Spartacus
Likes
156
Antal inlägg
582
Följare
45
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
10 februari

P2P eller bankaktier?

En risk som man, liksom banker, löper genom att investera i P2P-lån är kreditförluster. Det finns ju alltid en risk att en långivare inte kan betala längre utan ställer in ränteinbetalningar och amorteringar.

För att hantera risken med detta så brukar man bedöma kreditvärdigheten hos låntagaren. Störst i Sverige att bedömma kreditvärdigheten är Upplysningscentralen även kallat UC, men P2P-låneförmedlare använder sig även av t.ex. Creditsafe i kombination med UC.

Ju högre risken för betalningsinställelse är ju högre ränta krävs i regel från låntagaren. I alla fall ska det fungera så. Ju högre risk, ju mer betalt.

För bolag har UC fem riskklasser, 5-1, eller även benämda A-E. Kreditbetyget indikerar hur stor risk det finns för betalningsinställelse. I genomsnitt ska vid betalningsinställelse ca 70% av eventuella panter och borgen kunna drivas in, så i praktiken riskerar man, statistiskt sett, 30%. Dock anser jag man ska ta det med en nypa salt. Risken finns att det tillkommer indrivnings- och administrationsavgifter samt diverse ”oppertunity costs” då det säkert kan drar ut på tiden. Bättre är nog att räkna med siffrorna indikerar risken att förlora fordran helt och hållet.

Nedan UC:s riskklassificering för bolag i kombination med bedömd risk för betalningsinställelse.

A. mindre än 0,24 %

B. 0,25 % - 0,74 %

C 0,75 % - 3 %

D. 3 % - 8 %

E. större än 8 %

 

Ett lån med klassificering C löper alltså 0,75-3% risk för betalningsinställelse Den optmistiske anser att 70% av eventuell kreditförlust kan återfås medan den pessimistiske räknar med att risken att förlora allt är just 0,75-3%.

Nu till en jätteviktig sak. Det här är bara medelsiffror. I verkligheten går inte kreditförluster till på det sättet. I alla fall inte historiskt. Vare sig i storbankerna eller bland de mindre utlånarna. Graferna för kreditförluster ser i princip ut likadant för alla aktörer.

Det är business as usual tills en urblåsning kommer. Då accelererar kreditförluster fort. Kikat på blancolån och samma grafer där. De accelelerar fort när lågkonjunktur och arbetslöshet slår till.

Räkna alltså med att kreditförluster kommer vara sällsynta tills de slår till brett. Även om vissa P2P aktörer infört Andrahandsmarknad så räkna med att det kommer finnas få köpare men många säljare på lånefordran då. Samma fenomen som på smålistorna när det gäller aktier.

Nåväl. Låt oss titta på inkomsterna nu istället.

Jag har tagit en närmare titt på låneförmedlarna Kameo och ToBorrow samt vilka ränteinkomster man fått där. Både Kameo och ToBorrow använder sig utav UC samt hanterar företagslån. Lån genomförda under det första verksamhetsåret är undantagna (2015 för ToBorrow och 2016 för Kameo) utifall de ej är representativa.

Kameos ränta på avslutade och fulltecknade lån (from 2016 tills nu) var:

A. 5,88%

B. 8,73%

C. 10,63%

D. 12,21%

 

Kameo förmedlar lån i SEK och NOK. Investerar man i NOK tar man naturligtvis även en valutarisk.

 

För ToBorrows del (from 2015 tills nu) så är siffrorna

A. 6,87%

B. 7,53%

C. 8,19%

D Inga förmedlade

 

Jämför vi bara A-C lån så visar Kameo alltså upp 8,41% och ToBorrow 7,53. Kameo inkluderar dock även lån i NOK vilket medför en valutarisk för investeraren. Vi kan dock snabbt göra ett överslag och notera att ca 8% bör en investerare kunna få om denne investarer via P2P företagslån. Risken för kreditförlust är du upp till och med 3%, men märk väl att kreditförlusterna inte kommer komma i jämn takt över tid. Låt oss göra det enkelt för oss och anta att vi aldrig gör någon kreditförlust.

100.000 med 8% samt 30% skatt på det ger en inkomst på 5.600 kr.

Som en jämförelse så erbjuder de fyra storbankerna (SEB, SHB, Swedbank, Nordea) en genomsnittlig direktavkastning på idag 6,68%.

100.000 i bankaktier med direktavkastning på 6,68 % i en ISK samt schablonskatt för 2018 på det ger en inkomst på 6.233 kr

En annan stor svensk P2P aktör är Lendify. Undantog dock dessa i jämförelsen då de håller på med personlån inte företagslån och därmed ger lägre ränta till P2P investerare.

Vill man upp i ränta behöver man kika på någon utländsk aktör. Exempelvis Mintos. Där man kan hitta räntor på upp mot 18 %. Då blir matematiken lite annorlunda. Länken är en s.k. affiliate länk så om den som är nyfiken registrerar sig via den får denne 1 % av det som man investerar de första 90 dagarna.

Med banker och bankaktier så löper man också risk. Jämförelsen är inte gjord för att befrämja köp av bankaktier för när kreditförluster hopar sig för banker så riskerar naturligtvis även vinster och utdelningar att sjunka för dem. Dock alltid kul med en titt på nuläget. Storbankerna och P2P-lån har ju trots allt en del gemensamt, och vissa saker skiljer sig dramatiskt.

Hur ser du på P2P-aktörer och bankaktier?

16 april 2017

Investor

Pratar man om investmentbolag så är det svårt att undvika komma in på Investor. Ett bolag med nu mer än 100 år på nacken som styrs av Wallenberg-familjen. Wallenberg har väl efter Andra världskriget blivit synonymt med svenskt näringsliv. Det startade en gång i tiden med bildandet av Stockholms Enskilda Bank föregångaren till SEB men några turer senare och avknoppningen från banken 1916 så står vi här idag med ett investmentbolag som ofta brukar sägas vara ett tvärsnitt av ett svenskt aktieindex.

Idag står nästan 80% av substansvärdet av noterade bolag. Bolag så som Atlas Copco, ABB och SEB står för hälften av värdet bland de noterade innehaven. Resten står bolag så som Astra Zeneca, Wärtsilä, Nasdaq, Sobi, Saab m.fl. för.

Helägda, partnerägda m.m. rörelser tillsammans med en del finansiella tillgångar står sedan för ca 15% av substansvärdet. Dessa går in under namnet Patricia Industries och inlkuderar bolag så som Mölnlycke, Aleris, Vectura, 3 Scandinavia m.fl.

Sedan har vi Riskkapitaliströrelserna för ca 5% av substansen som sköts under namnet EQT-fonder. I dessa EQT-fonder finner man bolag så som AcadeMedia, HusCompagniet, Nordic Aviation Capital m.fl.

Till synes får man en riktigt bra mix i Investor. Allt ifrån stora, globala jättar till mindre riskkapital investeringar. Alltihop styrt av (får man förmoda) några med lång, lång erfarnehet av att göra affärer och ratta ett familjeimperium. Kritiken som riktas dock är eventuellt "makttänk". Det kan vara så att vad som är bäst för de enskilda aktieägarna inte alltid sätts främst utan man riktar hellre in sig på vad som är bäst för att bibehålla familjens maktposition.

I ärlighetens namn får man väl dock då säga att bolaget stadigt tuffat på genom decennierna så det finns väl inget egentligen att klaga på där för långsiktiga ägare. Även på senare tid har det gått bra och utdelningarna de senate åren har stadigt höjts.

Man kan argumentera för att de bolag som inte är marknadsnoterade eventuellt är undervärderade i Investors böcker, men det går också lika gärna argumentera för att en del av de noterade är för högt värderade. Sammantaget har Investors aktie handlats för mycket mer rabatt än den gör nu som ett 10-års snitt. Liksom hos andra investmentbolag har rabatten i princip försvunnit. Detta i en marknad då, i mitt tycke, många noterade bolag också är högt värderade i sig.

En del av mitt eget sparandet går automatiskt till aktiesparande regelbundet, men förutom det så är jag väldigt försiktig med aktiva köp i nuläget. Investor får man dock lov att säga är ett bolag som man långsiktigt skulle kunna behandla som ett slags indexsparande för bolaget är som en fond i fond i sig.

Vad är din syn på Investor?

25 februari 2017

Avskaffa ränteavdrag istället för att införa bankskatt

Blir en sådan dag idag, med lite "friare" funderingar kring ekonomi och politik. Vinsttak tak i skolan publicerades ju i förmiddags.

En annan fråga jag vill lyfta är den s.k. banksskatten som det verkar regeringen kommer få backa på. Jag är i och för sig inte negativ till att man ser över hur finanssektor bör beskattas, men något jag är anhängare av är att först och främst att ta bort eller skära ned på ränteavdragen.

Jag finner det helt sanslöst att lån ska subventioneras via skattesedeln medan sparande ska beskattas. Gällande bankskatten så blir ju ränteavdragen ändock en indirekt subventionering av banker då den är inberäknad i varje kalkyl som bankerna ger sina låntagare och ger dem möjlighet att låna ut mer. Så vill man få in pengar på "bankernas bekostnad" så vore en neddragning av ränteavdragen en fungerande väg att gå.

Lägre räntor ger ju allt annat högre tillgångspriser, eller annorlunda uttryckt - lånarna måste låna mer för att få den tillgång de vill köpa när räntekostnaderna är låga.

Mellan tummen och pekfingret så motsvarar ränteavdragen just nu ca 30 miljarder.

Vad är dina åsikter kring ränteavdrag och bankskatt?

Taggar (blogg): 
30 augusti 2016

Vad är din syn på bankaktier just nu?

Jag har alltid dragit mig för banker. Svåranalyserade balansräkningar som kan förändras med ett snabbt pennstreck och en historik av att återkommande drabbas av än den ena krisen efter den andra.

MEN, som en mal dras till ljus så dras man till bolag som fått se sin kurs sjunka, relativ hög, nuvarande, direktavkastning och låga PE-tal. Bankaktier både i Sverige som ute i Europa ser lite lockande ut.

Ser man på det populära begreppet kärnprimärkapital så ser de fyra svenska jämförelsevis väldigt välkapitaliserade ut. Nordea 16,8%, SEB 18,7%, Swedbank 23% och SHB 23,3%. Hur mycket "fluff" det är är svårt att säga men i relation till många andra, både europeiska som amerikanska banker så är det bra siffror.

Direktavkastningarna ligger på mellan 5,5-7%. PE-talen på ca 10-12.

Finns lite frågetecken i alla de fyra storbankerna. SEB är hög exponering mot företag och konjunkturen. Nordea har en del exponering mot norsk olja och gas samt står inför stora IT-investeringar. Swedbank  en hel del exponering mot bolån och Handelsbanken mot bl.a. Brexit-landet Storbritannien.

MEN, hur illa kan det egentligen vara? Står vi inför en ordentlig ny finansiell härdsmälta så dras antagligen det mesta ned i detta slukhål då finanssektorn är så integrerad med allt annat. Om inte så ser flera bankaktier ganska intressanta ut.

Vad tycker du om bankerna just nu?

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2018 (17)

Taggar