Spartacus
Likes
156
Antal inlägg
578
Följare
45
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
11 timmar

Jämförelse Kameo, ToBorrow, Lendify och Mintos

Här en översiktsjämförelse med några låne-P2P tjänster som man kan investera i lån via. Fokuserar i detta inlägg på lån i SEK via de fyra aktörerna Kameo, ToBorrow, Lendify och Mintos.

 

 

Kameo grundades 2014 och erbjuder förmedling av fastighets och företagslån både i NOK som i SEK. I nuläget och för jämförelsens skull bara tittat på lånestocken i SEK.

Man väljer att acceptera låneerbjudanden som finns på sidan eller ej. Först till kvarn gäller.

Under 2017 har den genomsnittliga räntan man erhållit på lån i SEK varit 9,71%

Det inkluderar då lån mellan A-D i riskklassificering samt även företagslån helt utan ställd säkerhet. Risken kan med andra ord vara väldigt hög. Mig veterligen har dock ingen låntagare (med lån i SEK) gått i konkurs.

Tillgången på lån definierar jag som låg. Det är svårt att bygga en diversifierad lånestocksportfölj enbart genom att använda Kameo. Under 2017 avslutades och fulltecknades enbart 26 st lån i SEK.

För 10.000 kr kan man få diversifiering på 20 lån då minimumbeloppet är 500 kr. Tecknar man nästan allt som erbjuds i SEK så tar det i snitt 10 månader. Det tar m.a.o. lång tid att bygga en diversifierad portfölj i SEK.

Det finns ingen sekundär marknad och därmed ingen möjlighet att göra en tidig exit.

Det finns ingen möjlighet till autoinvest utan man måste sköta det manuellt.

Kameo skickar uppgifter till Skatteverket så ränteinkomsterna finns förtryckta i deklarationen.

Kameo Sverige AB har ej redovisat någon vinst än. Soliditeten ligger på ca 20% (2016). Det är inte Kameo man har eventuell fodran mot utan låntagaren i sig.

 

ToBorrow grundades 2013 och erbjuder förmedling av företagslån i SEK.

Man får välja vilken ränta man vill begära från olika låntagare och den med lägst ränta (tills lånebeloppet nås) under ”auktionstiden” får låna ut pengarna.

Under 2017 har den genomsnittliga räntan man erhållit varit 7,61%. ToBorrow själva anger att den genomsnittliga räntan från start räknat till dags dato är 8,7%.

Det inkluderar då lån mellan A-C i riskklassificering. I teorin en lägre risk än via Kameo. Mig veterligen har tre låntagare gått i konkurs. De bar riskklassificeringen B, B och C och räntan som begärdes av dem var från 9 % och uppåt. 3 st av 122 st fulltecknade lån blir ca 2,5 % av antalet låntagare. Jag vet ej om det förekom eller hur stora eventuella kreditförlusterna var.

Tillgången på lån definerar jag som låg. Det är svårt att bygga en diversifierad lånestocksportfölj enbart genom att använda ToBorrow. Under 2017 avslutades och fulltecknades enbart 32 st lån.

För 10.000 kr kan man i teroin få diversifiering mot 100 lån vilket är en god diversifiering. Dock så skulle det ta ca 3 år att bygga en sådan lånestocksportölj med nuvarande årlig tillgång på lån.

Det finns ingen sekundär marknad och därmed ingen möjlighet att göra en tidig exit.

Det finns möjlighet till autobud och låta systemet automatiskt bjuda på nya projekt. Man kan aktivera inställningar som gäller olika riskklassificeringar och ange olika räntor man vill begära i auktionsprocessen.

ToBorrow skickar uppgifter till Skatteverket så ränteinkomsterna finns förtryckta i deklarationen.

ToBorrow AB har ej redovisat någon vinst än. Soliditeten ligger på ca 33% (2016).

 

Lendify grundades 2014 och förmedlar lån till privatpersoner.

Man kan välja att investera manuellt eller sätta upp ett autoinvestkonto.

Vid ett stickprovsurval blev den genomsnittliga räntan 5,02 %. Urvalet gjordes på 60 st lån med 10 från varje riskklass.

Det inkluderar då lån mellan A-F i riskklassificering. Enligt Lendify själva så utgör den genomsnittliga kreditförlusten hos dem 1 %. När jag tittar runt på Andrahandsmarknaden och försöker uppskatta hur många ärenden som flaggas som ”inkasso” så hamnar det på ca 4 % av lånen. Hos Lendify (om man investearer via autoinvestkonto) finns en kreditförlustfond som ska täcka upp för eventuella kreditförluster

Tillgången på lån definierar jag som ok.  Det går bygga en diversifierad lånestocksportfölj på ganska kort tid via autoinvest och Andrahandsmarknaden. På Andrahandsmarknaden finns i skrivande stund över 200 konton till salu med mellan 1 och 135 lån i varje.

För 10.000 kr i ett autoinvestkonto kan man få exponering mot 40 lån vilket är en ok spridning, till att börja med.

Det finns som sagt en sekundär marknad, Andrahandsmarknaden, så det finns möjlighet att göra en tidig exit. De flesta lånen säljs dock till premium (försäljningspriset överstiger det utstående kapitalet på fordringarna). Som jämförelse till angiven ränta ovan så är snitträntan 6,31 %, för de sex största lånstocksportföljer på Andrahandsmarkanden. Dock inkluderar de i regel fler lån med högre riskklassificering än det jämnt viktade stickprovet ovan.

Det finns som sagt möjlighet till autoinvest så det mesta kan skötas automatiskt. Kanske förordas autoinvest då det är svårt att bygga en lånestock manuellt i Lendify samt att portföljen då får tillgodogöra sig kreditförlustfonden.

Lendify skickar uppgifter till Skatteverket så ränteinkomsterna finns förtryckta i deklarationen.

Lendify har ej redovisat någon vinst än. Soliditeten ligger på ca 20 % (2017-04). Man har dock inte fordringar gentemot Lendify utan de egentliga låntagarna. Om något händer med Lendify så har Lendify avtal med Lindorff att ta över.

 

Mintos är en P2P plattform som lanserades 2015. AS Mintos Marketplace huvudsäte är Riga, Lettland. Mintos är i grunden inte ett lånebolag utan det är istället en marknadsplats där investerare och olika lånebolag kan mötas. Ett 40-tal olika lånebolag finns i nuläget på marknadsplattformen. Olika lånebolag erbjuder olika sorters lån att investera i. Flera sorters valutor och i olika länder. I denna jämförelse riktar jag in mig på lån i SEK.

I nuläget finns det ett bolag på Mintos som erbjuder SEK-lån. Aasa Kredit. Aasa Kredit erbjuder i Sverige lån mellan 10.000 och 50.000 kr till låntagare. Den effektiva räntan är generellt hög gentemot låntagare och tangerar 40 %.  Aasa Kredit Sverige registrerades 2012 och ingår i Aasa Group (Polen och Finland är de största marknaderna för Aasa Group) som ägs av det Luxembourgbaserade Supernova som har låneverksamhet i flera länder.

På Mintos kan man välja investera manuellt eller sätta upp automatiska portföljer. Det är t.ex. möjligt att sätta upp en automatisk portfölj som bara investerar i SEK-lån.

Räntan som erbjuds för Aasa SEK-lån är 13 %. Löptiden är ca 2 år.

Någon riskklassificiering finns ej. Däremot finns en s.k. återköpsgaranti. Det vill säga Aasa återköper lånet om låntagaren inte kan betala efter 60 dagars försening (= default). Detta låter ju jättebra men man ska komma ihåg att det gäller ju bara så länge Aasa själv vill och kan detta. Det är m.a.o. viktigt att kolla upp hur solvent Aasa är i praktiken. Det betyder ju också att när ytterligare straffränta på straffränta ska betalas och fodran eventuellt ska skickas till inkasso så tar Aasa hand om de inkomsterna och hanterandet då investeraren är ”utköpt” från det hela.

Tillgången på lån definierar jag som ok från Aasa. Mellan 100 och 200 lån i SEK så vitt jag sett har alltid funnits att investera i den korta tidsrymd jag kikat. Mintos som helhet erbjuder tusentals men då kliver vi utanför SEK-komfortzonen. Mer om det en annan gång.

För 10.000 kr kan du investera i 100 olika lån vilket är en god riskspridning. Minsta belopp är nämligen 100 kr. Med antalet lån som finns går det också fort att komma upp i det antalet. Det erbjuds även i regel mellan 50 och 100 lån i SEK från Aasa på den sekundära marknaden. I praktiken så hänger dock betalningsförmågan troligen på Aasa´s egna betalningsförmåga. På så sätt blir 100 låntagare ändock bara som en exponering mot 1 aktör. 2017 gick ett av lånebolagen på Mintos ned för räkning. Även om siffror på pappret ser bra ut så kan oegentligheter dyka upp. Inte minst i unga bolag och branscher som snabbt växer och där pengarna flödar. Värt att tänka på så att man är klar över riskerna.

Den sekundära marknaden är väldigt stor på Mintos som helhet. Finns allt från de med väldigt stor rabatt till de som säljs till premium. För SEK-lånens del brukar det oftast vara en liten, liten premium (försäljningspriset överstiger det utstående kapitalet på fordringarna).

Det finns som sagt möjlighet att sätta upp en eller flera automatiska portföljer.

Mintos skickar inga uppgifter till Skatteverket så man måste själv deklarera ränteinkomsterna.

Aasa Kredit Sverige har inte redovisat vinst än och redovisade 2016 en negativ soliditet. Det verkar dock vara så att man först 2017 fick licens och började med egentlig verksamhet och kreditgivning i Sverige. På Mintos började man lista sina SEK lån ganska nyligen. Får helt enkelt vänta och se kommande årsredovisningar. Koncernmoderbolaget Supernova hade vid halvårsskiftet 2017 en soliditet på 29% och redovisar vinst.

 

Har du någon erfarenhet av nämnda aktörer och i så fall vad är den?

 

Taggar (blogg): 
1 dag

Bokslutsrapport 2017 Yara

Sålde faktiskt Yara efter rapporten. Yara är ganska volatilt sett till intjäningsförmåga och utdelningar. Har sålt och köpt delar förut i Yara fram och tillbaka men denna gången blev det en hel s.k. exit.

Anledningen var främst utdelningssänkningen. Jag har en tumregel om att starkt överväga försäljning om utdelningen sänks med mer än en tredjedel i ett bolag. I kombination med att Yara inte är ”billig”, relativt annat som går att investera i, så fick Yara gå helt för denna gång.

Utdelningen föreslås bli 6,50 nok/aktie vilket ger en direktavkastning på ca 1,9 %. Vinsten per aktie för 2017 hamnade på 14,45 nok/aktie (23,35). D.v.s. i det lägre spannet vad man brukar prestera. ”Spannet” är för övrig mellan 10 och 40 nok/aktie så det kan svänga kraftigt i Yara även om inte omsättningen gör det.

Kostnaden för naturgas har stigit och ätit upp en hel del av rörelseresultatet. Kostnaden förväntas stiga under de kommande två kvartalen också. Även om Yara investerar, effektiviserar och expanderar så har de ingen egentlig kontroll över denna kostnadsposten och hur det slår på marginalerna. Rörelsemarginalen ligger nu på ca 4 %, att jämföra med ett 10-års snitt på ca 12 %. Jag kommer säkerligen bli aktieägare igen i framtiden. Så som jag ”trejdar” i denna aktie...

Nuvarande värdering på Yara är PE 24 och EV/EBIT 30. P/S-mässigt så är det inte så farligt i Yara, men ej heller billigt utan ligger väl hyfsat ”rätt” utifrån de långsiktiga premisserna. Vinsten som 5-års medel ligger nämligen på 23 nok/aktie och det är väl runt det som man kan tänka sig en ”normal” intjäning. Men som sagt det kan svänga kraftigt och Yara köps gärna när det är som mest negativt.

Mitt GAV låg runt 280 nok och det är gärna under 300-lappen jag köper även om det går motivera högre värdering.

Den nya norska sedelserien heter förresten ”Havet”. Nya fräscha 100 och 200 nok sedlar sattes i cirkulation förra året. Försöker de säga mig något?

 

 

Taggar (blogg): 
2 dagar

Bokslutsrapport 2017 Latour

Lite minnesnoteringar kring Latours bokslut som kom här om dagen.

Substansvärdet dagen innan rapport låg på 93 kr/aktie. Vid årsskiftet var det 95 kr/aktie.

Orderingång, försäljning och vinster ökade under helåret. Rörelseresultatet landade på 11,3%  för koncernen som helhet vilket får sägas ligger i det sunda området. Då 10-års medel är närmare 10%.

Några egentliga realisationsvinster har det inte varit tal om under året.

Börsportföljen steg i värde. Som en jämförelse steg den med 11,9% och Latour jämför sig med SIXRX som steg med 9,5%.

2,25 kr/aktie kommer delas ut till aktieägarna.

Under årets lopp har man gjort förvärv inom den helägda industrirörelsen. Förvärv som motsvarar köp av en industrirörelse med ökad omsättningen utav 1,17 kr/aktie på helårsbasis

Som aktieägare har man också blivit större indirekt delägare i sorteringsföretaget Tomra och industri- och bygghissföretaget Alimak. Då Latour köpt aktier i dessa bolag. I Tomra har man fått 0,001 fler aktier/Latour-aktie till ett nuvarande värde av ca 0,13 nok/aktie. I Alimak har man fått 0,02 fler aktier/Latour-aktie till ett nuvarande värde av ca 2,68 kr/aktie.

Tomra står för ca 11% av Latours börsportfölj. Alimak står för ca 4%.

Latour ger ju inte så mycket i utdelning men räknar man ihop utdelningar samt vad man fått i förvärv (med antaganged att industrirörelser snittar ”egentligen” på P/S 1 i ”värde” ) så har man erhållit 2,25+1,17+0,13+2,68= 6,23 kr/ Latouraktie. Detta då utöver den ”vanliga” tillväxten i de helägda rörelserna eller börsportföljen.

Latour delar inte ut så mycket pengar, men ett sådant här tankeexperiment visar på att man ändå får en del "pengar". Skillnaden är bara att istället för att man själv återinvesterarer utdelningen (eller t.o.m. skatta på den och sedan återinvesterar) så låter man låter Latour återinvestera.

I det här fallet får man 1/3 att återinvestera själv och 2/3 sköter Jan Svensson & Co. om.

Tankar om Latour?

Taggar (blogg): 
10 februari

Lendify i jämförelse med Kameo och ToBorrow

Kameo och ToBorrow sysslar med P2P företagslån. Lendify med P2P personlån.

I ett tidigare inlägg kikade jag runt lite på bedömd risk för betalningsinställelse samt erhållen ränta vad det gällde P2P lån via Kameo och ToBorrow Tänkte jag skulle fortsätta jämförelsen här fast med fokus på Lendify. Alla tre aktörerna använder sig mig veterligen bl.a. av UC för bedömning av kreditrisk.

UC använder fem riskklasser, 5-1, eller även benämda A-E. Kreditbetyget indikerar hur stor risk det finns för betalningsinställelse.

Enligt uppgift från Kameo så ska vid betalningsinställelse ca 70% av eventuella panter och borgen i ett företagslån kunna drivas in, så statistiskt sett, förlorar man 30%.

Lendify uppger vid personlån att man statistiskt sett vid en kravprocess förlorar 40% .

Jag lämnar dessa siffror därhän och ämnar istället anta att man riskerar att inte få något tillbaka vid en betalningsinställelse alternativt att indrivningsavgifter och ”oppertunity costs” äter upp allt för småspararen. Går dock använda Lendifys FGF på 40% för att räkna baklänges för att få den ursprungliga risken för betalningsinställelse.

Nedan UC:s riskklassificering (för lån enligt Kameo som sysslar med företagslån) i kombination med bedömd risk för betalningsinställelse.

A. mindre än 0,24 %

B. 0,25 % - 0,74 %

C 0,75 % - 3 %

D. 3 % - 8 %

E. mer än 8 %

 

Nedan bedömd risk för betalningsinställelse (beräknad via Lendify som sysslar med personlån)

A. 0,15 %

B. 0,48 %

C. 0,9 %

D. 1,68 %

E. 3,7 %

F. 9,95 %

 

 

Ett lån via t.ex. Kameo med klassificering C löper alltså 0,75-3% risk för betalningsinställelse Ett personlån via Lendify med klassificeringen C löper 0,9 % risk för betalningsinställelse.

I detta inlägget finns uppgifter om faktiskt erhållna historiska räntor för P2P investerare via Kameo och ToBorrow.

För Lendifys del har jag fått ta stickprov via deras Andrahandsmarknad och beräkna ett medel för de olika kreditbetyg vad en P2P investare får i ränta.

Följande siffror blev det då. De verkliga medelsiffrorna kan naturligtvis avvika något men jag tror det är någorlunda representativt.

A. 1,77 %

B. 3,18 %

C. 3,72 %

D. 5,12 %

E. 7,3 %

F. 9,04 %

 

Stämmer de stickproven någorlunda och håller man sig till kreditbetygen A-E med en maximal risk på 3,7 % för en betalningsinställelse så erhålls en ränteinkomst på i genomsnitt 4,22 %.

Den siffran stämmer ganska väl med utländska P2P siffror som jag sett då risken för betalningsinställelse och räntan på ett lån ofta är samma eller närliggande procentsats.

100.000 kr investerade hos Lendify (utan några eventuella kreditförluster medräknade) blir då 2.954 kr i ränteinkomst efter skatt.

I detta inlägg så görs en liknande jämförelse med då med företagslån (som i regel bär lite större risk) och Kameo och ToBorrow som utgångspunkt och i lån med kreditbetygen A-C (för att hamna på ungefär samma risknivå som räkneexemplet ovan). Då gav 100.000 kr investerade en ränteinkomst på 5.600 kr efter skatt. Kontra 6.233 kr i utdelningar efter skatt från samma summa placerad i aktier (till aktuellt pris) i våra fyra storbanker.

En tanke man bör ha med sig är att jag misstänker att bedömningen av risker i just företagslånen (via Kameo och ToBorrow) är aningen för låga. Detta eftersom risken för betalningsinställelse och räntan man får avviker från varandra och så brukar mönstret inte vara.

Mina P2P inlägg går inte ut på att premiera eller skriva ned någon P2P tjänst. Jag vill bara nyansera bilden av P2P med lite egna räkneexempel, dess risker och förtjänster, då jag får känslan att det läggs väldigt mycket på marknadsföring.

Personligen anser jag att man mycket väl kan diversifiera sina kapitalplaceringar på de tillgångar man nu själv finner sig bekväm med. Bara man har koll på vad man kan förvänta sig vad det gäller risk och avkastning.

Har du andra avkastningsiffror att presentera per riskklass för P2P lån så får du gärna kommentera nedan.

Taggar (blogg): 
10 februari

P2P eller bankaktier?

En risk som man, liksom banker, löper genom att investera i P2P-lån är kreditförluster. Det finns ju alltid en risk att en långivare inte kan betala längre utan ställer in ränteinbetalningar och amorteringar.

För att hantera risken med detta så brukar man bedöma kreditvärdigheten hos låntagaren. Störst i Sverige att bedömma kreditvärdigheten är Upplysningscentralen även kallat UC, men P2P-låneförmedlare använder sig även av t.ex. Creditsafe i kombination med UC.

Ju högre risken för betalningsinställelse är ju högre ränta krävs i regel från låntagaren. I alla fall ska det fungera så. Ju högre risk, ju mer betalt.

För bolag har UC fem riskklasser, 5-1, eller även benämda A-E. Kreditbetyget indikerar hur stor risk det finns för betalningsinställelse. I genomsnitt ska vid betalningsinställelse ca 70% av eventuella panter och borgen kunna drivas in, så i praktiken riskerar man, statistiskt sett, 30%. Dock anser jag man ska ta det med en nypa salt. Risken finns att det tillkommer indrivnings- och administrationsavgifter samt diverse ”oppertunity costs” då det säkert kan drar ut på tiden. Bättre är nog att räkna med siffrorna indikerar risken att förlora fordran helt och hållet.

Nedan UC:s riskklassificering för bolag i kombination med bedömd risk för betalningsinställelse.

A. mindre än 0,24 %

B. 0,25 % - 0,74 %

C 0,75 % - 3 %

D. 3 % - 8 %

E. större än 8 %

 

Ett lån med klassificering C löper alltså 0,75-3% risk för betalningsinställelse Den optmistiske anser att 70% av eventuell kreditförlust kan återfås medan den pessimistiske räknar med att risken att förlora allt är just 0,75-3%.

Nu till en jätteviktig sak. Det här är bara medelsiffror. I verkligheten går inte kreditförluster till på det sättet. I alla fall inte historiskt. Vare sig i storbankerna eller bland de mindre utlånarna. Graferna för kreditförluster ser i princip ut likadant för alla aktörer.

Det är business as usual tills en urblåsning kommer. Då accelererar kreditförluster fort. Kikat på blancolån och samma grafer där. De accelelerar fort när lågkonjunktur och arbetslöshet slår till.

Räkna alltså med att kreditförluster kommer vara sällsynta tills de slår till brett. Även om vissa P2P aktörer infört Andrahandsmarknad så räkna med att det kommer finnas få köpare men många säljare på lånefordran då. Samma fenomen som på smålistorna när det gäller aktier.

Nåväl. Låt oss titta på inkomsterna nu istället.

Jag har tagit en närmare titt på låneförmedlarna Kameo och ToBorrow samt vilka ränteinkomster man fått där. Både Kameo och ToBorrow använder sig utav UC samt hanterar företagslån. Lån genomförda under det första verksamhetsåret är undantagna (2015 för ToBorrow och 2016 för Kameo) utifall de ej är representativa.

Kameos ränta på avslutade och fulltecknade lån (from 2016 tills nu) var:

A. 5,88%

B. 8,73%

C. 10,63%

D. 12,21%

 

Kameo förmedlar lån i SEK och NOK. Investerar man i NOK tar man naturligtvis även en valutarisk.

 

För ToBorrows del (from 2015 tills nu) så är siffrorna

A. 6,87%

B. 7,53%

C. 8,19%

D Inga förmedlade

 

Jämför vi bara A-C lån så visar Kameo alltså upp 8,41% och ToBorrow 7,53. Kameo inkluderar dock även lån i NOK vilket medför en valutarisk för investeraren. Vi kan dock snabbt göra ett överslag och notera att ca 8% bör en investerare kunna få om denne investarer via P2P företagslån. Risken för kreditförlust är du upp till och med 3%, men märk väl att kreditförlusterna inte kommer komma i jämn takt över tid. Låt oss göra det enkelt för oss och anta att vi aldrig gör någon kreditförlust.

100.000 med 8% samt 30% skatt på det ger en inkomst på 5.600 kr.

Som en jämförelse så erbjuder de fyra storbankerna (SEB, SHB, Swedbank, Nordea) en genomsnittlig direktavkastning på idag 6,68%.

100.000 i bankaktier med direktavkastning på 6,68 % i en ISK samt schablonskatt för 2018 på det ger en inkomst på 6.233 kr

En annan stor svensk P2P aktör är Lendify. Undantog dock dessa i jämförelsen då de håller på med personlån inte företagslån och därmed ger lägre ränta till P2P investerare.

Med banker och bankaktier så löper man också risk. Jämförelsen är inte gjord för att befrämja köp av bankaktier för när kreditförluster hopar sig för banker så riskerar naturligtvis även vinster och utdelningar att sjunka för dem. Dock alltid kul med en titt på nuläget. Storbankerna och P2P-lån har ju trots allt en del gemensamt, och vissa saker skiljer sig dramatiskt.

Hur ser du på P2P-aktörer och bankaktier?

9 februari

REITs

REITs (Real Estate Investment Trusts) är en bolagsform som syftar till att ta in kapital för att köpa fastigheter och/eller finansiera fastighetsaffärer. Minst 90% av vinsterna ska skickas vidare till ägarna i form av utdelningar. På detta sätt så slipper REITS enligt lagstiftningen att skatta för vinsten. REITs är m.a.o. en bolagsform för att slussa vidare kassaflödet från t.ex. uthyrning av fastigheter.

 

Redovisad vinst är inte egentligen intressant för REITs. Anledningen är för att det är just kassaflödena man är ute efter.

Resultaträkningen för en REIT består i grova drag av hyresintäkter, drift och underhållskostnader för fastigheterna, administrativa avgifter (till fastighetsförvaltare, managers, finansiella rådgivare o.s.v.), räntor samt avskrivningar.

Det är den sista delen, avskrivningar, som gör att vinsten är missledande i REITs. Fastigheterna bokförs till inköpsvärde men skrivs sedan av löpande. Som många fått erfara så sjunker dock fastigheter sällan i värde över någon längre tid utan har en tendens att öka. I en REITs resultaträkning så får det dock vinsten att sjunka. Ofta markant då det utgör en stor post.

Istället är branschstandard att använda FFO (Funds From Operation) som kan sägas vara vinsten + avskrivningar, för att få fram ett slags driftresultatet. Det är ju detta resultat som kan skiftas ut i reda pengar till ägarna.

Dock så är FFO inte helt rättvisande heller. IPO-kostnader, kostnader för köp av nya fastigheter o.s.v. har ju egentligen inte med själva driften att göra. Därför har många bolag någon modifierad FFO. En del kallar det AFFO (Adjusted Funds From Operation), CFFO (Core Funds From Operation) eller NFFO (Normalised Funds From Operation). Vad som ingår och inte ingår i dessa begrepp skiljer sig dock från bolag till bolag och vid en jämförelse mellan bolag gör man bäst att själv avgöra hur man vill räkna och sedan vara konsekvent. Att jämföra bolagens egna uppgifter med varandra kan vara ganska missvisande.

Kostnader för IPO nämnde jag ovan. Kan de verkligen vara så stora? Ja, för en del. Ofta redovisar REITS kraftiga intäktsökningar, stora förvärv et.c. men det man ska komma ihåg extra mycket då det gäller REITs är att tänka per aktie/andel. Förvärv måste i princip göras med hjälp av att man ger ut fler aktier/andelar. Det ger en utspädning över tid men i regel så växer bolaget så pass så det ändock lönar sig.

Eftersom REITs i princip delar ut allt så bygger man inte upp ett eget kapital över tid. Kapitalet kommer från investerare samt belåning. Det gör också att REITS i regel (såvida det inte gäller s.k. debt REITs) har en modest belåningsgrad på sina fastigheter. Man har inga möjligheter att bygga upp någon nämnvärd buffert inom bolaget. När/om det blåser motvindar så kan man tvingas att antingen låna till dåliga lånevillkor alternativt begära in mer pengar till låga emissionskurser. Sitta med 90% belåning på sina fastigheter då är inte att rekommendera. Därav ligger belåningen ofta under 60% för en s.k. equity REIT (REIT som tar in kapital för att köpa och hyra ut fastigheter). Jämfört med t.ex. vanliga fastighetsbolag så är belåningen därför i regel lägre.

Vad brukar locka hos en REIT då? Jo de höga utdelningarna och att de ger en exponering mot fastigheter utan att själv behöva gå igenom att vad det innebär med att köpa och hyra ut fastigheter. En REIT är ju i princip en samling fastigheter som man äger andelar i och där man får ut driftnetto, minus räntekostnader för belåningen, i handen.

Är det bara att casha in utdelningar då över tid?

Mjae. Risken med REITs är beroendet av skulder och räntan. Detta syns inte minst vid en jämförelse med värderingen av bolagen samt Feds ränta. Föga förvånande så har priset på populära och månadsutdelande REIT:n Realty Income (Ticker: O) sjunkit i takt med att Fed höjt räntan.

Samtidigt som Fed över tid höjt räntan från 0,2 till 1,5 har Realty Incomes aktiekurs gått från ca 69 usd till ca 48 usd. Ishares REIT ETF (Ticker: REET) har haft samma negativa kursutveckling under samma period. Från ca 29 usd till 23 usd. Samma med de flesta andra.

Kursnedgången har pressat upp direktavkastningen på Realty Income till 5,37%. Det kan för många verka attraktivt, men man ska tänka på att i korta perspektivet kan det ”värdet” lätt ätas upp av kursnedgång i aktien.

Det är fullt möjligt att hålla REITs i en kapitalförsäkring. 15% källskatt brukar hållas en tid på utdelningar, men kan återfås. Skatten i en kapitalförsäkring är baserat på värdepapprens värdering, inte köp, försäljningar eller utdelningar.

Köp av värdepapper i en annan valuta medför som bekant också en valutarisk.

Några tankar om REITs i dessa tider?

 

Taggar (blogg): 
7 februari

Risker med utländska P2P-lån

I peer to peer lånens förlovade tid så kan det kanske vara dags att ta en titt på utländska peer to peer lån. Per to peer lån är när man lånar eller lånar ut till andra personer (ibland inkluderas även företagslån). Det sker ofta via en förmedlingstjänst i form av en digital plattform. Det finns i Sverige flera sådana förmedlingstjänster och vänder vi blickarna mot utlandet så vimlar det praktiskt taget av dem. Äldre förmedlingstjänster från brittiska öarna till nystartade från baltstaterna.  Vilka de enskilda aktörerna är får du som läsare googla fram själv för tanken är inte att leda någon vidare på något.

Principen är ganska enkel som investerare. Har du sparkapital att undvara så kan du starta ett konto hos någon aktör och börja låna ut det.

Som förmedlare av peer to peer lån så kan det fungera på två sätt. Man kan vara själva utlåningstjänsten som ”säljer” sina lån vidare till investerare eller så är man en förmedlare och marknadsplats mellan investerare och olika utlåningsföretag som ”säljer” sina lån till investerare. Ungefär som ett fintech Amazon.

Aktörerna brukar finansiera sina utlånade pengar genom att ha tagit egna lån. Exempelvis obligationer med, säg, 10% ränta. Får de sedan 20% ränta på sina SMS-lån så blir det en förtjänst. Fördelen för dessa aktörer att använda sig av peer to peer investerare är att de kan ta dessa ”lån” till P2P-investerare i samma utsträckning som de utökar sin lånestock. På så sätt måste de inte låna i förväg utan kan refinansiera sig och bara betala ränta på redan utlånade pengar. Garanterat räntenetto med andra ord.

Så för att förenklat exemplifiera. Lånapengaravossdyrt AB tar ett lån på 1000 kr med 10% ränta. Lånar ut det till 20% ränta. Lägger upp lånet till P2P-investera att investera i. En hugad P2P-låneinvesterare ”köper” lånet och får 10% ränta av Lånapengaravossdyrt AB. Lånapengaravossdyrt AB kan ta de 1000 kr och låna ut till någon annan för 20% samtidigt har man ett räntenetto på 10% på det gamla lånet o.s.v. Fiffigt va!?

Om du tycker det låter oproblematiskt och som guld och gröna skogar så kan vi väl ta fram lite problem och risker med P2P-lån och investeringar i dem via utländska aktörer.

Ränteintäkter ska beskattas som vanligt med 30% om du är skattskyldig i Sverige (vilket de flesta är). Dessa aktörer skickar inget i förväg till Skatteverket utan det är bara att kavla upp ärmarna och göra grovjobbet själv.

Valutarisk. Investerar du via lån i utländsk valuta, må det vara euro, ryska rubler eller georgiska lari bär du valutarisk.

Som utlånare kan man ibland ha återköpsgaranti. Det ska innebära att man får pengarna tillbaka om den enskilde låntagaren inte kan betala. Detta gäller ju dock naturligtvis bara om aktören som ”garanterar” detta är solvent. Vilket inte kan garanteras. Vi pratar ju i regel om bolag här med lövtunn soliditet.

Seriositeten hos förmedlingstjänsten måste bedömas. Det är trots allt där du sätter in pengarna. Enkelt att sätta in, ja. Hur fort går det att få ut dem igen?

Ibland erfodras diverse kopior på id-handlingar. Hur bekväm är du att skicka kopior på pass och namnsignatur till en internetsida som administreras av vem vet vad? Även om de är seriösa hur säkert är deras system?

Med det sagt så är P2P-lån ett växande fenomen och på marknader som är större än den svenska så erbjuds också bättre räntor än här i Sverige för P2P-låneinvesterare. Alla är fria att leka bank om de vill, men tänk bara över riskerna innan samt hur mycket du är villig att riskera.

Tankar om P2P-lån?

 

Taggar (blogg): 
6 februari

Latour för 90 kr

Gick igenom lite köp på 90 kr i Latour idag. Tydligen var kursen nere och vände på 89,20 kr. Där ser man.  Skadar aldrig att ha ordrar som ligger uppe. Plötsligt händer något ute i världen och vips, så fångar man något.

Kan också utläsa av graferna att kurserna på världens börser gått ned lite de senaste dagarna. HERREGUD! VILKET RAS!

Skämt å sido. Det går upp och det går ned. När det går upp så har alla gjort kloka aktieval. När det går ned så är det någons fel...

Tillbaka till Latour.

Latour består ju av de noterade bolagen Assa Abloy, Sweco, Fagerhult, Securitas, Tomra, Troax, HMS Networks, Loomis, Nederman och Nobia samt ett 70-tal onoterade industribolag. En mix av noterat och onoterat med andra ord.

Gillar man investmentbolag (vilket jag i regel gör) så är Latour inte att förakta. Substansvärde, aktiekurs liksom rörelsemarginaler inom verksamheterna har stadigt gått uppåt de senaste åren. Just det sistnämnda är värt att komma ihåg samt att Latour just består av mycket industri. Denna bransch har en tendens att få pressade marginaler då konjunkturen vänder nedåt. Det betyder att man ska vara lite försiktig att köpa då det går som bäst. Ofta kan denna typ av bolag få höga multiplar på toppvinster vilket gör att det blir kaka på kaka värderingsmässigt. Viker intjäningen nedåt så pressar inte bara marginalerna utan även multiplarna faller eftersom det nu inte är ”populärt” längre med dessa bolag. Dubbelt så hårt fall med andra ord.

Snart presenteras Latours bokslut. Ser fram emot den. Något annat jag också är nyfiken på att läsa är, lite halvt om halvt bortglömda, Nederman som återfinns i Latours portfölj. Miljöteknikbolaget som jag hållt ett öga på ett tag nu, men ej vågat ta i, än.

Tankar om Latour eller Nederman?

Taggar (blogg): 
3 februari

Bokslutsrapport 2017 Autoliv

Autoliv släppte sin rapport för några dagar sedan. Orderingången verkar ha varit god och Electronics planeras knoppas av under Q3 2018. Själv är jag lite ljummen till denna delning.

Att rörelsevinsten raderas under Q4 och den sjunkande vinsten 2017 berodde på nedskrivningar av goodwill. Totalt har 234 milj usd av goodwill skrivits ned under året. Justerar man rörelseresultatet så ligger rörelseresultatet ungefär i nivå med förra året. Ca 55 kr/aktie (57), men nu är en nedskrivning resultatpåverkande så vinsten kom in på 38,20 kr/aktie.

Nuvarande kurs är 1150 kr vilket skulle betyda ett PE-tal på 30,1 och EV/EBIT 21,9 eller justerat PE-tal på ca 21.

Mina Autoliv-aktier är köpta till en lägre värdering i höstas och jag är inte sugen att öka i nuläget. Min ljumma inställning till delningen i kombination med att aktien verkar stiga högre och längre från mitt ”bevakningspris” kan trigga en försäljning istället. Hatar att vara kortsiktig, men vi får se vad som händer.

Tar gärna emot tankar från andra kring Autoliv för det här är inget bolag jag egentligen följt länge.

På bild nedan. Billanseringar under kvartalet där Autoliv haft ett finger med. Jag äger ingen av modellerna...

 

 

 

Taggar (blogg): 
3 februari

Bokslutsrapport 2017 Hexpol

Nästa bokslutsrapport in för granskning är från ett annat fordonsrelaterat bolag, Hexpol. En stor del av Hexpols produktion handlar om att tillverka olika sorters plastdetaljer till fordonsindustrin (ca 40% av kunderna).

Hexpol har en förvärvsdriven strategi därav den fina tillväxten (ca 13 % försäljningstillväxt i snitt per år de senaste 10 åren). Min investeringstes från början var att Hexpol hade en väldigt stark balansräkning samtidigt som det mesta såg ut att gå åt rätt håll. Förra året skiftades en hel del av den stora kassan ut till aktieägarna (via en extrautdelning). Första halvåret av 2017 bjöd på valutamedvind, medan andra halvan verkade börja bjuda på valutamotvind. Hexpol har en stark exponering mot USA.

Så vad har hänt som helhet under 2017?

Försäljningen har ökat med 12 %, men rörelseresultatet ökade bara med 3 %. Marginalpress m.a.o.

Rörelsemarginalen landade på 16,2 % (17,7). Resultatet per aktie blev 4,44 kr/aktie (4,06) men då är ca 0,30 kr/aktie av dem en engångsvinst hänförlig till skattesänkningen i Trumpenomics USA. Så krasst sett så ökade visserligen försäljningen men egentligen inte vinsten. Prisspress verkar fortsätta i branschen. Därtill hänför man marginalpressen till att man får ut lägre marginaler ifrån, under året, förvärvade verksamheter.

Vid Q3 var soliditeten 60 %. Man har nu jobbat upp den till 68% (77). Detta årskifte har man ingen nettokassa utan det står ungefär plus, minus, noll. Nettokassan delades ju i princip ut förra året. Balansräkningen är dock långt ifrån dålig. Det finns utrymme för fortsatta förvärv i den.

En ordinarie utdelning om 1,95 kr/aktie föreslås (1,75).

Om nuvarande trend fortsätter med försäljningsökningar och marginalpress så kommer ju vinsten inte öka nämnvärt framöver. Risken är också att vi får en konjunkturdipp och då kan marginalerna sjunka kraftigt i Hexpol. I kombination med ett eventuellt försäljningstapp så finns det ju en påtaglig riskfaktor här. På plussidan ligger att bolag med starka balansräkningar (inte minst om de gillar att förvärva) kan komma ut än starkare efter dylika dippar.

Direktavkastningen lockar ju ej, men jag gillar att man bygger kassa. Hittar man inget grandiost att köpa (som förut) så har de delat ut den hellre än att köpa på sig något dyrt. Sunt tänkt av ledningen.

Jag har vad jag definerar som en mindre bevakningspost i bolaget och som det ser ut nu så får det nog förbli så ett tag till. Priset är inte jättelockande, men ej heller så avskräckande som det är på vissa andra verkstadsrelaterade bolag. PE 18,7 och EV/EBIT 14,4.  

 

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (16)

Taggar