
Taggar

Jag har det glada beskedet att jag numera äger ca 0,0012% av bolaget Kindred. Vilket visserligen betyder att det är en bit kvar till jag kommer in på topplistan bland största ägarna, men jag äter mig sakta men säkert uppåt. Det som är lite kul är att jag klättrar uppåt på två sätt. Dels genom att jag återigen börjat köpa lite aktier i bolaget. Närmare bestämt har en del av utdelningarna under början av sommaren och alla utdelningar som kommit in senaste månaden gått till köp av Kindred.
Men en liten liten sköter sig självt genom att Kindred har börjat återköpa aktier. Närmare bestämt 50 000 aktier om dagen.
Tanken är att de ska återköpa upp emot 4 miljoner aktier totalt fram till i mitten av december (räknat på dagens kurs, går aktien ner kan de köpa lite fler aktier och går aktien upp blir det lite färre, men de får max köpa för 600 miljoner kronor).
Att bolag återköper aktier kan man säga är ett alternativ till utdelning. De har helt enkelt pengar i kassan som de inte behöver och för dessa pengar köper de sin egna aktie. Vilket gör att det blir färre aktier ute på marknaden som ska dela på framtida vinster. Det vanligaste är att bolaget sen makulerar de aktier som de köpt. I nuläget äger Kindred själva lite över 3 miljoner aktier och om de köper de tänkta 4 miljoner aktierna under resten av året betyder det att 7 miljoner av 230 miljoner aktier ägs av Kindred själva. Vilket alltså motsvarar ungefär 3% av bolagets aktier.
Det här gör så klart ingen avgörande skillnad på vinsten per aktie för 2022 om vinsten ska delas upp på 230 miljoner eller 223 miljoner aktier. På kort sikt kan så klart vinsten slå mycket mer än 3% upp eller ner som alltså påverkar mycket mer än antalet aktier som ska dela på vinsten. Men vissa bolag har varit konsekventa och köpt tillbaka aktier år efter år och då gör det en väldig skillnad över tid. Kan bolaget generera så mycket pengar att de har råd både med en utdelning på 3-4% om året (som man återinvesterar i fler aktier) och bolaget samtidigt återköper 2-3% av aktierna och man dessutom kan månadsspara och köpa lite fler aktier för tex sin lön så blir det snabbt en fin snöbollseffekt.
Nu har ju inte jag någon lön så jag får sätta ett rimligt mål att ta mig från dagens 0,0012% till kanske 0,0014% av hela bolaget inom något år. För att nå ditt behöver jag köpa 350 aktier till och nå målet 3 000 aktier. Samtidigt som Kindred återköper och makulerar ner totala antalet aktier till 215 miljoner aktier.
Kindred är fortfarande en ganska liten del av vår portfölj med runt 3% vikt (men vid början av året stod den för ca 2%, mest tack vare att aktien gått bättre än portföljen som helhet hittills i år). Jag ser gärna att den växer till 4-5%, men har inga planer på att sälja något annat för att vikta upp Kindred utan det får ta sin tid.
Jag har det senaste kvartalet tyckt det varit lite svårt att veta vad jag ska köpa för aktier. Börsen har känts lite allmänt dyr och rabatten i investmentbolagen har aldrig varit lägre under de år jag följt dessa. Det har gjort att det blivit påfyllning i preff/d-aktier den senaste tiden till stor del i brist på annat, men också för att jag tycker 6% avkastning från dagens börsnivå ändå har känts attraktivt.
De senaste utdelningarna som har återinvesterats har dock gått oavkortat till Kindred som jag inbillar mig är börsens bästa köp just nu.
Kindred är ett stort och välanalyserat bolag så jag tror väl egentligen inte jag kommit på något som övriga marknaden har missat. Trots det kan jag inte låta bli att tycka att det känns väldigt billigt på dagens nivå.
Notera att jag inte ägde en enda aktie i Kindred årsskiftet 2017/2018 när jag slutade jobba. Det vill säga dagens innehav av 2610 aktier till ett värde av 368 000 kr har tillkommit via återinvestering av utdelningar från andra bolag. Under 2019 och 2020 låg Kindred i topp bland de bolag jag köpte aktier i. Förutom ovanstående är Kindred ihop med Investor mitt största innehav i min pensionsportfölj som kan följas via Shareville, där är jag lite mer aktiv och köper och säljer lite mer frekvent.
Som ni ser gjorde jag en paus i mina köp under den kraftiga uppgången under hösten 2020 och början av 2021. Jag tänkte att jag fick vara nöjd med den position jag hade byggt upp med snittkurs runt 70 kr när aktien snabbt gick upp till 140-150 kr. Men nu har jag alltså börjat köpa igen och tycker det känns väldigt prisvärt på 140 kr, vilket är lite sjukt med tanke på att man kunde köpa för 25-30 kr för lite över 1 år sedan.
Som sagt så tror jag egentligen inte jag kan göra någon avancerad analys av marginal och omsättning de kommande åren som övriga marknaden missat. Men tänkte ändå jag kunde bjuda på hur jag tänker när jag säger att 140 kr känns prisvärt. Så får ni gärna komma med motargument i kommentarsfältet.
Kindred lyckas just nu göra 4 saker samtidigt:
1. Fokusera på tillväxt. Delvis genom att ge sig in och växa på nya marknader. Satsningen i USA kostar till exempel mer än den smakar för närvarande, men Kindred räknar med att USA ska bli en viktig marknad inom några år.
2. Göra förvärv. För en tid sedan köpte man resterande del av bolaget Relax Gaming vilket kommer synas fullt ut i Kindreds siffror från slutet av året.
3. Utdelning. Efter kursuppgången motsvarar visserligen direktavkastnigen bara runt 3%, men det är ändå helt ok.
4. Återköp av egna aktier. Vid sidan om utdelningen så kommer man under 2021 återköpa några procent av aktierna i bolaget. Det vill säga du som äger x aktier kommer i framtiden äga en lite större andel av totala antalet aktier.
Att kunna göra alla dessa saker samtidigt tycker jag är ett riktigt styrkebesked. Var och en gör de ingen större skillnad på kort sikt, men det blir en väldigt kraftig cocktail om det får hålla på ett par år. Bolaget växer, du får utdelning som du kan köpa lite fler aktier för, bolaget köper tillbaka lite egna aktier vilket gör att totala antalet aktier som framtida vinster ska delas mellan går ner, bolaget växer lite till, du får lite högre utdelning osv.
Just nu ska vi dock komma ihåg att det är mycket som gått Kindreds väg på kort sikt. Vilket också syns i aktiekursen. Casino online växte kraftigt när många satt hemma under Corona. Sportspel fick en boost när väl idrotten kom igång igen hösten 2020. Marginalen för sportspel har varit väldigt bra tack vare gynsamma utfall i matcher och marknadsföringskostnaden har varit lägre än snittet tack vare lägre konkurrens och billigare reklampriser. Dessutom ska tex Nederländerna regleras inom kort vilket kommer slå på marginalen där. Så vi ska inte räkna med att nuvarande marginal är uthållig! Men om bolaget får växa med runt 10% om året vad gäller omsättning och de dessutom köper tillbaka lite egna aktier så gissar jag att 14-15 kr i vinst per aktie borde vara rimligt som ett normalvärde inom ett par år. Det är alltså ungefär samma nivå som man ligger på idag, men som just nu inte är ett normalvärde utan ett ovanligt bra år.
För ett bolag som är så välskött och växer så fint som Kindred, dessutom i en bransch som växer förstår jag inte varför marknaden ska vara villig att betala under 15 gånger vinsten per aktie. Vilket även det är lite lägre än börsen i snitt. 15x15 kr = 225 kr. Det vill säga en uppsida på cirka 60% jämfört med dagens kurs. Plus de utdelningar man får under resans gång. Skulle jag ha tänkt helt fel och vinsten per aktie snarare stabiliseras kring 9-10 kr så bör ändå nedsidan vara begränsad.
Jag köper dock inte Kindred på 140 kr för att förhoppningsvis sälja på 225 kr. Utan köper så mycket jag kan nu för att slippa betala 225 kr när jag ska fylla på i framtiden. Som vanligt köper jag för att behålla på evig sikt och leva på de utdelningar som genereras under resans gång. Om ingen ny fakta dyker upp eller kursen drar iväg så kommer jag lägga större delen av kommande månaders utdelningar på nya köp i Kindred.
Då jag investerat en del i Kindred de senaste åren har jag börjat intressera mig lite för mekaniken bakom spel. Jag tänkte därför dela med mig av en ny lärdom som jag gjort som kanske kan vara ny för även några av er läsare.
I spelbolagens rapporter pratas det alltid om sportboksmarginalen, dvs hur mycket av insatserna som spelbolagen fått betala ut i vinster. Detta slår lite från kvartal till kvartal. Om vi tar tex V75 eller trisslotter så är ju storleken på vinsterna i förhållande till insatserna bestämda från början. På V75 tar man bara en förutbestämd del av omsättningen och delar ut till de som får 7,6 och 5 rätt. Hur mycket man vinner på 7 rätt beror på hur många andra som också hade 7 rätt. För ATG är det skit samma om 10 000 personer får 1 000 kr eller om 1 person får 10 miljoner. Samma sak med triss, de bestämmer redan när de trycker lotterna exakt hur mycket pengar som ska delas ut i vinster.
När det kommer till spel på sport till fasta odds funkar det inte riktigt så. Om 90% av allt spel på en fotbollsmatch läggs på ett lag och oddset är 1,70 så kommer bolaget få betala ut 153 kr (0,9x1,7=1,53) för varje 100 kr som kommit in. Vilket alltså blir en ren förlust. Jag har alltid tänkt att spelbolagen i största möjliga mån försökt undvika denna risk. Dvs att de försöker anpassa oddsen till hur de tror spelen ska falla ut så att de får betala tillbaka låt säga 95 kr på varje spelad hundralapp oavsett vilket lag som vinner. Sen har jag tänkt att man så klart inte alltid lyckas förutspå hur insatserna ska fördelas så man får betala tillbaka 91 kr om ett lag vinner och 101 kr om det andra laget vinner och att dessa små variationer är det som utgör den så kallade sportboksmarginalen vid nästa rapport. Historiskt har man då sagt att favoritvinster är dåligt för spelbolagen då många nöjesspelare gillar att spela på Man United, Barcelona och AIK snarare än Fulham, Valladolid eller Mjällby.
Men nu har jag lärt mig att det inte alls är så att spelbolagen försöker sätta oddsen efter hur spelen ska fördelas och att det handlar om så små siffror som 9% plus eller 1% minus på enstaka matcher. Oddsättarna är nämligen inte alls ute efter att ta minsta möjliga risk genom att försöka förutspå hur insatserna ska fördelas. De sätter istället oddsen helt efter hur sannolikt de olika utfallen är, dvs hur de skulle sätta oddsen om alla spelare var profesionella yrkesspelare som enbart spelade på statistik och sannolikhet och inte med hjärtat.
Låt oss ta ett exempel från verkligheten. I semifinalen mellan England och Danmark hade antalet spel hos Unibet fördelat sig 59% på England, 13% på oavgjort och 28% på Danmark (Detta var antalet spel och inte beloppen. Men då jag inte har tillgång till beloppen så får vi för enkelhetens skull låtsas att även beloppen fördelade sig på samma sätt). Oddsen var runt 1,7 gånger pengarna på England, 3,8 gånger pengarna på oavgjort och 5,6 gånger pengarna på Danmark. Enkel huvudräkning visar alltså att Unibet typ skulle gå jämnt upp om England vann (0,59x1,7=ungefär 1), förlora rätt mycket pengar om Danmark vann (0,28x5,6=mycket mer än 1) och tjäna väldigt mycket pengar om det blev oavgjort efter ordinarie speltid (0,13x3,8=mycket mindre än 1). Troligtvis lite ovanligt att favoriten inte blev mer spelad, för den gamla sanningen är som sagt att favoritvinster är dåligt för spelbolagen. Men folk hatar väl England helt enkelt.
För mig för det i alla fall nytt att bolagen kan förlora eller tjäna så mycket som 50% av omsättningen på en enskild match. Nu är det ju så klart mycket mer komplext än så här i verkligheten. Folk spelar på första målskytt, antal gula kort och live till olika odds under matchens gång. Men tittar vi på 1,X,2 innan matchen så är skillnaderna i utfall extremt stora.
Under ett kvartal när Unibet erbjuder spel på tusentals matcher så kommer så klart det här jämna ut sig väldigt mycket. Det kan låta som en risk att förlora 45% av omsättningen på en match. Men vinner man 50% av omsättningen på en annan match som spelas samma tid så spelar det ingen roll. Det jämnar ut sig i längden, men inte helt vilket gör att sportboksmarginalen alltså varierar med någon procentenhet kvartal för kvartal.
Frågan är om vi inte kommer få se mycket större variation nu än normalt. För jag gissar att omsättningen på slutspelsmatcherna i EM är extremt mycket större än under den vanliga lunken där matcher i Serie A, La Liga och Premier League avlöser varandra och där insatserna är ungefär lika stora och vissa resultat går för och vissa emot spelbolagen.
Enligt de siffror jag sett har oavgjort efter ordinarie speltid genomgående varit det överlägset mest gynnsamma för spelbolagen. Och av de 14 slutspelsmatcherna hittills har inte mindre än 7 gått till förlängning. Det måste vara en extremt hög andel där 50% av matcherna slutar oavgjort efter ordinarie speltid. Som Kindredägare är det bara att hoppas på förlängning även i kvällens final och sen se fram emot vad VD säger om sportboksmarginalen vid rapporten den 23 juli (även om EM pågår både i Q2 och Q3). Jag antar att effekten för Kambi är ännu större då deras verksamhet är ännu mer beroende av utfallet i fotbollsmatcher.
Med risk för att jag övertolkat betydelsen av detta eller missförstått någonting. Om intresse finns kanske jag kan intervjua någon expert på området längre fram.
Avspark 21.00 ikväll.