut. Det slumpade sig nämligen så att det kom en liten nyhet på minpension.se idag.
För ett antal år sedan var det möjligt att se hur hög pension man skulle få även om man slutade jobba långt tidigare än normal pensionsålder. Det gick nämligen att ställa in att man skulle jobba deltid under en viss period. Tanken var väl att någon som funderade på att jobba halvtid under 5 år när barnen var små skulle kunna få en bra uppskattning om vad det kostade i form av lägre pension. Men det gick att använda systemet lite mer extremt än så, det gick nämligen at välja att man skulle jobba deltid, fast då ange att deltiden var på 0%. Och sen aldrig börja jobba mer än 0% igen. Till exempel kunde man som 40 åring välja att man skulle jobba deltid 0% mellan det att man fyllde 45 och 67 och sen gick i pension, vilket alltså i praktiken innebar att man slutade jobba vid 45.
Sen gjordes simulatorn om och så vitt jag förstår togs denna möjlighet bort. Det man kan göra nu är att ange sin nuvarande lön till 0 kr eller att man inte jobbar alls, men det blir ju inte användbart för den som vill laborera med att sluta jobba om låt säga 5 eller 10 år. Idag lanserades dock en nyhet som visserligen inte möjliggör att man kan simulera effekten av att sluta jobba vid 35 eller 45. Men väl vid 55, vilket även det får anses vara en stor skillnad jämfört med en mer "normal" pensionsålder.
Nu kan du alltså se en uppskattning på hur hög pension du skulle få från 55 år och framåt om du slutade jobba vid 55. Du kan också laborera lite med uttagsålder på tex viss tjänstepension eller eget pensionssparande i IPS under 10 år från 55 års ålder för att få ett så jämnt uttag som möjligt från 55 år och fram till döden där din allmänna pension kliver in från 65 års ålder.
Du hittar verktygen under rubriken Simulatorn när du loggat in med bank-id på www.minpension.se
Igår publicerade valcentralen för tjänstepension Collectum resultatet från en undersökning som SIFO gjort på deras uppdrag. De hade frågat 1039 personer mellan 18 och 65 "Vilken av följande faktorer tror du är viktigast för att få en hög pension?"
- Att du har tjänstepension
- Att arbeta länge
- Att ha hög lön
- Att ha ett privat sparande
Ni kan väl pausa här och själva låtsas att ni fick frågan och se vilket alternativ ni väljer.
Frågan är ju inte helt lätt att svara på tycker jag. Ska man utgå från sin egen situation eller från folk i allmänhet? Vad betyder "en hög pension"? Det vill säga, den som har 5 miljoner på ett ISK den dagen jag går i pension som den planerar att ta ut löpande är det "pension"? Och vad är en hög respektive låg lön?
Collectrum själva tycker däremot inte alls det var någon svår fråga med många möjliga svar beroende på situation, utan gör en stor poäng av att bara 18% svarade "rätt". Det vill säga att tjänstepension är det viktigaste.
Jag håller inte med om att det är det enda rätta alternativet för alla 1039 personer och att vi kan dra slutsatsen att 82% inte har någon koll. Låt mig ta några exempel.
- Låt säga att du är 62 år och står i valet att byta jobb. Du står inför två val som har exakt samma lön. Det ena stället är tungt fysiskt och du räknar med att orka jobba där i 3 år, här får du tjänstepension. Det andra stället är mindre slitsamt och roligare och du räknar med att orka jobba där 5 år, men får ingen tjänstepension. Svaret i det här fallet skulle jag säga är att det som kommer ha störst effekt är alternativet att arbeta länge.
- Genomsnittslönen i Sverige är enligt SCB 36 100 kr i månaden. Det betyder att genomsnittspersonen som skulle få 5 000 kr i månaden högre lön skulle få en högre allmän pension (eftersom det är långt upp till taket för de avsättningarna), man skulle inte heller behöva betala statlig skatt på löneökningen och rimligtvis borde man ju kunna spara minst 2 000 kr i månaden av denna extra och oväntade löneökning om man ville. Vilket ska jämföras med en avsättning på 4,5% av lönen som en tjänstepension motsvarar för någon som tjänar 36 100 kr, dvs 1 620 kr i månaden. Att få en högre lön som gör att ditt uttag efter skatt blir högre än 1 620 kr i månaden som du sparar kommer alltså få större effekt eftersom du förutom ditt eget sparande automatiskt får en högre allmän pension tack vare den högre lönen. I detta fall skulle jag alltså säga att det går att argumentera för att en högre lön är viktigast då det inte är helt orimligt att gå från 36 000 kr i lön till 41 000 kr i lön genom att byta tjänst eller arbetsgivare.
- Att spara 10% av lönen är ett vanligt tips som de flesta som läser den här bloggen tycker är ett väldigt försiktigt råd. Och att då påstå rakt av att tjänstepension på 4,5% av lönen för de flesta utan tvekan skulle vara rätt svar och det viktigaste för alla blir ju lite märkligt. Själv har jag runt 10 gånger mer kapital i den privata och skattade portföljen jämfört med tjänstepensionsportföljen. Och då ska alltså tjänstepensionen skattas vid uttag. Visst, mitt fall med 70-80% sparkvot under 10 år år rätt ovanligt, men att spara 15-20% av lönen skulle jag inte säga är något jättekonstigt och då kommer detta vara mycket viktigare än tjänstepensionen. För den som sparar 10% eller mer av lönen kommer det privata sparandet vara det viktigaste.
Det är så klart jättebra med en tjänstepension som tickar på i bakgrunden och som inte riskerar att spenderas varje månad på sushi och tatueringar eller som inte kan tas ut vid 40 för att gå till en ny bil även om det var tänkt som pensionssparande. Så i många fall är säkert tjänstepension det viktigaste. Men inte i 100% av fallen. Och därför kan vi inte säga att 82% svarade fel.
Håller ni med?
OBS. Glöm inte att du som saknar tjänstepension dessutom fortfarande kan spara avdragsgillt på ett IPS. Vilket främst bör vara intressant om du har hög lön dvs betalar statlig skatt.
Det är få ämnen inom området privatekonomi som varit i mer fokus än flytt av tjänstepension de senaste åren. Och under våren 2021 kom äntligen ett steg i rätt riktning då det beslutades om ett avgiftstak som gör att pensionsbolagen får ta ut max 600 kr för en flytt av fond- och depåförsäkringar.
Även om man många gånger kunnat flytta sin tjänstepension tidigare så innebar givetvis en avgift på tiotusentals kronor i princip att man låstes fast även om man inte var nöjd med sin befintliga tjänstepension. Så maxtaket för flyttavgift var verkligen ett steg i rätt riktning för en marknad med sund konkurrens och därmed minskad risk för höga avgifter i flera lager. För är det något som vi verkligen vet så är det avgifternas betydelse för ett långsiktigt sparande som till pension.
Trots de nya reglerna med en lägre avgift för att flytta sin tjänstepension är det fortfarande många som upplever det som krångligt och rörigt. Man förstår inte riktigt vilken typ av tjänstepension man har och vet inte vilka man kan flytta och hur man i så fall gör för att flytta. Enligt AMF verkar dessutom det vara så rörigt att 1/3 av de som trots oklarheterna lyckas flytta sin tjänstepension inte vet om att de flyttat den (AMF Flyttrapport 2021). Troligtvis har dessa personer fått hjälp att flytta pensionen av någon rådgivare eller för att bli ”helkund” hos en bank och på så sätt få lägre boränta. Och det säger sig ju självt att den som inte ens vet om att den flyttat sin tjänstepension nog inte riktigt har kollat igenom och jämfört alla alternativ ordentligt. En liten rabatt på boräntan syns visserligen i plånboken redan första månaden, men äts kanske på sikt upp flera gånger om av en onödigt dyr avgift för tjänstepensionen.
Med tanke på hur rörigt detta ämne tydligen är för gemene man kunde man tänka sig att de anställda på MinPension.se jobbade dygnet runt med att informera och möjligheten att flytta sin tjänstepension, avgifternas betydelse och inte minst att underlätta möjligheten att flytta tjänstepension till bolag med lägre avgifter och bättre utbud. Men så verkar inte vara fallet.
När Nordnet med sparekonom Frida Bratt i spetsen har föreslagit att MinPension.se borde bli den naturliga platsen där man inte bara kunde få en överblick på sin pension utan också genomföra flytt av tjänstepension helt digitalt var tydligen intresset väldigt svalt. Trots att MinPensions egen konsumentundersökning visat att ”folk förväntar sig mer än bara information” på deras hemsida.
Frida Bratt misstänker att förklaringen kan vara att MinPension i Sverige AB är ett helägt dotterbolag till branschorganisationen Svensk Försäkring. En branschorganisation som rimligtvis inte alls är jättesugen på att pressa avgifterna och underlätta flytt till bolagen med lägst avgifter. Läs mer om Nordnets och Frida Bratts arbete med en central och helt digital flyttportal och det motstånd de möter.
Jag håller med. Att få bort orimliga flyttavgifter var ett bra första steg, men det ska givetvis gå att flytta tjänstepensionen snabbt och enkelt via en helt digital lösning 2022!
Reklam: Jag har ett betalt samarbete med Nordnet kopplat till mitt pensionssparande som jag gör i min firma och som går att följa via Shareville, men innehållet i inläggen kopplade till pension och Nordnet är helt mina egna.
Idag såg jag av en slump att pensionsrätterna för inkomstpensionen, dvs den del av den allmänna pensionen som inte är premiepensionen ska ha betalats in. Det handlar alltså om den större delen av den allmänna pensionen som rör inkomståret 2020. Den mindre premiepensionsdelen, det vill säga den som kanske är lite mer intressant och där vi själva får välja fonder, kommer om ungefär en vecka.
Även om jag tjänade lite under 2020 och inkomstpensionen är bland det mest ospännande som finns tänkte jag ändå att jag skulle kolla in hur stor insättning jag fått. Det visade sig vara svårare än jag kunde ana. Jag loggade in på såväl minpension.se och pensionsmyndighetens hemsida via mobilen och klickade runt i minst 10 minuter utan att hitta något om insättningens storlek för detta året. Det senaste jag kunde hitta om inkomstpensionen gällde årsskiftet 2020/2021. Och för premiepensionen var det insättningen av
Jag gick sen in på en blogg på minpension.se där det mycket riktigt stod att pengarna skulle satts in på våra konton i helgen och att man skulle kunna se insättningen genom att klicka på "se dina pensionskonton" på pensionsmyndighetens hemsida. Men efter ytterligare 2 minuters försök gav jag upp.
Inte nog med att det är rörigt med allmän pension som delas upp i inkomstpension och premiepension (redan här tror jag man tappat bort 95% av befolkningen) sen ska pengarna betalas in på kontot vid två tillfällen med en veckas mellanrum. Sen går det inte att hitta insättningen för en person som i alla fall är på övre halvan av befolkningen både i datakunskap och intresse för pension och ekonomi.
Ska det vara så här? Om någon lyckas bättre än mig och lyckas hitta den nya insättningen på under 15 minuter får ni gärna säga till. För jag hoppas och tror nästan att det var jag som råkade komma in i någon ond spiral av felklick och att det egentligen var ganska lätt att hitta. Annars vår vi väl ge oss till tåls till premiepensionen betalas in under nästa vecka och se om det kanske blir tydligare då. Men jag är inte helt förvånad att intresset och förtroendet för pensionssystemet är lågt på vissa håll, när det är både rörigt och svårt att hitta info för den som verkligen försöker.
Jag har fått någon idé om att jag trots mitt tidiga jobbslut ska ha 1 miljon i såväl min PPM (premiepension) som min IPS (individuellt pensionssparande) när det är dags för uttag. Lite flummigt mål då "när det är dags för uttag" är en väldigt oklar tidpunkt. Jämförelsen haltar dessutom då uttaget från IPS kommer ske betydligt tidigare än från PPM. Kanske blir det vid 55 resp 65.
Jag lockas lite av tanken att jag tack vare tidiga insättningar och ränta på ränta kan få en ok peng i pension i förhållande till de få år jag ändå jobbade. Och jag tycker det är rätt trist att följa främst PPM-pengarna jämfört med min vanliga portfölj så jag insåg att jag behövde något mål för att göra det hela i alla fall lite intressant. Sen har jag så klart lite tjänstepension också, men den är uppdelad på olika delar och trist att följa. Här har jag gjort de bästa val jag kan och får inte flytta pengarna och dessutom kommer inga nya insättningar ske där, så den får bli vad den blir. Pensionen är ändå en ren bonus då tanken är att huvudportföljen ska räcka och bli över. Det gör att jag inte orkar lägga ner för mycket engagemang på alla olika pensionsdelar.
Jag sätter av 10% av överskottet i min firma till IPS. Egentligen mot alla tips och råd då jag inte tjänar i närheten av så mycket att jag betalar statlig skatt eller får maximal avsättning till allmän pension. Det gör att jag får en lägre avsättning till allmänna pensionen när jag sätter in pengar i IPS, eftersom det blir ett avdrag som gör att jag får lägre beskattningsbar inkomst (föräldrapeng och sjukpenning och liknande är ointressant i mitt fall, men även det minskar ju till följd av lägre inkomst). Så normalt sätt är detta helt fel upplägg och inget att rekommendera, men jag har ändå valt den här modellen. Huvudförklaringen är att större delen av den allmänna pensionen är inkomstpension vilket mer eller mindre är ett räntesparande, så jag tror avkastningen på min IPS kommer bli betydligt högre än totala avkastningen på PPM+inkomstpension. Och att jag tycker IPS där jag kan förvalta pengarna fritt och köpa aktier är mycket roligare än att betala skatt och se hur staten ett år senare trycker in lite pengar i sitt system.
Även om bara PPM är en mindre del av allmänna pensionen tycker jag det är lite intressant att jämföra utvecklingen på den och IPS. Om PPM-portföljen över tid kraftigt skulle överavkasta mot min IPS kan det vara läge att fundera ett varv till om jag verkligen aktivt ska minska mina PPM-avsättningar genom att spara i IPS. För ungefär ett år sedan då jag satte upp målet att båda portföljerna skulle nå en miljon var PPM portföljen lite större än IPSen. Men nu har IPS portföljen dragit ifrån rätt ordentligt och har ett värde på 460k jämfört med PPM på 410k. Delvis tack vare lite större insättningar, men framförallt tack vare en bättre avkastning, som hittills i år varit ungefär dubbelt så bra för min IPS som för mitt PPM.
Som synes är aktiviteten i PPM-portföljen minimal. En fond har jag haft i 10 år och de två andra i 5 år.
I min IPS är jag mer aktiv. Huvudstrategin är att köpa investmentbolag när rabatten är lite större än normalt och sälja när det är premie. I väntan på att kunna köpa tillbaka investmentbolagen till rabatt igen parkerar jag pengarna i en svensk indexfond. Det har gett några affärer i år men färre än jag hoppats då både Svolder och Lundbergs rusat vidare från premie till stor premie efter att jag sålde. Nu är de dock tillbaka på mer rimlig värdering, så hoppas kunna plocka upp de igen till rabatt inom inte en alltför avlägsen framtid. Men under tiden en stor del av portföljen ligger i en indexfond blir det så klart svårare att slå index. Förhoppningen är att kunna göra några investmentbolagsaffärer per år och däremellan följa index. Jag tycker det borde kunna göra att jag slår index med 5% om året. Köper jag till rabatt och rabatten består, blir det ingen försäljning och troligtvis inga 5% bättre än index varje år, men att köpa till rabatt bör ändå vara en ok affär på längre sikt.
1 miljon per portfölj börjar dessutom kännas som väldigt försiktiga mål. Men jag hade inte räknat med att börsen skulle gå upp så mycket i närtid när jag satte målet för ett år sedan.