Frågan grundar sig i att man ser protester runt om i världen där människor önskar mindre diktatur och mer politiska fri- och rättigheter. Är det ok att investera i bolag noterat i en diktatur ?
Man kan argumentera för att många av våra västerländska bolag är verksamma i diktaturstater. Allt ifrån BMW till H&M. Många beställer varor och tjänster från stater som tar lite lättare på demokratiska fri- och rättigheter, men med just betoning på noterat menar jag att där har ju staten i sig en en helt annan kontroll över regelverk, insyn och kontroll. Exempelvis, om man inte kan lita på de politiska siffrorna kan man lita på de bokföringsmässiga siffrorna?
Man pratar ibland om politisk risk då det gäller affärsverksamheter. I västerländska fall kan det gälla spelindustrin och regleringar, men i andra fall kan det gälla helt och hållet samhällsomvandlande fall som sätter hela affärsmodeller ur spel. Tänk nationalisering av tillgångar, eller om bolag som hamnar i onåd. Bolag som blir av med tillstånd et.c.
Demokratiindex, som kartan nedan visar, är ett index sammanställt utifrån vår västerländska syn på demokrati. Där är nyanser av grönt att anses som hyfsat fungerande demokratiska stater medan nyanser av rött och orange får anses som mindre demokratiska. Vissa t.o.m. mer diktatoriska.
Indexet är snart två år gammalt (2018) så en uppdatering är väl på väg snart. Man kan ändå dela in världen lite i två kluster.
Om vi tar några spridda exempel utifrån kartans mindre gröna nyanser. Skulle du kunna tänka dig investera i saudi arabisk olja, turkiska varv, ryska gasfält, burmesisk skog eller kinesisk kameratillverkare?
Hur tänker du kring ett lands styre och investeringar?
Stämmer kartan med din uppfattning? Vilka preferenser har du?
Drygt 22 % kursuppgång på kvartals-rapporten...
Vad ska man säga. Vid bokslutsrapporten så annonserade man att man var halvvägs genom sitt ”åtgärdsprogram” och viss organisk försäljningstillväxt (4 %). Nu vid Q2-rapporten så fortsatte den organiska tillväxten på ungefär samma nivå och rörelsemarginalen landade på 6,1 % vilket är en klar förbättring. Vinsten på tolv månaders rullande ger nu en vinst på 2,47 kr/aktie.
Antalet butiker har minskat medan onlineförsäljningen fortsätter växa. Inga jättestora steg men ändock i rätt riktning.
Visst ser det ut som om trenden sakta börjat vända, men en sådan stark reaktionen i kursen var något oväntat. I alla fall för mig. Dock verkar starka kursreaktioner höra till vanligheterna nu för tiden. Antingen upp eller ned.
VD räknar med 4-6 % i rörelsemarginal innevarande år och det ser väl ut att kunna infrias. 10-års snittet ligger på 6,4 % men då ska man komma ihåg att det är ganska stor skillnad på retails glansdagar och de senaste åren. Når man 10-års snittet igen så får man nog säga att man får vara hyfsat nöjd. Det skulle i så fall, mellan tummen och pekfingret, innebära en vinst på ca 6 kr/aktie och det är naturligtvis dit man strävar. Man behöver också det, samt lite till, för att på sikt kunna täcka utdelningarna som i nuläget ligger på 6,25 kr/aktie. Något man bibehållit genom att urholka den tidigare kassan samt låna. 2012 till 2018 låg man ju på en nettokassa. Denna har sedan ett litet tag tillbaka omvandlats till en snabbt växande nettoskuld.
Några tankar om Clas Ohlson?
Gränges önskar förvärva och genomföra företrädesemission
Gränges, som tillverkar valsat aluminium, har ju investerat en hel deli USA. Tanken där är ju att de ska börja betala av sig under 2020 och bidra med en resultatökning. Det är i alla fall min investeringstes.
Man vilar dock inte i detta utan i morse kom nyheten att man ämnar förvärva en polsk aktör i Konin, Polen. Köpesumman blir ca 2,3 miljarder kronor och för att kunna genomföra det så ska det till en företrädesemission.
Prislappen tycker jag ser ok ut på förvärvet. Värderingen sett till EV/EBITDA landar på 6,9 att jämföra med Gränges egna värdering på ca 8. P/S-tals mässigt så landar det på ca 0,77 vilket får ses som rimligt även det givet verksamhetens marginaler. Bolaget producerar ca 100 kton aluminium idag men förväntas efter en del investeringar öka kapaciteten med ytterligare 140 kton de närmsta tre åren. Omsättningen ligger idag på ca 3 miljarder kr. Gränges idag producerar närmare 400 kton och omsätter 12,4 miljarder kr på senaste tolvmånadersrullande.
Det är alltså ett hyfsat stort förvärv, men enligt vad jag kan se ok prislapp. Det hela hänger ju dock också på konjunkurutvecklingen i Europa. Den är svår att sia om.
Vi får se vad för fler detaljer som kommer fram. Förvärvet förväntas slutföras under andra kvartalet 2020. Själv är jag försiktigt positiv till det hela och ämnar teckna min del. Dock kan jag tänka mig att det blir en del kurspress på bolagets aktier med allt det här. Resultatmässigt så kan det komma en ketchupeffekt 2021, men vi får se.
Idag handlas Gränges på ca PE 10 med en direktavkastning på ca 3,3 %.
Några tankar om Gränges eller förvärvet?
Washington H. Soul Pattinson - Investors motsvarighet i Australien?
Washington H. Soul Pattinson kan sägas vara Australiens motsvarighet till vårt Investor. Bolaget har en lång historik och är en av de första som listades på aktiebörsen i Austrailen.
1872 öppnade Caleb Soul sin första affär i Sydney. Företagsnamnet var Washington H. Soul. Lewy Pattinson emigrerade till Australien strax därefter och köpte runt förra sekelskiftetbolaget av sin vän W. Soul. Namnet behölls men med ett tillägg så det nya bolaget blev således Washington H. Soul Pattinson.
I December 1902 blev man ett publikt bolag och tog in mer aktiekapital. I Januari 1903 listades man på Sydneybörsen. På den vägen är det. Ticker idag är SOL.Vill man köpa via Tyskland så är det WD3.
Historiken är lång så också utdelningshistoriken. Liksom vårt Investor så har man flera ben att stå på.
New Hope, som man äger ca 50 % i, kallar man ett energibolag. Rättare sagt så är fokus på kol. Förutom kol så utvinner man en del olja, äger jordbruksmark m.m. Man äger två öppna kolgruvor och 90 % av kolet går på export. Ticker är NHC och aktiepriset har nästintill halverats på ett år. Anledningen är naturligtvis att aktiepriset i princip följer kolpriset. Priset på kol från Australien har gått från ca 160 aud/ton under peaken 2018 till dagens ca 100 aud/ton. Läser man senaste rapporten från WHSP så är deras andel i NHC värderat till ca 1700 miljoner aud. Idag är värdet mer 900 milj aud. Tar ekonomin fart igen i Kina kan det naturligtvis gå fort uppåt igen med kolpriserna.
TPG Telecom äger man ca 25 % i och är telekom-benet där man servar australier med mobiltelefonabonnemang m.m. Ticker TPM
Brickworks äger man ca 44 % av och är bygg- och fastighetsbenet. Ticker BKW. Som namnet avslöjar så grundades bolaget som en tegelfabrikör 1934 men har sedan expanderat sin verksamhet.
De här tre benen utgör ca 2/3 av substansen i WHSP och de är alla listade på börsen i Australien. Kikar vi på den resterande tredjedelen så kan den i dagsläget sägas vara fördelad på:
Övriga noterade och onnoterade investeringar ca 11 %
Finansiella tjänster ca 8 %
Läkemedels och vårdportfölj ca 5 %
Round Oak Mineral ca 4 %
Företagsfastigheter, Kassa ca 4 %
Man får med andra ord en ganska bredportfölj via WHSP. Historiken är över tid god där, om man utgår från senaste rapporten vid årsskiftet, totalavkastningen de senaste 15 åren legat på i snitt 13,9 %/år. På 40 år är den på 17,3 %. Liksom många av våra svenska investmentbolag så snittar man alltså strax över sin hemma-börs.
Direktavkastningen ligger på ca 3 % och det brukar vara ungefär där det historiska snittet ligger på.
Några tankar om WHSP?
Rural Funds Group är en REIT som äger jordbruksmark i Australien. Noterat på den australiska börsen med ticker RFF.
Man brukar inte marken själva utan leasar/arrenderar ut marken på långa kontrakt till hugade spekulanter som vill bedriva verksamhet. Till värde sett så är mandel-odlingarna mest betydelsefulla, medan till yta sett, i hektar, så är det boskapsskötsel som är störst; närmare 700.000 hektar.
Vidare finns mark för bomullsodling, vindruvor m.m. Bolaget har som strategi att försöka diversifiera sig både på typen av odlingar liksom på lite olika delar av Australien. Väder och vind rår ju ingen på.
Bolaget ger utdelning kvartalsvis och eftersom det är en REIT så är det kassaflödet eller FFO/AFFO som blir det intressanta måttet då vinsten på sista raden inte säger så mycket. För 2019 (bolaget har delat verksamhetsår) så landade AFFO på 13,3 cent/aktie. Att jämföra med utdelningen under samma period som landade på 10,43 cent/aktie.
Net Asset Value var samtidigt på ca 600 miljoner aud vilket motsvarar ca 1,80 aud/aktie. Av en händelse ungefär där aktiepriset ligger idag. Prognoserna för 2020 ligger på ca 14 cent/aktie i AFFO och eftersom man kör långa kontrakt så verkar det som om man lyckas följa sina prognoser ganska bra. Vi pratar ungefär om en årlig utdelningstillväxt på ca 4 %. Idag ligger direktavkastningen på ca 5,6 %. Ingen jättehög direktavkastning, men vill man ha en ränteliknande tillgång med möjlighet till utdelningshöjningar samt exponering mot Australien, dess valuta och jordbruk, så visst kan detta vara ett alternativ.
Aktien tog nyligen ett dyk från ca 2,35 aud till ca 1,30 aud. Nu har den återhämtat sig en del.
Anledning?
En analysfirma i Hong Kong, Bucephalus Research Partnership, hävdade att Rural Funds är ett Ponzibedrägeri och en annan i Texas, Bonitas Research, att Rural Funds var kraftigt övervärderat.
Om det finns orsak att ta dem på allvar eller om det var försök för att tjäna pengar på kursrörelse är ju svårt att avgöra så här från andra sidan jordklotet. Båda firmorna lever dock på att blanka/avslöja oegentligheter. De bör ju veta vad de pratar om. Kanske. Vad som är hönan eller ägget är ibland svårt att veta. Kursrörelser blir det oavsett.
Jag har som sagt ingen vetskap om Rural Funds specifikt, men ibland känns det som om det är väldigt lättförtjänta pengar. Starta en analysfirma. Blanka. Basunera ut oegentligher i en firma(kvittar om det är rätt eller fel bevisbördan ligger ändå inte på analysfirman). Tjäna pengar. Upprepa med ett nytt bolag.
Hur tänker du kring Rural Funds, jordbruksmark i Australien och/eller analysfirmors analyser?