Blog Archive
Definitationen av en kris kan vara olika. På det psykologiska planet brukar man skilja på utvecklingskriser och traumatiska kriser. Där utvecklingskriser hör till livets gång medan traumatiska kan komma plötsligt.
I börssammanhang är väl en form av kris då kurserna faller kraftigt. En form av traumatisk kris kan väl ha slagit några de fem dagarna i oktober 2008 då OMXS30 sjönk med 20 procent. Som sagt. Det kan komma plötsligt och kraftigt.
Eller vad sägs om den beryktade svarta måndagen 1984 på DJIA då det sjönk med 22 %.
Med andra ord. På väldigt, väldigt kort tid kan ens investeringar gå ned med en femtedel i värde. Vips! Så är kanske två års avkastning avhyvlat från depån. Känslor av kaos och att man har förlorat kontroll kan uppstå. Man tvivlar på sig själv. Huvudet vimlar av tankar och man försöker orientera sig i denna ”nya” omvärld. Kanske man t.o.m. skuldbelägger sig själv. Högst troligen andra. Sömnsvårigheter, ångest och distansiering kan inträffa. ”Jag ska minsan inte logga in på depån för att slippa se eländet” mentalitet kommer till en. Till skillnad från då det rådde en uppåtgående marknad för då loggade man in tre gånger per dag.
Belåningen man tidigare nyttjade arbetar nu emot en och då man egentligen skulle kunna belåna sig (efter en tid av allmän nedgång) så jobbar man nu på att istället beta av sina tidigare tagna lån.
Man blir lättirriterad och stingslig och även om man försöker göra sitt bästa att undvika det så spiller en del av irritationen över på familjelivet. Eventuella sparpengar lägger man på hög, på ett säkert men 0-avkastande bankkonto. Nu är det ju så osäkert så vem vågar köpa? Tidigare så köpte man så fort löningen kom in. Gärna i innehav som det tipsades om på Twitter.
Till slut börjar man tänka att aktier, det är nog ingenting för mig. Aktier ger ju hur som helst ingenting i alla fall. Man har hittills hållt i sina innehav och väntat på en vändning som inte skett. Man tröttnar då helt och säljer (i efterhand blir det en s.k. buy high, sell low manöver). Använder resterande pengar till en dyrare semesterresa med familjen eftersom man har skuldkänslor och måste reparera det haltande familjelivet.
Ungefär så reagerar man när krisen kommer, men det är klart du och jag är ju undantag. Eller?
Tittar till Grupeer-kontot igen. Ränte- och avbetalningar har tickat in och jag har även utökat lånestocken något. I jämförelse med börsens rörelser så är kassaflödet i P2P-lån väldigt stabila. Dock får man ha i åtanke att det kan ju snabbt vända även här om det uppstår problem med betalningsförmågan. Diversifikation bör ge något skydd. Därav kan det vara bra att, om man är intresserad av P2P-investeringar, nyttja olika aktörer och plattformar.
I Gruppers fall så har man fräschat till plattformen lite med ett delvis nytt utseende. I skrivande stund ligger, enligt deras egen uppgift, den genomsnittliga avkastningen på 14,39 %. Lånesumman man har förmedlat har nu passerat 13 milj. eur. Det betyder att storleksmässigt ligger Grupper mellan de svenska aktörerna Kameo och ToBorrow. Som en annan jämförelse ligger snitträntan hos ToBorrow nu på 8,6 %.
Då lånen ges i EUR via Grupeer måste valutaaspekter tas i beaktande. Om svenska kronan ska bli svagare eller starkare i framtiden är ju svårt att sia om.
Det är också roligt att det kommit in fler norska bostadsprojekt hos Grupeer. Ett projekt i Eidsvoll och ett på Lofoten.
Jag har tyvärr inte haft nöjet att besöka Lofoten, än, men Eidsvoll är en fin liten pärla norr om Oslo som jag både stannat till och passerat några gånger.I Eidsvoll har du bl.a. byggnaden där den norska grundlagen undertecknades 1814. Ni vet den där lagen som gör att alla norrmän firar rejält den 17:e maj...
Projektet i Eidsvoll gäller i alla fall sex hus som enligt plan ska vara färdiga i maj 2019.
Projektet på Lofoten i centralorten Svolvaer gäller två lägenhetsbyggnader. De beräknas vara färdiga juni 2019.
Intressanta projekt båda två. I alla fall om man gillar Norge, norsk ekonomi och landets förutsättningar.
En annan nyhet hos Grupeer är att det nu finns lån att investera i som gör månatliga avbetalningar. Förut så kom hela avbetalningen på slutet av låneperioden. Vilket i och för sig inte gör så mycket för då för man ju ”full” ränta hela låneperioden. Baksidan är ju dock om man vill diversifiera på olika lån snabbare. Då är det bra med avbetalningar snabbare så man snabbt kan sätta det i nya lån.
Vad som är bäst och hur man vill göra får man bestämma själv. Granska lånevillkoren bara så det du investerar i motsvarar det sätt och den risk du vill ta. Det finns ju ingenting som riskfri avkastning så man måste själv bestämma huruvida P2P-lån passar en eller ej.
Vill du testa P2P-investeringar via Grupeer så kan du göra det via den här affiliate-länken.
Tänk som sagt på risken och din egen risktålighet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat, men det visste du säkerligen redan.
Investor, det svenska stor-investmentbolaget som verkar som en bred Sverige-fond i mångt och mycket, rapporterade idag.
Det s.k. justerade substansvärdet uppgick nu till 550 kr/aktie. Det justerade substansvärdet är det ”nya” sättet för Investor att rapportera då man marknadsvärderar även sina icke noterade innehav i och med detta. Under goda börstider med hög multipelvärdering så bör ju det generera relativt god värdering.
Det rapporterade substansvärdet som mer baseras på bokförda värden uppgick nu till 487 kr/aktie.
Oavsett hur man räknade var substanstillväxten + 7 % under Q 3.
Totalavkastningen för B-aktien låg under kvartalet på 12,6 % vilket är nästan exakt samma som B-aktiens genomsnittliga totalavkastning under en 20-års period.
Kan man förränta sina sparpengar med 12,6 % per år i 20 år så blir det en fin pengahög. Det har man kunnat genom att vara lat, inaktiv och bara äga Investor.
I VD-ordet gick det läsa att vissa indikationer pekar på en avmattning. Investor har ju trots allt en hel del verkstad och liknande som kan få se sin efterfrågan svänga kraftigt. Värderingen av de noterade kärninnehaven kan ju också svänga en hel del vilket påverkar substansvärdet.
Som en jämförelse så utgjorde de noterade kärninnehaven över 4/5 av substansvärdet i dagens rapport. För 10 år sedan (2008) så stod de för under 2/3. 2008 var ett år då substansvärdet sjönk med 25 %. Om det justerade substasvärdet ska följa ”marknadsvärdering” denna gång så ska ju rimligtvis även de onoterade ned vid en multipelkontraktion.
Portföljen är i alla fall enligt nedan:
På tapeten bland innehaven har senast varit att Saab tillsammans med Boeing vunnit en stororder i USA till amerikanska flygvapnet. Var mycket surr om det nyligen.
En gissning är att utdelningen kommer landa på 13 kr/aktie för verksamhetsåret, men nu är det ju en bit innan vi är där.
Några tankar om Investor?
Brittsommar verkar gå hand i hand med sommarbörs då värderingarna på många bolag återvänt till sommarens kurser.
Visste ni förresten att Brittsommar även kan kallas fattig mans sommar? Då hösten bjuder på några soliga och sommarlikt varma dagar. Tvärt emot vad en del tror så har dock Brittsommar inget att göra med britterna. Även om man skulle kunna förledas tro detta p.g.a. ett generellt mildare klimat på de brittiska öarna.
Nej, uttrycket kommer från vår egen Heliga Birgitta/Britta som har namnsdag den 7 oktober och tillika har man firat Brittmässa den 7:e oktober förr. En tid på hösten som kan ge varmare väder här. Sedan finns även historier om hur det just var Heliga Birgitta som bad Herren Vår Gud om några bättre dagar då hon tröttnat på det kalla höstklimatet...
Ja det får vara hur det vill med det. Nu är den här i alla fall. Brittsommar/Fattig mans sommar och sommarbörs.
Jag gläds naturligtvis åt dem båda. Härligt med lite soligare väder och härligt att det blir en korrektion nedåt i pris på aktier.
Jag idkades i detta ”väder” få tummen ur och till slut slå till på en korg av aktier som jag länge sneglat på. Aktier med, i och för sig låg tillväxt, men som handlas till låga vinstmultiplar och bra direktavkastnining. Jag kan tycka att de balanserar mina annars ganska verkstadstunga innehav bra inför framtiden.
Sedan är jag inget fan av sektorn i sig. Då jag i regel ogillar skulder. De här bolagens kärnverksamhet är just skulder och jag tycker de som enskilda bolag inte är helt lättgenomträngliga. Därav att jag tar till ”korg-greppet”.
Det bolag jag syftar på är finansrelaterade bolag. Korgen består av Nordea, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Sampo och Intrum. PE-mässigt motsvarar de ca 11. Direktavkastningsmässigt motsvarar de ca 6,4 % i snitt.
Det är klart att vinster kan pressas framöver, men i jämförelse med hur mycket vinster kan pressas i mer exportinriktade bolag när det beger sig så är det en ljummen höstfläkt.
Några tankar om senaste tidens börs? Har du köpt på dig några nya innehav?
Lite sent men som utlovat kommer här en närmare genomgång av ytterligare en P2P aktör, PeerBerry.
P2P-lån kan ju vara extra intressant att investera i om man vill undivka börsens svängningar och istället få avkastning via ränteinkomster.
PeerBerry lanserades 2017 av Aventus Group. Aventus Group har i sig funnits som ett kreditbolag sedan 2009 och lånar ut pengar under lite olika varumärkesnamn och länder ex. CreditPlus, Kredits365 m.fl.
Via sin P2P tjänst erbjuder Aventus lån från Efter att först ha erbjudit lån att investera i via Mintos startade Aventus Group sedan sin egen P2P-tjänst PeerBerry.
I nuläget erbjuds lån från fem olika länder; Litauen, Polen, Tjeckien, Danmark och Ukraina. Alla lån är i EUR.
På PeerBerry kan man välja att investera manuellt eller sätta upp en automatisk låneportfölj. Det går sätta upp flera automatiska låneportföljer med olika preferenser.
De flesta lånen är av typen är korta konsumentlån. I regel mellan 12-34 dagar, men det har också börjat erbjudas längre. Exempelvis byggprojekt-lån.
Någon riskklassificering finns ej, men lite allmän bakgrundsinfo om låntagaren erbjuds. Lånen har också i regel en s.k. återköpsgaranti. D.v.s. om långivaren inte kan betala så återköper lånebolaget skulden.
Tillgången på lån är tyvärr varierande över tid. Vilket kan göra att om man vill investera via PeerBerry så kan man uppleva viss s.k. ”cashdrag”, att pengarna inte blir investerade på en gång.
En annan nackdel är att det saknas en andrahandsmarknad. Det går därmed inte komma ur lån i förtid utan man får sitta med dem hela löptiden ut. Det går då ej heller köpa lån av andra.
Annars så har PeerBerry ett ganska så enkelt användarsnitt och är lätt att navigera sig fram på. Överlag så är PeerBerry en ganska så basal P2P-plattform som erbjuder det nödvändigaste. Om man vill investera större belopp i P2P-lån så skulle jag inte enbart använda mig av PeerBerry, men som komplement till flera plattformar kan den fungera högst tillfreställande.
Önskar man få ett större utbud av lån att investera i så finns ju annars Mintos.
Önskas högre räntor så erbjuder Grupeer bland de högsta.