Svolders årsredovisning 2017/2018 kom i brevlådan för ett tag sedan. Framsidan pryddes av en fyrkur i Vättern utanför Motala. Fyren markerar inloppet till Göta kanal. Ett av Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna. I ett närmast väglöst land erbjöd kanalen ett effektivt sätt för tunga transporter rätt igenom landet, från kust till kust. Kanalen invigdes 1832. När järnvägen kom minskades dess betydelse. Tiderna förändras ständigt.

Tillbaka till Svolder. Svolder kan i mångt och mycket liknas vid en småbolagsfond.  Fokus ligger på bolag med ett börsvärde uner 15 miljarder kr. Liksom en del andra har Svolder anamat ideen om att det är där det är lättast att ha en ”edge” för de följs av färre placerare och är sämre genomlystna. Genom att skaffa sig mer information och kunskap ska man därmed kunna skapa överavkastning.

Man är också extra intresserad av bolag som kan dela ut pengar. Utdelningar från innehavsbolag skapar kassaflöden som kan återinvesteras utan att man nödvändigtvis  behöver sälja.

Förvaltningens kostnad variererar från år till år men brukar ligga runt 1 %.

Liknas vid en fond skrev jag men i ordförandeordet påpekar Fredrik Carlsson en viktig skillnad.

”Genom avsaknaden av in- och utflöden möjliggörs en långsiktig placeringshorisont.”

Den genomsnittlige fondspararen är faktiskt ofta sämre än fonden själv. Ofta köper man och säljer fonder med dålig tajming. När man säljer fondandelar och tar ut sina pengar tvingar man samtidigt fondförvaltaren att sälja av innehav. Vare sig han eller hon egentligen tycker det är sälj-läge eller ej. När man köper så måste förvaltaren sätta pengar i arbete. Vare sig det är köp-läge eller ej.

Drar man ut det hela över lång tid och långsiktigt sparande så kan det hela jämna ut sig, men det kan påverka väldigt på kortare sikt. Börsrubriker om dålig börs leder till att folk säjer aktiefonder vilket leder till fortsatt sjunkande kurser o.s.v. Ja ni får bilden.

Det skapas lätt överreaktioner både uppåt som nedåt på börsen för i det korta perspektivet så är det den pyttelilla andel som omsätts av aktierna i köp och sälj som bestämmer det aktuella ”värdet”.

Svolder, som inte är en fond, slipper detta in- och utflöde. De kan själva bestämma när de vill sätta pengar i arbete liksom avyttra. Jag tror att det är detta som mycket förklarar den goda avkastning som Svolder, liksom andra investmentbolag, trots allt gett över tid.

Tänk er själva om Lundberg var tvungna att sälja och köpa innehav beroende på in- och utflöde i hans ”fond”. Han hade varit tvungen att köpa Skanska på toppnivåer och sälja dem på botten. Nu gör han inte det istället kan han fokusera på långsiktigt värdeskapande.

På samma sätt kan ett bolag som Svolder fokusera på sitt kärnuppdrag, där på kontoret på Birger Jarlsgatan.

Investmentbolagsupplägget ger bolagen också möjlighet att arbeta med en liten hävstång för de som vill d.v.s. belåning. Vilket naturligtvis också bör nämnas när vi pratar om hur avkastning skapas.

Går vi tillbaka till Svolder specifikt och kollar på innehaven så är det största på ca 11 % Troax.

Troax säljer näthyllor, paneler, maskinskydd m.m och har sitt huvudkvarter i Hillerstorp, Småland.

Troax noterades 2015 och Svolder har sedan dess varit en av deras största ägare. Ökad robotisering verkar ha gynnat bolag som säljer områdesskydd och tillväxten har varit god i kombination med höga rörelsemarginaler.

I skrivande stund ligger PE-talet på ca 26 och P/S på 3,3 så det är inget som lockar att direktäga. Det förutsätter fortsatt tillväxt vilket i och för sig inte är omöjligt men man vill ju gärna köpa då det inte är inprisat.

Det näst största innehavet är GARO på ca 8 %. Garo utveckar, producerar och säljer produkter för elmaterial och elinstallationer. Även detta ett Smålandsföretag. Närmare bestämt från Gnosjö.

Svodler är även här en stor ägareoch har varit ägare sedan noteringen 2016. Man dubblade till och med sitt innehav detta verksamhetsåret.

Under ”Red October” så började t.o.m. GARO se intressant ut men priset har tyvärr rekylerat uppåt och nuvarande värdering är ca PE 19 och P/S 1,8. Ett bolag med stark balansräkning som uppvisar rörelsemarginaler på ca 12-13 % och god tillväxt är alltid intressant till rimligt pris.

Tredje exemplet från portföljen samt tredje största är Platzer. Fastighetsverksamhet med koncentration på Göteborg. Man växer både genom förvärv som projekt och handlas just nu ganska nära det egna kapitalet.

Några tankar om Svolder eller ovanstående tre exempel från deras portfölj?