PerPenning
Likes
248
Antal inlägg
501
Följare
54
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
6 augusti

Dagarna

 

Jag är ju så som många vet inte en av de yngre bloggarna även om Dagny med sina 103 år slår mig med hästlängder. Jag fyllde nyligen femtio år och är därför ett halvsekel. Av dessa år har jag nu, som det heter, förvärvsarbetat heltid under 23 år. Dessförinnan studerade jag, gjorde värnplikt eller ströarbetade. Med den normala måttstocken så har jag därför ungefär 15 år kvar till en eventuell pension.

 

Jag vädrar ofta min aversion mot lönearbete. Varför då? Jo, jag har svårt att finna nöjet och glädjen med det. Däremot så är jag beroende av att fortsatt jobba för att anskaffa slantar för leverne, försörjning och fritid. Jag har jobbat ganska länge, är rätt duglig på det jag gör och därför har jag en lön i motsvarande grad. Visst är det väl viktigt att en såld timma av mitt begränsade liv har en rimlig ersättningsnivå?

 

Jag och mina vänner som är i samma ålder vädrar ungefär samma sak - vi känner oss färdiga med arbetslivet. Vi ser inga nya roliga utmaningar, värden eller anledningar till att jobba, något som jag ser varje vardag hos många yngre kollegor - de är hungriga, jobbar över och stressar på för att få erkännanden, beröm och därmed ett värde. Jag med många, vi är bortom detta - jag bryr mig inte om att bli månadens medarbetare och ser inget speciellt i att göra perfektion av mina insatser.

 

Jag får då ibland mothugg från läsare som menar att jag borde rycka upp mig, skaffa ett annat jobb eller köra lite mental träning. De menar att om man nu är så mycket på arbetsplatsen så bör man göra något roligt av det. Jag ser det lite som att om man ler så blir man gladare - det är en travesti på sann lycka och fungerar inte, tro mig -  jag har provat. Nej, det finns något djupare i det här. Att vara bra på något, som jag faktiskt är, är inte av nöd och tvång roligt.

 

För det tjatas ju om att om man bara tycker att något är roligt eller inspirerande så blir man bra på det. Det är nog så sant - att bli duktig på något kräver hårt arbete och utan lågan så blir det svårt. Men när du väl är duktig och glöden har fallnat? Vad gör man då? Slutar det jobb som ger gott om pengar och börjar om? Kanske.

 

Jag läste om Kim Ekdal Du Reitz, en av Sveriges absolut bästa handbollspelare, som mitt i en fantastisk karriär valde att sluta helt med sporten. Han säger själv att han aldrig identifierat sig med handboll, något som många andra spelare gör - för vad skulle de göra istället för att spela handboll? För Kim var träning och matcher bara en belastning de senare åren - han tyckte helt enkelt inte att det var roligt alls längre. Tänk att vara en av världens bästa på något och inte vilja göra det längre? Hur många är så modiga att de vågar ta steget och lämna allt?

 

Kim sammanfattar sitt val så vältaligt: jag vaknade på morgonen och ville bara snabbspola dagen fram till att träningen var slut. Nu vill jag bara att dagarna ska fortsätta, jag ser fram emot livet. Det har jag aldrig känt tidigare.

 

Så jag och många med mig - vi är i samma sits. Vi är duktiga på något som vi väljer att göra varje dag utan att ens tycka att det är roligt. Det kan egentligen inte få fortsätta så, det är inte rimligt. Men modet, det hittar jag inte. Inte heller alternativen ser jag utan det är ett famlande i mörker. Vad ska jag göra istället?

 

Jakten på den ekonomiska friheten är en del i svaret. För om jag inte hade behövt få in lönen, då hade jag slutat tvärt. Min lista över allt jag vill göra istället är lång. För jag vill ju också att dagarna ska fortsätta och inte behöva snabbspolas.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

5 augusti

Ny höstbudget

 

Vem ska jag tro på? Vem i hela världen kan man lita på? Gamla, rostiga slagdängor som passar i ett skakigt börsklimat. Ja, vad gör man? Lyssnade på börspodden och där vart det tumme ner. Mästerinvesteraren Kavastu och alla vårs Maggan Andersson gör tumme upp. Inte är det lätt att navigera mellan blindskär och strömmar. Kanske det är bäst att inte göra något alls? Förstärker mina indexfonder en gnutta, tror jag.

 

Att det är bra drag i svensk ekonomi fick vi ytterligare bekräftelse på när Konjunkturinstitutet på fredagsmorgonen publicerade sin uppdaterade prognos. Det verkar som om solen kommer att skina ett litet tag till. Tyvärr brister det i tillgången på kvalificerad arbetskraft samtidigt som arbetslösheten ligger på  närmare 7 procent. Att våra folkvalda i stort är så handlingsförlamade att stora delar av våra invandrade inte integreras på svensk arbetsmarknad trots att år efter år passerar är minst sagt ett underbetyg. Svaga löneökningar, lågt kostnadstryck i övrigt, en fortsatt förstärkning av kronan och låga inflationsförväntningar talar för att inflationen inte varaktigt når upp till inflationsmålet på 2 procent varken i år eller nästa år. Därmed lär heller inte reporäntan höjas förrän tidigast under senare delen av 2018 - en fortsatt drogad ekonomi, det vill säga.

 

Under de senaste dagarna så har jag och fru Penning gjort en budgetövning inför hösten. Våra riktiga sötebrödsdagar är över och vi behöver nu se över inkomsterna och deras vidare fördelning. Detta har vi gjort i You Need A Budget och för augusti så är budgeten färdig - dock något mer kostsam jämfört med beräknade intäkter. Vi fördelar ut med jämna hundralappar per post och då blir det en sådan effekt.

 

Fördelningen är så som Lyxfällans budgettavla och ser framgent ut så här:

 

  1. Boende 8 500 kronor
  2. Mat 8 400 kronor
  3. Transport 8 100 kronor (här ingår sparande till nya bilar)
  4. Kläder 8 00 kronor
  5. Sparande 23 600 kronor (här ingår amorteringar och semestersparande)
  6. Övrigt 16 400 kronor 
  7. Lån 0 kronor

Jämför vi denna budget med senaste säsongen av Lyxfällan och deras deltagare är fördelningen i genomsnitt:

 

  1. Boende 12% (vår 13%)
  2. Mat 13% (vår 13%)
  3. Transport 9% (vår 12%)
  4. Kläder 2% (vår 1%)
  5. Sparande 0% (vår 36%)
  6. Övrigt 27% (vår 25%)
  7. Lån 37% (vår 0%)

Det ter sig väldigt lika men med en väsentlig skillnad - alla kostnader för lån ligger hos oss på sparande. Sådan är konsumtionens grymma baksida, att allt du shoppar på krita lånar du av dina framtida inkomster. 

 

Det ska bli spännande att se hur det går. Hur ser din höstbudget ut?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
16 juni

Det blir roligt sen

 

Långhelg utan vila och nu är det fredag. Tagit semester tre dagar för att genomföra studentfirande av vår äldsta. Arbetsamt men ack så roligt har det varit. Nu är kalaset dock över och vi sorterar in porslinet och besticken. Slitna är vi, herr och fru Penning, och en slant har härligheten kostat - men är det något som ska få kosta så är det väl sådant som är skoj och skapar ljuva minnen?

 

Presenterna flödade över telningen med allt från salladsbestick och vackra skålar till presentkort och smycken. Hennes föräldrar stack dock ut en aning så som de enda som skänkte barnet det som med tiden skapar något faktiskt värde. Salladsbestick går ur tiden, skålar i kras, presentkort shoppas bort och smycken tappar modernitet. Vår gåva, däremot, står emot tidens tand, är evigt populär och avundsvärd, skänker tid för lycka och lugn för framtid - vi skänkte helt enkelt aktier till flickans depå.

 

Att påstå att pengar är anonymt och trist, det håller jag faktiskt med om. Pengar är blott medel för något annat i sin förlängning. Aktier, däremot, har en personlighet. Att äga en del i ett företag som gör något som man själv tycker om eller på annat sätt attraheras av är något fint och bra. Aktier är ju ett delägarskap i en verksamhet och kan aldrig bli tråkigt, enligt mig.

 

Gåvan var aktier i två företag som kära barnet tycker mycket om - Netflix och Walt Disney. Båda företagen är framgångsrika inom sina områden så som film, TV-serier och strömningstjänster. Och med tanke på att hon konsumerar en inte helt blygsam del av sin tid på produkter från dessa båda företag så är det i sig ett delägarskap i hennes liv och leverne.

 

Att få aktier i studentgåva är uppskattat. Däremot är det kanske inte lika skoj att få det när man fyller 10 år, går ut nian, konfirmerar sig eller i julklapp. Men det ska man inte bry sig om utan man ska helt lakoniskt berätta, så som Sunes pappa gör i filmerna, att det blir roligt sen. Det är trots allt helt annorlunda jämfört med förr då jag som barn kanske fick enkronor upptejpade på ett kort eller en hel femhundralapp av mormor till jul - det fanns ingen sparkultur, inga tankar om ekonomisk frihet eller att bygga något bättre för framtiden. Jag gick bara till affären och handlade upp alltsammans.

 

Både far och mor Penning jobbar på att lära ut till våra små att det är enkelt att bli välbeställd så länge som man låter tiden vara ens vän. Det går inte att plantera ett träd för tjugo år sedan men det går att göra det nu. Och ju snarare nu är desto bättre. Och inte minst är det så att en modern kvinna av idag ska vara ekonomiskt oberoende och sin egen lyckas smed. Och där är en sund privatekonomi i botten nog så väsentlig.

 

En trevlig helg önskas er alla!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

9 maj

Patron ur

 

Jag är numera nednördad i allt som handlar om pension. Dumt nog har jag varit på tok för ointresserad tidigare i livet - vilket är dumt. Och jag vet också att detta är fel forum att rya om tidig pension eftersom det jag syftar på är allt före 65 års ålder. Alla ni finanshajar med feta portföljer kan nog välja lite mer än det stora flertalet hur ni vill ha det. Att gå i pension är kanske också fel uttryck då jag egentligen inte menar att arbetslivet helt är över. Däremot, att vara löneslav för sin försörjning och varje vecka behöva släpa sig till sitt dagsverke - här finns essensen av en tidig pension i min värld.

 

En tidig pension för mig är valfriheten att göra mer som jag vill. Jobba några dagar i veckan, kanske. Ta ledigt mer och oftare. Mer av egentid och ett tempo som passar mig. Hitta nya arbetsuppgifter inom områden jag aldrig verkat till en betydligt mindre lön - då det inte spelar så stor roll. Tjatet om att då vi lever längre måste vi också jobba längre klingar ihåligt för mig. Detta är inte alls sant.

 

Allt kräva något - så även tidig pension. Vill du inte spara eller dra ned på levnadsomkostnader? Då är du rökt. Har du noll eller intet intresse för att se till att din tjänste- och premiepension arbetar väl? Då blir det svårare. Men att det skulle vara en ouppnålig dröm att lägga skiftnyckeln eller målarpenseln - det är fel.

 

Att gå i pension vid 55 års ålder är ganska svårt. Det kräver stora avsättningar att leva på för att kunna ha det drägligt. Jag siktar själv på att gå i pension vid strax före 63 års ålder om inte någon trisslott faller in. Det kan också bli tidigare beroende på hur väl guldhönan kan uppvärdera de kommande åren. Exakt hur det kommer att se ut styr vi in på ju närmre vi kommer. Vem vet, jag kanske kan bli uppsagd med avgångsvederlag? Hmm, det låter ju lite märkligt, kanske.

 

Det finns några åldersgränser att hålla i minnet. Den första är 55 år. Det är normalt först då som du kan ta ut tjänstepension och privat pensionssparande. För statsanställda med PA 03 kan du tidigast ta ut från 61 års ålder, utom vid delpension. Pensionsåldern för avtalspensioner är normalt 65 år, så om du väljer att ta ut pension tidigare blir pensionen lägre.

 

Den andra åldersgränsen att hålla koll på är 61 år. Den månad du fyller 61 får du börja ta ut de inkomstgrundade delarna av ålderspensionen, det vill säga premiepension och inkomstpension. Däremot kan du aldrig få ut garantipensionen, minimipensionen i det statliga pensionssystemet, förrän tidigast vid 65 års ålder. Den som vill trappa ned arbetslivet utan att sluta jobba helt kan också ta ut delar av den inkomstgrundande pensionen.

 

Vill du gå tidigt så ska du ta ut 25 procent av din premiepension så får du ett intyg som bevisar att du är pensionär. Då kan du utnyttja pensionärsrabatter, exempelvis på idrottsevenemang och badhus, lokaltrafik, SJ och mycket annat. Så här kommer en glad pensionär som kanske ändå jobbar?

 

Har du avtalspension ITP/ITPK bör du vänta med att gå i pension till dess du fyller 62 år. Då slutbetalas dina premier för ålders- och familjepension, vilket innebär att utfallet blir samma som om du skulle ha jobbat till 65 år - nog så bra att veta.

 

Se upp för försäljare som vill att du tar ut din pension i förtid och placerar den i kapitalförsäkringar eller andra sparprodukter. De utlovar guld och gröna skogar, men det finns inga garantier för att det ska bli en bättre affär jämfört med att du tar ut pensionen senare.

 

Så sammanfattningsvis är en tidig pension för mig i första hand att gå ned i tid om möjligt. Jag tror att det är betydligt mer trivsamt att arbeta när det inte tar all tid och energi så som en hektisk fulltid gör, åtminstone för mig. Men vad är tillåtet och finns det ens en möjlighet? Vad säger arbetsgivaren? 

 

I offentlig sektor pratar man om delpension. Inte som en rättighet utan som en möjlighet. Mycket uppskattad av de som omfattas av det men inte alla förunnat. På privata arbetsplatser heter det deltidspension eller flexpension. Oavsett namnet så inbillar jag mig att det borde ligga i arbetsgivarens intresse också att ha viljan och förmågan att fortsätta arbeta men i lite mindre omfattning?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
1 februari

Din riktning gäller

 

Det viktigast i livet är att man är tillfreds med sig själv, det är helt enkelt nyckeln till din lycka att du är din egen bästa vän. Du är ju trots allt huvudpersonen i just ditt liv, inte en statist i periferin.

 

Det är ju alltid roligt om andra människor gillar dig men det är inget att sträva emot om det går stick i stäv med din egen inställning till livet. Allt handlar om kemi och bubblande processer i våra huvuden. Det finns några intressanta vardagspsykologiska faktum som du kan roa dig med bland vänner eller på jobbet.

 

Ett sådant är folk som skriker på dig, ett i sig oförskämt beteende. Men om du bibehåller ditt lugn och talar lugnt så slutar det garanterat med att den som brölar känner sig som en idiot och inte försöker med samma medel fler gånger - åtminstone inte med dig.

 

Att berätta för människor att de har gjort ett bra jobb leder ofta till att dessa personer gärna vill upprätthålla denna smickrande bild av dem - de kommer att anstränga sig än mer för att vara just sådana. Fungerar på kollegor och inte minst barn.

 

Om du befinner dig i en grupp och alla börjar att skratta av en eller annan anledning, försök att notera diskret om någon i gruppen tittar på dig. Det sägs nämligen att i en grupp som skrattar så tittar en person instinktivt på en annan person som de känner att de har störst närhet till. Intressant tycker jag.

 

Oavsett vad du känner i olika situationer - ilska, uppgivenhet, frustration - så ta dig tiden att analysera varför du känner som du gör. Allt bottnar i en tankeverksamhet som roterar så snabbt att man inte riktigt hinner med. Tryck på pausknappen på din inre fjärrkontroll, backa lite och få perspektiv på situationen och du kommer i nio av tio fall inse att din reaktion inte är rationell och inte gynnar dig. Det handlar mycket om att bli vän med sin hjärna och dess nycker. All vår erfarenhet i kombination med nedärvda egenskaper genom årtusenden ger oss ständigt ett utfall som ibland är bra men lika ofta det motsatta.

 

Om ord och tankar kostade pengar så hade vi värderat dem mycket mer. Allt behöver inte sägas och definitivt inte så omständligt som det ofta görs. Tankar med få ord innehåller mycket mer vishet än de flyktiga. Att vila på hanen lite innan du talar kommer att leda till att du säger smartare saker. Dessutom - tala lite långsammare än vad du brukar, detta ger mer tyngd till det du vill säga och människor hinner med bättre att analysera dess innehåll.

 

Fortfarande, om inte mer än förr, är filosofen Lao Tzus ord från sjuhundratalet sann visdom.

 

Watch your thoughts, they become words. Watch your words, they become actions. Watch your actions, they become habit. Watch your habits, they become character. Watch your character, it becomes your destiny.

30 januari

Nattsudda

 

Purung, som jag inte längre är, så har vården av mitt tempel blivit allt viktigare. När en annan var tjugo bast gick det finfint att stapla shots på varandra hela natten på krogen för att sedan stiga upp och jobba samma morgon. Jag saknar det inte och jag prioriterar numera mitt välmående - där ingår motion, kost och inte minst sömn.

 

Trots att jag lätt kan slira på sänggåendet, jag vet att om jag passerar midnattsstrecket så piggnar jag till, så är en sömnrutin så oerhört viktig för så mycket - intelligensen, humöret, immunförsvaret och även vikten. Att krypa till kojs ungefär samma tid och då även vid ledighet har många fördelar, har jag insett. Kroppen tackar mig genom att snällt somna så sött utan lakanvridningar och tankenötter kring att nu måste jag sova. Att vakna av mig själv utvilad strax innan det är dags för uppstigning är en njutning.

 

Min tid är begränsad. Jag älskar en tidig morgon då den får dagen att te sig längre. Jag går i gryningstimma till gymmet och därefter hem till familjen och väcker dem, äter en god frukost, duschar och är redo att åka till jobbet klockan sju med en tacksam kropp och ett klart sinne.

 

För att detta ska fungera måste sömnen vara med i ekvationen. Numera prioriterar jag sömn - något som så många prioriterar bort för att det tar så mycket tid. Att mina kollegor fascineras över mitt tidiga morgonschema är sin sak men jag påminner dem om att jag faktiskt lägger mig mellan nio och halv tio allt som oftast. Så en seriös tidig morgonrutin kräva ett sänggående i rimlig tid - vi behöver tills mans sju till nio timmars nattvila.

 

Ju mindre din hjärna behöver fundera på morgonkvisten desto bättre. Att göra likadant varje morgon förenklar och effektiviserar. Jag förbereder med kläder och matlåda aftonen före och när larmet ringer går jag omedelbart upp och inget snoozande. En rutin är prima.

 

Jag undviker att sova ikapp. Det fungerar dåligt för de flesta dessutom. Istället handlar det om att lära sig att gå till sängs och att somna i tid varje kväll. Det är svårt att ha en varierande uppstigning. Jag går upp samma tid och åker till jobbet varannan dag och tränar varannan dag så rutinen är densamma.

 

Sömn är så viktigt. Utan en god nattsömn så spelar det liten roll hur mycket tid du förfogar över. Dagen blir inte lika klar, skimrande och tydlig när tröttheten finns där. Vi är ämnade för att sova och det finns inga genvägar. Om du sover dåligt blir immunförsvaret sämre, du blir lättare sjuk av exempelvis de förkylningsvirus som du utsätts för. Den del av immunförsvaret som hjälper till att skydda oss mot okontrollerad celldelning blir också sämre på att göra sitt jobb. Det kan i långa loppet göra att cancerrisken ökar. Och du blir dessutom grinigare, tråkigare och en sämre version av den du egentligen är. 

 

Sov gott, käre läsare!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
28 december 2016

Så blir du skuldfri

 

Att lyssna på podcasts är flexibelt och trevligt. Idag under ett gympass lyssnade jag till Plånboken och dess årskrönika - det är ett varierat program med några reportage, intervjuer och även lyssnarfrågor. Bland annat så frågade man folk på stan om de såg en höjd boränta framöver så som ett problem. Det gjorde ingen. Någon svarade att de säkert klarade av det ett tag. Ett tag? Hur länge är ett tag?

 

Belåningen i Sverige ökar fortsatt om i lägre takt. Intressant är att bolånen avtar i sin uppgång medan korta krediter ökar. Julhandeln slog nytt rekord, något som sker varje år. I runda tal ökar svenskens konsumtionskrediter med 5 % per år.

 

Själv vill jag inte låna mer. Jag är färdig med lån - de som började med ett dyrt blancolån, följt av studielån och enorma bolån. Numera finns det inga krediter längre och mitt studielån är avbetalt om 20 månader. Återstår gör mer än två miljoner kronor i bolån. Att bli helt skuldfri är en våt dröm.

 

Men hur blir man skuldfri? Vill du bli det? Det stora flertalet som har lån av något slag tror jag vill det. Lån håller en tillbaka, skapar stress och svårigheter att planera framtiden för alla de som inte har besparingar att tillgå. Så vad ska man göra då, för att bli skuldfri. Jo, betala tillbaka. Och hur är det möjligt? Jo, via en budget.

 

Att budgetera är det som hjälper oss att använda våra pengar på det som är viktigt för oss. En budget är också nyckeln till att bli skuldfri. Dina inkomster är oftast begränsade. En hundring kan dessutom bara spenderas en gång. En god utväxling är därför av vikt - så mycket bra och roligt som möjligt per krona.

 

Att budgetera smart innebär att man börjar med det nödvändiga - hyran, elen och mat och liknande. Det är svårt att betala av skulder utan tak över huvudet, mat i magen och ljus på problemet.

 

Därefter så är det viktigt att inte låna ytterligare. Därför behöver du budgetera för övriga utgifter och även sådana som kommer oregelbundet eller sällan, så som bilreparationen, julklappar och tandläkaren. Istället för att ständigt bli överraskad av dylika kostnader så ska du se även dessa utgifter som månatliga kostnader och budgetera en slant. Därmed behöver du på sikt inte nyttja krediter eller nya lån.

 

Så som det slutliga steget kommer då avbetalningsplanen. Gör en lista på alla skulder sorterat på den minsta till den största. Börja med den minsta och budgetera för att betala av den och skapa därmed ett slutdatum för lånet. För övriga skulder budgetera det minimumbelopp du behöver betala. När du når mål tar du den nya minsta skulden. Och så gör om och om igen tills du är skuldfri. Att se att en skuld försvinna ger fin motivation att fortsätta.

 

Jag vet att det finns argument för att börja med det dyraste lånet. Känner du att du kan klara av det - kör med det. Det viktigaste är att man är beslutsam och håller ut. Även stora lån krymper då man amorterar. Att bli skuldfri är ingen utopi. 

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
22 november 2016

Allt har sin arbetstid

 

Det är mörkt. Så becksvart både när väckarklockan surrar och lika dystert när det är dags att stänga ned på jobbet och bege mig hemåt. Det sägs att vi blir tröttare vid den här årstiden och det gäller åtminstone mig. Lite väl mycket av den energi jag besitter dräneras under arbetsdagen och väldigt lite är över därefter. Sådan tur att jag tjänar så bra då, tänker jag. Det är ju i sig en lögn.

 

För det är skillnad på lön och lön. Dels den som står på min lönelapp som är ganska solid. Men också den som är den riktiga - den lön som inte bara ersätts av lönearbetet utan allt runtom. Och hur det då ter sig så orealistiskt att betala med så mycket livsenergi för att erhålla de intjänade kronorna. För det är inte gratis på något sätt att jobba.

 

Jag måste pendla till jobbet, det tar tid och energi. Jag behöver en viss nivå på klädsel som kostar pengar och som måste strykas och tvättas. Jag har med mig matlåda men jag har kollegor som dagligdags unnar sig en åttiofemkronors luncher. Jag behöver förbereda mig innan arbetsdagen, inte minst genom att sova ut, äta frukost och göra mig anständig.

 

Efter arbetsdagen kan jag behöva varva ned och slappna av. Oftast är jag inte pigg och glad vid hemkomsten och för den delen full av energi för hobbies och intressen. Lite för ofta blir det en stund i soffan framför en menlös serie på tv:n.

 

Slår jag samman allt detta så sjunker timlönen drastiskt. Den sanna lönen är jobbtimmarna men också allt därutöver som kan kopplas samman med jobbet på ett eller annat sätt.

 

På grund av dessa sanningar så blir också varje intjänad slant desto mera värd. Ja, att slösa bort inkomster på något annat än det som jag finner mest värt är att förringa mig själv.

 

Men jag får fortsätta ett tag till. Jag behöver spara än mer och slösa än mindre. Det gäller bara att bibehålla fokus trots tröttheten. Sinom tid blir det vår och ljuset kommer åter.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

25 september 2016

Inget vunnet

 

Sommaren är här! Fortsatt shorts och t-shirts för mig när jag förundras över att september närmar sig sitt slut och skogen ännu inte börjat skifta i gula och röda toner. Att sitta utomhus på en trädgårdsstol och svettas under sen eftermiddag är märkligt men samtidigt behagligt. Eftersom mina depressionsmånader närmar sig är jag glad över att hösten ter sig kortare än vanligt.

 

Hade några vänner över på middag aftonen härom. Detta par har en lite tuffare ekonomisk situation än vad vi själva har. Vi talade lite om skulder. De berättade att de hade lagt om sina skulder till ett enda lån och därmed sänkt sina räntekostnader rejält. Klokt, tyckte jag. Sedan så sänkte vi också vår månadsbetalning, berättade de. Oklokt, tänkte jag.

 

Att jaga räntekostnader för livets tidigare synder är väldans begåvat. Jakten till att bli av med onödiga kreditkostnader bor i lägre räntor. Men att sedan cementera fast skulden genom att dra ned på amorteringen - för att fortsatt ha råd med en skidresa? Nja, där körde vi i diket.

 

Ett konsoliderat lån, men med lägre ränta, är fortsatt ett lån. Ekvationen är ju egentligen ganska enkel: halverar du din räntekostnad men förlänger amorteringen med det dubbla så blir lånet lika dyrt. Du förbättrar visserligen kassaflödet här och nu men använder du det till ny konsumtion har du vunnit nada.

 

Än värre är att ditt beteende inte har förändrats. Du har helt enkelt inte behövt anstränga dig alls. Jag har lite svårt för dum lathet. Fast det nämnde jag aldrig.

 

Är det inte bättre att antingen behålla amorteringen eller att investera överskottet, tyckte jag. Äh, man måste unna sig lite, blev repliken. Nä, nu sätter jag på kaffet, fortsatte jag och reste mig.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
13 september 2016

Lyckans fundament - del IV

 

Del fyra i min positivitetssatsning är kanske en något sliten pjäs. För bokstaven P i JELP står för Positiv. Lycka handlar om att vara positiv till så mycket som möjligt. Att vara positiv föds ur att tänka positiva tankar i så stor utsträckning det bara går.

 

Det är inte lätt. Vår hjärna är inte enkel att styra i den riktning som vi önskar. Samtidigt så är den synnerligen bildbar och vi kan med ganska enkla knep lära hjärnan att inte falla in i gamla mönster utan istället följa nya. Vårt huvuds tankar är skapade av hur mycket vi upprepar saker och ting - gamla, djupa hjulspår är svåra att styra bort ifrån.

 

Naturligtvis så kan vi inte alltid vakta på våra tankar. Däremot så är det enklare att vakta på sin tunga. Allt vi säger föds ur en tanke och tråkigt tal kan backspåras till en trist tanke. En trist tanke är inte av ondo om man väljer att tänka om i positiv riktning. Ett exempel.

 

Usch, vad jag är less på de här arbetsuppgifterna! Varningsflagg upp! Vad tänkte jag? Dags att tänka om - vi provar med: det finns roligare saker att göra och de ska jag ta tag i så fort jag färdigställt de här. Så ofta du kan och så ofta du förmår - tänk om.

 

Vi skapar själva vår syn på tillvaron via vårt sätt att se på världen omkring oss. Om vi kommer på andra tankar blir allt så mycket trevligare och roligare.

 

Det finns hyllmeter efter hyllmeter kring detta ämne. Att tänka positivt är inte enkelt. Att tänka positivt alltid är hart omöjligt. Med tanke (!) på att vi tänker en himla massa under en dag så finns det ingen rimlig chans till att vakta på alla de tankar som dyker upp. Så på så sätt är ekvationen omöjlig.

 

Jag skulle vilja rekommendera en podd som har givit mig en några få men ack så viktiga insikter i detta - har ni lyssnat på den? Då vet ni också vilka special effects-killarnahissen och orkestern är. Om inte, lyssna till det första avsnittet och se om det är något i det här som tilltalar. Ni hittar den här och tro mig - livet blir alltid som vi tänkt oss!

 

Detta var del fyra av åtta i serien om lyckans tumregler. Inom kort kommer inlägg om de fyra roliga reglerna - inte lika nödvändiga men likväl viktiga.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (104)
Sep (9)

Taggar