Spartacus
Likes
155
Antal inlägg
473
Följare
44
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
6 maj 2013

Telia är inte billigt

Jag är ingen fantast av att redovisa köp och sälj i realtid. Jag tycker att det skapar fel fokus, men jag brukar heller inte undvika direkta frågor.

 

Telia har varit uppe till diskussion. Det är också ett bolag som många verkar ha köpt. Har jag köpt en liten post? Ja. Skulle jag rekommendera någon att köpa Telia-aktier? Nej.

 

Om jag tjänar pengar på den här manövern så kommer jag lägga utvärderingen av detsamma i lådan för tursamma utfall. Om jag förlorar pengar så kommer jag lägga det i lådan för dumt agerande. Inte tvärt om.

 

Telia är ett bolag som visat sig tjäna mindre och mindre pengar, det egna kapitalet har  minskat år för år och de har inte klarat av någon egentlig utdelningshöjning. Dessutom finns det en del oegentligeheter i bagaget. Vissa menar på att det finns mer. Man vill avveckla delar av sin verksamhet. Den verksamheten som står för ca 2 av 3 mobiltelefonkunder och som fram till ganska nyligen varit den delen som skulle skapa tillväxt. Det sätt som bolaget kan tänkas växa nu är via köpa sig större kostym via förvärv för några andra naturliga tillväxtsmöjligheter verkar inte finnas. Man köpte nyligen 1% i Spotify till enligt mig en hutlös summa för att man ville få lite "hipp-stämpel". Spotify som jag i alla fall menar på snart kan vara en på dussinet om ett tag av strömningstjänster. "Content is King" inom mediabranschen inte distributörertjänster.

 

Ja Telia-aktien har gått från 54 kr till 40 kr, men det betyder inte att den är billig. 54 kr var tvärtemot hutlöst dyrt för ett bolag av Telias kaliber. Det mesta är dyrt på börsen, större delen av tiden. Det är därför jag blir så glad när det äntligen börjar ändras.

 

Det är inte riktigt rimligt att betala mer än dubbla det egna kapitalet för en verksamhet som förräntar det med ca 15% samt verkar krympa, i bästa fall stagnera, och dessutom kanske har lite annat mindre trevligt i kappsäcken.

 

Telia är, enligt mig, helt enkelt rimligt värderat utifrån de förutsättningar som gäller för bolaget. Denna bedömning gör att jag vet när jag ska undvika och köpa bolag (då de är hutlöst dyra). Det är en av få styrkor jag kanske har. En av mina svagheter är då aktier kommer i nivå med vad jag bedömt kan vara en rimlig köpkurs. Då vill jag gärna trycka på köpknappen.

 

Bara för att någon i bloggosfären köper någonting betyder det inte att det är ett rationellt gjord, långsiktigt bra investering baserad på kalla hårda fakta.

 

Det kan lika gärna vara lockelsen av att kanske, kanske göra några snabba pengar som man fallit förr.

 

Gör alltid din egen analys, din egen handlingsplan. I förväg.

 

Hur kommer du agera om bolaget måste reservera pengar och sänker utdelningen till 2 kr? Hur kommer du agera om bolaget vill köpa en kroatisk telekomoperatör och därför ställer in utdelningen för att göra detta förvärv istället? Vad är dina bevekelsegrunder för köp i nuläget?

 

Jag tror att man gör sig själv en bättre tjänst om man lägger mer tid på att gå igenom så många scenarion som möjligt med möjliga utfall och handlingsvägar för sina innehav och mindre tid på att följa andras portföljer.

Taggar (blogg): 
15 april 2013

Investor

Investor är det svenska investmentbolaget som bildades 1916 och kontrolleras av familjen Wallenberg. Det är väl knappast ett okänt bolag. De delar in sin verksamhet i tre områden.

De noterade kärninnehaven, innehaven som innefattar alltifrån läkemedel, luftkompressorer till försvarsindustri, Patricia Industries som inkluderar helägda dotterbolag och en del annat samt riskkapitalplaceringar via EQT.

Med andra ord ett rejält tvärsnitt av vad som går och inte går att äga när vi talar om produktionsresurser.

Till skillnad från Berkshre så delar man också ut pengar årligen till sina aktieägare. Det blir ingen direktavkastning a la 10-15% som hugade spekulanter av diverse preffar, mortage reits eller mpls kan/kunnat få men en över tid en stigande utdelning i kronor räknat som ger en fin ränta på ränta effekt.

Investor är som en liten blandfond där man får exponering inte bara mot stora börsnoterade globala företag utan också andra delar i vår ekonomi. Jag kan inte påstå att jag personligen är jätteförtjust i varje enskilt innehav (det blir man aldrig i investmentbolag man får helt enkelt köpa konceptet), men på något sätt så får ändock Investor ihop det över tid.

På 10 års tid har man levererat en totalavkastning på ca 200%. Avanza Zero hade väl hamnar väl drygt på halva den summan under samma tidsperiod och tittar vi på våra aktivt förvaltade Sverige-fonder som lyckats bra (inte de som försvunnit) under samma period så hamnar de på ca 150%.

Skulle du vilja tredubbla ditt kapital vart tionde år bara genom att sitta och låta någon annan göra grovjobbet?

Nu ska jag dock inte locka in er i något som bolaget antagligen inte kan leverera de närmsta tio åren. För det finns en faktor till att ta hänsyn till.

Det är värderingen. För tio år sedan låg priset i relation till Investors egna kapital på ca 0,7. Idag ligger det närmare 0,9. OMX var inte direkt billigt 2006 men Investor kan sägas ha varit det. I alla fall vad man fick betala i relation till vad man fick d.v.s P/B-mässigt.

Investors alla kugghjul är kanske inte alltid något att jubla över men som helhet håller bolaget måttet mycket gott och väl. Kan man köpa dylika bolag när de kan anses "billiga" så ger det bevisligen en bra effekt över tid.

Investor kommer troligen klara av, liksom Berkshire, att växa med ekonomin och börs i övrigt. Liksom med Berkshire (eller andra tillgångar som förväntas växa i värde) så ju billigare du köper, ju högre avkastning på satsat kapital, allt annat lika. Tänker man så så köper man mer ju billigare någonting blir. I alla fall i bolag som prövats av tidens tand samt kan anses ha fortsatt goda framtidsförutsättningar.

 

Hur tänker du om Investor och bolagets framtid?

Taggar (blogg): 
15 mars 2013

Fortum och den svenska kärnkraften

Fortum har bokat en del kostnader det senaste kvartalet då det beslutats att två av tre av Oskarshamns kärnreaktorer ska stängas ned i förtid.

 

Oskarshamn producerar ca 10% av Sveriges el. Anledningen är de nya regler som införts som gjort kostnaderna för stora för att driva reaktorerna vidare. Det är t.ex.. nya regler om oberoende härdkylning. Bakgrunden till de nya reglerna är bl.a. händelsen vid Forsmark 2006. Då man efter den händelsen kunde konstatera brister. En enskild störning (kortslutning i ett ställverk) kunde påverka flera säkerhetssystem och orsaka större osäkerhet än vad som var menat. På IAEA:s 7-gradiga skala så var händelsen en 2:a så det klassas inte som en olycka, utan som en incident.

Annars så är väl olyckan i Japan, Fukushima, 2011 den som de allra flesta tänker på när det gäller kärnkarftsolyckor och något som fått stor påverkan på kärnkraftsindustrin världen över.

Hur som helst. Fortum samäger med EON Oskarshamns reaktorerna EON äger lite mer än hälften, Fortum lite mindre. Facket och Fortum ville fortsätta driften av reaktor 1 och 2. EON ville lägga ned. EON har majoritet så på den extra inkallade bolagstämman beslutades om förtida nedläggning.

Detta gjorde att Fortum tog en kostnad om nästan 800 milj euro under tredje kvartalet. Det tillsammans med låga elpriser har drivit ned resultatet för Fortum.

En beräkning jag sett är att det kostar ca 2-4 miljarder kr att stänga ned en reaktor (Sverige har tror jag 12 reaktorer varav 2 för forskningsändamål).Beloppet beror på vem man frågar, branschen eller miljörörelsen.

Nu är det inte bara nedläggning som kostar. Även slutförvar av kärnbränslet. Ca 20 ton kärnbränsle kommer från varje reaktor och år. Beräkningar visar på att det kommer finnas ca 8000 ton kärnbränsle som behöver slutförvaras någonstans när kärnkraften bedöms vara avvecklad i Sverige. Jag har sett siffran 25 miljarder för slutförvaret nämnas av branschen. Än en gång det beror också på vem man frågar. Den totala kostnaden för stängning och slutförvaring av kärnbränsle kan hamna någonstans mellan 60-140 miljarder kr - beroende på vem man frågar.

Nu är det ju dock så att man i alla fall allt sedan 80-talet vetat om att stängningar och slutförvar kommer att komma. Därför har man inrättat Kärnavfallsfonden. Alla som producerat kärnkraft har fått betala extra per producerat kärnkrafts-Kwh och betala in till denna fond.

Idag har Kärnkraftsfonden 57 miljarder. Liksom sjunde AP-fonden är de ett fint exempel på att man inte måste ha bankfolk till att placera pengar för dyra avgifter. Det kan gå riktigt bra ändå och dessutom till billig peng. Kärnkraftsfondens förvaltningsavgift är 0,019%. Den reala avkastning 2014 var 11%. Inte så pjåkigt.

Den här fonden ska vara med och finansiera pensionen för det svenska kärnkraftsprogrammet. Liksom mycket av de pensionspengarna är öronmärkta till var och en som går i pension i relation till hur mycket man betalat in, så är även dessa pengar öronmärkta. Man får ta del av fondens pengar i relation till hur mycket man betalat in. För Oskarshamns del ligger ca 12 miljarder kr fonderade. För den vetgirige så för övriga reaktorer är siffrorna som följer:

 

Ringhals 18,3 miljarder kr

Forsmark 16,6 miljarder

Barsebäck 9,3 miljarder

 

Så Fortum har bokat ca 7 miljarder i kostnader för nedstängning av Oskarshamn 1 och 2. Jag vet inte om det kommer räcka eller om man tagit i för mycket. Jag vet heller inte om man kommer få ut pengar för nedstängningen från Kärnkraftsfonden. Det kan vara så att fondens medel enbart går till slutförvaringskostnader. Någon läsare är kanske insatt i detta?

När jag bläddrade i EONs rapport så tolkade jag det som om de bokat nedstängningen av O1 och O2 som en inkomst, dvs Fortums kostnad verkar ha blivit en inkomst för EON. Kan vara så att det är EON som störste ägare till kärnkraftverket kommer hantera det hela över tid men låter Fortum skjuta till pengar redan nu. Någon som vet?

Förutom Oskarshamn så är Fortum även delägare (ca 22%) i Forsmarks kärnkraftverk med sina tre reaktorer.

I Finland har man även Loviisa kärnkraftverk, men Finland till skillnad från Sverige verkar vilja satsa på kärnkraften.

 

Fortum handlas idag till ca 13,50 eur.

 

Vad tror ni? Kommer nedläggningen av svensk kärnkraft kosta Fortum mycket, mycket mer eller har man det under kontroll?

Taggar (blogg): 
8 mars 2013

Plötsligt händer det!

Bolag man vill köpa handlas till det pris man är beredd att betala.

Det betyder inte att det inte kan bli billigare, men det betyder att det du suttit och väntat på äntligen inträffar.

Det betyder inte att det inte finns orosmoln, men det ingår i sakens natur att det antingen är allmän oro, branschoro eller bolagsspecifik oro som gjort att just det du väntat på just nu blivit billigare.

Absolut bäst brukar det vara när tidningsrubriker basunerar ut att aktier är sk*t och man bara förlorar pengar. Där är vi inte nu. Vi kanske bara är i mitten av en s.k. björn-trend, men det är ok. Ok om man vet vad man allra helst vill köpa och till vilket pris.

Det är inte billigt än, men många bolag är i alla fall ok värderade nu. Det är en stor lättnad för det är det som jag tycker är bland det mest mentalt påfrestande, att bara se hur saker och ting blir dyrare och dyrare. Man sitter och undrar hur folk kan betala hutlösa priser för bolag utan vare sig historik eller substans, trissa upp priser på utdelningsbolag tills direktavkastningen blir näst intill ingenting, betala multiplar som om tillväxten aldrig skulle kunna ta stopp. Därför är det skönt att se att värderingarna i många bolag kan återkomma till att bli mer rimliga.

Har vi riktigt tur nu så kommer det här fortsätta i 9-12 månader till,  kanske längre. OMX30 har väl ungefär tappat 20% från toppen vilket gjort saker och ting är mer rimligt värderat nu. Inte alla men flera större bolag. Kan vi få ytterligare 20% mer ned tack! Nåja, man ska inte vara för girig heller.

Taggar (blogg): 
4 mars 2013

SKF är intressant för mig

Jag skrev ju nyss om att SSAB är ingenting för mig så tänkte jag kunde lägga upp en liknande kursgraf från det senaste halvåret på ett annat bolag som ÄR, intressant för mig.

 

Bolaget är SKF. Ett bolag som jag tror inte behöver någon närmare presentation.

SKFs kurs har, liksom SSABs, också gått nedåt då konjunkturen för dem inte verkar vara optimal. Vad är den stora skillnaden då med SSAB?

SKF gör vinst och har gjort så de senaste 10 åren samtidigt som man kunnat ge utdelningar. Relativt stabila sådana. Man är inte en liten nisch-aktör på den globala marknaden utan tillhör bland de största inom sitt gebit med ett mer diversifierat utbud.

Nu är jag fullt medveten om att om ett år så kan SSABs kurs ha tredubblats och SKFs kurs kan ha sjunkit ytterligare. Det handlar för mig alltså inte om att söka störst "reward".

Kenny skrev nyligen ett jättebra inlägg My biggest misstakes of omission som jag rekommendera. Det handlar bl.a. handlar om pengar man "förlorat" på att inte gå in  i bolag eller sälja för tidigt. Jag känner igen mig. Jag har gjort liknande erfarenheter, men jag tröstar mig också med att samma checklista som gör att jag missat vissa vinnar-aktier är samma checklista som gjort att jag undvikit förlorar-aktierna.

Enligt mig har SKF en lägre riskprofil än SSAB. SKF passar bättre in på min checklista än vad SSAB gör.

 

Passar SKF in på din?

Taggar (blogg): 
22 februari 2013

Helena Stjernholm och Industrivärden

Industrivärden har ju också fått en ny VD i svallvågorna efter skandalerna eller maktkampen inom sfären, beroende på vilket perspektiv man vill anamma.

Den nya VD:n är Helena Stjernholm. Det är hon som ska leda det s.k. förändringsarbetet inom Industrivärden. Ledorden är en stärkt ägarstyrningsstruktur, utvecklade arbetsmodeller och fördjupade samarbeten.

Det ska bli intressant att följa, speciellt vad som menas med utvecklade arbetsmodeller, eftersom jag något tidigare år tittade närmre på Industrivärdens kärna och fann den tämligen toppstyrd. Uppbyggd på ett slags cirkelresonemang där några få hade väldigt stor påverkan på organisationen och dess beslut. Jag ska inte påstå att jag vet om sådant leder till en udda ledningskultur, men en sådan slutsats är antagligen inte orimlig.

Hur som helst, nu är det nya tag. Industrivärdens nye ordförande Fredrik Lundberg "känner" vi sedan innan. Jag tog mig friheten att göra en närmre personligt porträtt av honom för några år sedan: Fredrik Lundberg

Den nye VD däremot är "ny". Hon heter Helena Stjernholm och har ett förflutet inom private equity. Närmare bestämt IK Investment Partners. IK Investment Partners är för övrigt samma bolag som ska tjäna pengar på att sätta Attendo på börsen nu i dagarna. Av en en händelse har skulderna ökat hyfsat mycket fortare i Attendo de senaste åren än t.ex. tillgångarna, innan det ska avyttras.

Överlag är det ett tag sedan skuldsättningsnivåer hos bolagen ens diskuteras. Vi är i den delen av börscykeln nu. Belåning fungerar ju så att så länge allt går bra är det ingen som bryr sig om det är högt eller lågt. Tvärt om så uppmuntras det till mer belåning, medan när det vänder så blir de plötsligt högaktuellt.

Med en VD med bakgrund i private equity kan man ju också fråga sig om Industrivärden tänkt bli en Investor look-a-like d.v.s. blanda in private equity i portföljen? Kanske, kanske inte.

Är det ett strategiskt affärsskifte man tänkt göra eller den nye VD enbart till för att städa upp i ledningsgruppen?

 

Vad tror du?

Taggar (blogg): 
15 februari 2013

Checklista - Ger bolaget utdelningar?

Tredje punkten i den enkla checklista på 12 punkter jag använder mig av för att snabb-bedöma ett bolag och gradera det är huruvida bolaget ger utdelningar eller ej.

I likhet med de andra punkterna så är det inte nödvändigt att ett bolag klarar varenda punkt på checklistan, men ju fler punkter det misslyckas med att uppnå ju mindre är chansen att det tilldrar sig mitt intresse.

Det jag vill se är att bolaget ger utdelningar och förväntas göra det även i framtiden.

Argumenten är att dels utgör utdelningar en väldigt stor av aktiemarknadens totalavkastning över tid så varför gå miste om det, utdelningar ger pengar i handen, utdelningar kan visa på att bolaget har pengar över att fördela till sina ägare även efter kostnader för rörelsen och expansion tagits. Utdelningar ger även en viss krockkudde i situationer då man gått in i s.k. turn-arounds men missbedömt affärsverksamheten. Det ger en del plåster på såren när verksamheten trots allt inte vände till det bättre. Utdelningar ger även en del plåster på såren när man missbedömt tillväxten i bolag. Kanske växte inte bolaget så som man trott utan står stilla och stampar.

Det här är inget ovanligt kriterium. Det finns hos flera bloggare, bl.a. Lundaluppen.

Vill man fördjupa sig i utdelningar och utdelningstillväxtens betydelse så går det även läsa mer i t.ex. The Single Best Investment eller i någon annan liknande bok som fokuserar på utdelningsinvestering.

För att problematisera lite. Är utdelningar verkligen det bästa sättet att maximera avkastningen för ägare? Är det inte ett tecken på avtagande tillväxt och att ledningen i bolaget blivit slöa eftersom de inte hittar bättre avsättning för vinstmedlen?

Taggar (blogg): 
13 februari 2013

Kinnevik är svårbedömt men har inte gjort mig besviken

Kinnevik är långt ifrån detsamma bolag som det var när jag en gång i tiden köpte aktier i bolaget. Då fick man en mer blandad kompott av verksamhet och s.k. online verksamhet var i stort sett värderad till 0 kr av marknaden. Nu för tiden utgör Zalando m.m. majoriteten av "värdet" i bolaget.

Jag tycker Kinnevik av idag är mer svårvärderat än nånsin, men något s.k. exit har det aldrig blivit ändå. Jag vill inte dra på mig mer skatt samtidigt så har ju utdelningarna bara ökat och ökat. Så merparten har behållits.

Nu har utdelningen bestämts till 7,75 kr/aktie samt så kommer en inlösen ske om 18 kr/aktie. En split kommer genomföras där man får en inlösensaktie per vanlig aktie som kommer tvångsinlösas. Ett liknande förfarande har bl.a. Atlas Copco gjort.

Såvitt jag vet så behövs inte Bolagsverkets godkännande så länge man inte samtidigt sänker det bundna egna kapitalet. Man verkar lösa detta med en fondemission d.v.s. man rör om lite i det fria och det bundna egna kapitalet så att status quo bibehålls i slutändan. Inlösen och återköp kan också tyckas vara lika men skillnaden är såvitt jag vet att vid återköp så kan det hela handla om att hantera optionsprogram för ledningen et.c.

Var kommer då dessa 5 miljarder (18 kr/aktie) ifrån som Kinnevik väljer att dela ut extra?

Ja som jag tidigare varit inne på så är ju Kinnevik inte längre ett klassiskt investmentbolag. Det liknar idag mer ett riskkapitalbolag, ett venturebolag. Ett bolag som tillför startkapital för att dra igång affärsrörelser för att sedan tjäna pengar när man t.ex. gör en exit.

I början på sin "online-era" gjorde man en god vinst på Groupon. Förra året sålde man bl.a. Avito för ca 7 miljarder. Detta Avito var bokfört till ca 270 milj kr för några år sedan. Samtidigt så hade man för några år sedan stora förhoppningar kring ett visst jordbruksföretag verksamt i Ukraina. Det är inte mycket med det nu. Ja ni ser varför Kinnevik är svårvärderat. Hur ska man kunna veta vilken investering som ger pengar om 5 år och vilken som plöjts ned i möllan till ingen nytta?

Man kan gissa, men utvecklingen tar ju sällan den väg som man finner mest trolig. Investering i "billig" jordbruksmark var superhett för några år sedan. Radannonser i Ryssland tänkte man väl knappt på.

Hur som helst. Jag kan tycka att trots svårigheterna så utgör Kinnevik ett bättre alternativ för den som vill leka venture-riskkapitalist än att man ska försöka pricka vinnare bland kapitalhungriga nykomlingar på smålistor. Kinnevik har trots allt ett bra track-record. Kinnevik har storleken som gör att de kan ha många projekt på gång - man får en korg av affärsmöjligheter. Kinnevik har finansiella muskler att backa upp sina projekt med - finansiella muskler är A och O, det räcker sällan med bara goda intentioner.

Med det sagt så var det länge sedan jag själv köpte aktier i Kinnevik så det här är ingen köprek - bara en reflektion. Kinnevik är svårbedömt men har inte gjort mig besviken.

Taggar (blogg): 
5 januari 2013

Jag gillar Skanska men jag köper inte, än

Jag gillar och har Skanska i min portfölj, men det är inte så att jag köper mer just nu.

Jag tycker mig se att vi har en riktigt byggboom just nu så jag är inte alls förundrad över att byggbolag är populära. Skanska gör just nu ca 11 kr i vinst per aktie vilket är bra.

Utdelningen ligger just nu på 7,50 kr/aktie och direktavkastningen är på nuvarande kurs (177 kr) historiskt låg.

Omsättningstillväxten över tid är dock låg i ett bolag som Skanska.

 

Ett bolag som Skanska hålls i mitt tycke därför som en utdelningskomponent i portföljen, inte tillväxtskomponent. Den förväntade tillväxten är m.a.o. låg.

Nuvarande 4,2% i direktavkastning lockar inte. Visst kan man få extrautdelningar också, men frågan är hur mycket regel och hur mycket undantag det är.

Multiplarna P/E, P/S, P/B är alla historiskt höga. Direktavkastningen historiskt låg. Allt detta kan vara ok om man förväntar sig bra framtida tillväxt, men jag tror faktiskt att Skanska kommer fortsätta ungefär som förut. D.v.s. byggkonjunkturen kommer gå i sina cykler och just nu står vi i en högkonjunktur då det gäller bygg.

Med det sagt så är Skanska ett bolag jag gärna ökar i om det kommer ned i pris en bit till, men det gör det troligen först då det blir lite mer negativa tongångar alternativt det blir allmän makro-oro på världens börser. Ja aktien ligger i alla fall inte över 200-lappen i alla fall vilket jag tyckte var horribelt för drygt ett år sedan så hopp finns.

 

Vad är din syn på Skanska?

Taggar (blogg): 
4 januari 2013

Yara, Nolato, Beijer Alma och Assa Abloy

Yara tuffar fortsatt på i god takt. Som jag nämnt om och om igen så gynnas bolaget av bl.a. låga energipriser. Det har väl inte gått förbi någon varthän energipriserna vandrat.

Yara är finansiellt starkt (kassan motsvarar ca 31 nok/aktie) och skuldsättningen väldigt låg. Vinsten fick sig dessutom en extra skjuts p.g.a. försäljningen av GrowHowUK. Jag finner det sannolikt med en utdelningshöjning. Låt oss säga 15 nok? Möjligtvis kommer det annonseras något större förvärv. Vi får se vad ledningen har för planer under 2016.

Ett annat bolag som går som tåget är Nolato. Dess verksamhet har utvecklats otroligt bra de senaste åren. Vinsten TTM är på 17,33 kr/aktie. Kursen på 258 kr. Min gissning är att en utdelning på 9 kr/aktie kommer att ges. När vinsten kommer toppa vågar jag dock inte längre gissa även om jag länge trott att toppen varit nådd - tillika värderingen.

Nolatos omsättning motsvarar ca 178 kr/aktie. Aktien handlas över P/S 1 under goda år då marginalerna är goda och under P/S 1 under dåliga år då marginalerna kommer vara lägre. Men det är klart, det är det kanske ingen annan än jag som tror på nu.

Sedan har vi Beijer Alma. Denna industripärla. Vinsten TTM är 11,31 kr/aktie. Huruvida utdelningen kommer bibehållas på 8,50 eller höjas till 9 kr vågar jag inte gissa. Det kvittar lika för får jag chansen så är Beijer Alma ett av de innehav som är prioriterade för köp. Det här är ett bolag som inte gör mycket väsen för sig och inte får mycket uppmärksamhet men det gör inget. Det enda tråkiga är värderingen då kursen nu är på ca 220 kr och drygt på ATH. Man vill ju gärna köpa "billigt".

Assa Abloy är ett annat bolag som gått från klarhet till klarhet och med mål att växa ca 10% årligen.  Kursen just nu ca 178 kr och vinsten TTM 6,72 kr/aktie. Assa Abloy är visserligen sällan billigt, men någon måtta måste det väl ändå finnas. Ja den som lever får förhoppningsvis se rimligare värderingar framöver. Det vore välkommet.

 

Vad är din syn på Yara, Nolato, Beijer Alma och Assa Abloy? Några vågade gissningar på utdelningsnivån?

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (74)
Sep (7)

Taggar