I år sänkts skatten för personer över 65 år som fortfarande jobbar. Jag antar att syftet är ett uppmuntra till ett längre arbetsliv. I samband med det såg jag att Pensionsmyndigheten gick ut och använde uttrycket negativ skatt som fick en del uppmärksamhet i några tidningar och sociala medier.
Många tolkade det här med negativ skatt som att det var bättre än det verkligen var. Fenomenet är samma grej jag skrivit om flera gånger tidigare. Dvs att man så länge man betalar mindre än 17-18% skatt på sin lön så får man mer i avsättning till sin pension än man betalar i skatt. Eftersom 18,5% av pensionsgrundande inkomsten sätts av till pension. Detta gäller nu enligt pensionsmyndigheten ända upp till en årslön på 437 000 kr för personer som är över 65 år, medan brytpunkten ligger betydligt lägre för personer under 65 år. För en person född 1980 boende i Stockholm går gränsen någonstans runt 200 000 kr i årslön där skatten på arbete blir på samma nivå som avsättningarna till pensionen.
Egentligen ska arbetsgivaravgiften räknas in som en skatt och då blir det omöjligt att gå plus på skatten. Dessutom får man nästan alltid tjänstepension på höga inkomster vilket gör att dessa blir mer förmånliga än låga löner. Men det är inget som skatteverket och staten har med att göra utan är något som arbetsgivaren betalar. Det vill säga för att du ska göra dig förtjänt av en hög lön måste du leverera värde till arbetsgivaren som både räcker till arbetsgivaravgiften och tjänstepension.
Rent skattemässigt är det helt enkelt väldigt förmånligt att vara lågavlönad. En annan sak som är skattemässigt förmånligt är att ha inkomst av kapital, i alla fall om börsen fortsätter ge en avkastning på 8-10% om året och man kan betala 0,4% schablonskatt på ett ISK.
Låt oss ta ett exempel som visar hur olika skatten kan slå. Två familjer som båda vill leva på 60 000 kr i månaden efter skatt.
En familj består av en högavlönad person medan partnern är hemma och tar hand om barn och hushåll. Den högavlönade personen måste tjäna 100 000 kr i månaden för att få ut 60 000 kr.
Totalt, inkl arbetsavgifter, betalar den familjen 71 000 kr per månad i skatt för att få ut 60 000 kr att leva på.
En annan familj har 10 miljoner i kapital som de plockar ut 5% från årligen. Det ger ca 42 000 kr i månaden. Resterande 18 000 kr för att komma upp till önskade 60 000 kr i månaden efter skatt löser de genom att båda personerna behöver tjäna 9 000 kr var efter skatt. För det räcker det att ha en bruttolön på 10 500 kr.
Total, inkl arbetsgivaravgifter och ISK skatt, betalar den familjen 12 525 kr per månad i skatt för att få ut 60 000 kr i månaden att leva på.
Familj nummer ett betalar alltså nästan 6 gånger högre skatt, trots att de får ut lika mycket pengar att leva på efter skatt.
Slutsatsen blir att den som kan spara ihop ett kapital behöver inte vänta på att bli 66 år för att få en gynnsam skatt. Då kan man dessutom hinna njuta av pengarna som blir över efter den låga skatten. Fast för samhället är det så klart bäst om man jobbar till 72 och dör vid 72,5.
Din skatt på ISK och Kapitalförsäkring baseras på värdet på kontot vid ingången av varje kvartal. Sen plussar man på insättningar på kontot utöver detta. Utdelningar räknas inte som insättningar eftersom det egentligen är pengar som redan fanns på kontot bara att det flyttas från bolagens kassa till din personliga kassa. När ett bolag delar ut pengar sjunker normalt sett aktiens värde med lika mycket som den kommande utdelningen. Prisnedgången på aktien kommer några dagar innan utdelningen i samband med att den som köper aktien då inte längre har rätt till den kommande utdelningen.
Det ovanstående medför en lite rolig effekt i bolag som delar ut precis i anslutning till kvartalsskiftena. Ett sådant exempel är Klöverns preferensaktie. Den handlas nämligen utan rätt till utdelning följande datum i år: 30/3, 29/6, 29/9 och 29/12. Sen kommer pengarna in på kontot i form av utdelning den: 3/4, 3/7, 5/10 och 6/1.
Det betyder att den 30 mars så skulle aktien gå ner 5 kr vilket motsvarar den utdelning som ska komma om ett par dagar. När sen kontot stäms av vid ingången av det andra kvartalet dvs 1 april syns inte dessa pengar någonstans. De hänger i luften fram till utdelningen den 3 april skulle man kunna säga. Och när sen utdelningen dimper ner på kontot den 3 april så räknas detta alltså inte som en insättning och skapar därmed ingen skatteeffekt.
Nu är skatten på ISK/KF så pass låg att det faktum att man slipper betala skatt på någon procent av värdet av ens Klövern Pref inte har någon större betydelse. Men jag tycker ändå det är en kul grej och undrar om det råkat bli så av en slump eller om Klövern tänkte till när de valde datum för sina utdelningar. Man kan nästan tycka att fler bolag borde använda detta sätt att minska skatteffekten för ägarna, till exempel när det är dags för större engångsutdelningar i form av extrautdelning.
Ytterligare en fördel med Klövern pref är för oss som har aktierna i en kapitalförsäkring där skatten betalas direkt på kontot fyra gånger om året (istället för på deklarationen som med ISK) är att utdelningen kommer in ett par veckor innan det är dags för respektive inbetalning av skatten. Det underlättar planeringen lite då man slipper göra lika stora insättningar, sälja innehav eller spara utdelning som kontanter under flera månader i väntan på kommande skattedragning. Tyvärr har jag lite för få Klövern pref för att det ska täcka hela skatten, därför är även en kredit i depån användbar tycker jag så kan även kommande utdelningar direkt efter skatten dragits hjälpa till om man haft lite för dålig framförhållning.
Frågan är högaktuell då skatten dras från kapitalförsäkringar om ett par dagar. Och beloppet som dras baseras alltså på värdet på kontot den 1 oktober.
Skatten på ISK och Kapitalförsäkring (KF) avgörs av statslåneräntan den sista november året innan. Så det är kanske lite tidigt att börja grubbla på den redan nu även om det vissa dagar känns som hösten är på antågande. Anledningen till att jag kom att tänka på det just idag är att statslåneräntan som ligger till grund för skatten från och med idag är nere på rekordlåga -0,35%. Detta ska jämföras med +0,51% den sista november 2018, dvs det datum som ligger till grund för årets skatt på ISK och KF.
Skillnaden mellan +0,51% från sista november 2018 och dagens -0,35% är väldigt stor (0,86 procentenheter borde det väl bli, men jag vet inte ens hur man räknar ut skillnaden i procent. Det kanske finns något mattesnille som läser bloggen som kan berätta hur man räknar ut det?). När det kommer till nästa års skatt i ISK och KF kommer det dock inte bli så dramatiska skillnader, inte ens om statslåneräntan ligger kvar på denna låga nivå. För att reda ut hur det hänger ihop får vi repetera reglerna för hur skatten beräknas.
För att räkna ut skatten på ISK och KF tar man statslåneräntan den sista november och lägger på 1 procentenhet (tidigare var det 0,75 procentenheter vilket var den höjningen som det var väldigt mycket diskussion om och som Ulla Andersson hävdade bara motsvarade ett par påsar ostkrokar) och det man då får fram är den så kallade schablonintäkten. På denna schablonintäkt betalar man sedan 30% skatt. Det betyder att i år så baseras skatten på förra årets novemberränta 0,51% + 1 procentenhet = 1,51% på vilket man betalar 30% skatt = 0,453% skatt eller 4 530 kr per miljon i kapital.
Förutom att man ska lägga på 1 procentenhet på statslåneräntan finns det en till spärr som gör att skatten inte ska kunna bli för låg. Det finns nämligen ett golv som säger att schablonintäkten aldrig ska kunna bli lägre än 1,25%. Det betyder i praktikten att det inte spelar någon roll om statslåneräntan den sista november är +0,25% eller lägre eftersom man då slagit i golvet. Skatten kan alltså aldrig bli lägre än 30% av 1,25% = 0,375%.
Sammanfattningsvis talar det mesta för att vi nästa år får en skatt på ISK och KF som är lägsta möjliga 0,375% jämfört med årets 0,453%. En skattesänkning på 780 kr per miljon i kapital. Det betyder också att statslåneräntan måste stiga från dagens -0,35% till minst +0,26% fram till sista november för att skatten inte ska bli lägsta möjliga nästa år.
Reglerna med ett golv på 1,25% infördes redan 1 jan 2016 då påslaget på statslåneräntan fortfarande var 0,75 procentenheter. Det mesta talar alltså för att Ulla Anderssons "ostkrokshöjning" av påslaget från 0,75 till 1 procentenhet inte kommer ha någon effekt för just 2020 eftersom det blir golvet och inte påslaget som sätter nivån.
Som lite kuriosa kan nämnas att skatten var rekordlåg 2015 med 0,27% vilket troligtvis är förklaringen till att ett golv infördes 1 jan 2016.
25e idag och lön för många av er. Kanske kommer detta inlägg en dag för sent om ni redan fört över lönen till portföljen. Det är nämligen så att framförallt ni som sparar i en kapitalförsäkring får lite lite lägre skatt på en insättning som görs nästa vecka istället för den här veckan. Anledningen är att skatten beräknas så att den bara tas ut på halva beloppet som sätts in under andra halvåret.
Ni som redan satt in pengar kan dock andas ut, skillnaden är bara cirka 2 kr per tusenlapp i en kapitalförsäkring. För dig som sparar i en ISK blir skillnaden mindre då skatten här beräknas på annat sätt. I en ISK tar man alla insättningar under året och alla värden vid kvartalsskiften och summerar och delar sen på fyra för att få ett snittvärde under året. Men även här blir det alltså lite lite högre skatt på pengar som sätts in 30/6 än 1/7 då pengarna som sätts in 30/6 både blir en insättning och kommer med i avstämningen vid kvartal tre medan det som sätts in 1/7 blir en insättning men inte räknas med som kapital förrän vid skiftet kvartal tre till fyra.
Jag får ju ingen lön längre men kommer ändå äntligen börja månadsspara lite nya pengar. Och precis som att jag optimerar köpen för att ge så lågt courtage som möjligt så väntar jag till nästa vecka med att stoppa in pengarna i kapitalförsäkringen för att minska skatten med några kronor. Risken är så klart att börsen går upp mycket mer än 0,2% under veckan och då förlorar både jag och skatteverket på att jag väntar.
Som de flesta av er säkert redan läst så har riksdagen beslutat att avskaffa Radio- och TV-avgiften och ersätta den med en public service-skatt. Detta gäller från årsskiftet och kan ju inte kommit som någon chock för radiotjänst, men istället för att anpassa sista fakturan som man betalar så den räcker fram till årsskiftet ska vi betala som vanligt för 3 månader i slutet på november och sen få pengar tillbaka. Smidigt...
Upplägget blir så att man betalar 1% på lönen upp till 130 700 kr per år. Det vill säga tjänar man under 130 700 kr om året så betalar man 1% av lönen i public service-skatt. Tjänar man mer än 130 700 kr så slår man i maxbeloppet som är 1307 kr om året och betalar inte mer än så.
För två vuxna som bor ihop och jobbar blir alltså skatten ungefär samma som den gamla avgiften. Vinnaren blir de som bor själva och tidigare betalat samma som en hel familj. Den stora förloraren blir familjen med barn över 18 år som bor hemma och jobbar där kan det bli 3-4 personer som alla får betala 1307 kr var. Det tidigare spartipset om att bli sambos (med minst en annan person men helst så många som möjligt) för att kunna dela på fasta kostnader kommer alltså tappa lite i värde vid årsskiftet. Förutom singlar så kommer utdelningspensionärer och traders bli vinnarna då utdelning och aktievinster inte räknas som inkomst.
För egen del räknar jag med att ligga ungefär kring eller strax över brytpunkten de närmaste åren vilket gör att jag inte slipper skatten så länge jag har lite småprojekt igång. Eller som Ulla Andersson i Vänsterpartiet kanske hade kunnat vända på det och säga att nu ska jag betala en hel procent i skatt för att finanserna höginkomsttagarnas TV-tittande. Med hög lön betalar de ju betydligt lägre public service-skatt i procent än vad jag kommer göra, när de sitter där i sina högt belånade hus (med skattesubventionerade ränteavdrag) och äter ostkrokar framför TVn.
Nu över till något roligare än skatt. Idag kom utdelning från Investor på lite över 4000 kr och imorgon kommer ungefär det dubbla från H&M. Dessa pengar sätts i arbete omgående i Akelius Pref, Klövern Pref och Investor.