Fantastiska Farbror Fri
Likes
298
Antal inlägg
1307
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
7 september

Du borde bli lite mer (ekonomiskt) fri för varje dag..

Ett av huvudproblemen som jag ser det i dagens samhälle är att många är som mest ekonomiskt fria när de är studenter eller strax efter när de har det första jobbet. Sen börjar man lägga sig till med dyra vanor, och lånar sig upp över öronen för boende, bil, fritidsboenden, båtar, resor, elektronik, inredning med mera.  

(Tack Elin Helander för inspirationen till den här illustrationen...du har verkligen hjärnkoll:-)

Ekonomiskt frihet  är en underbar känsla och är något som jag verkligen unnar fler. Det handlar om att kunna göra det man brinner för utan att i första hand tänka på pengar. Den som satt sig i den situation som jag beskriver ovan har istället byggt sitt eget (ekonomska) fängelse. 

Ekonomiskt frihet är inte heller en enda punkt utan en process där varje sunt ekonomiskt beslut ger lite mer frihet. Det handlar inte om att avstå från allt utan att medvetet välja bara några få riktigt viktiga saker och aktiviteter och att välja bort allt annat. Över tid gör detta enormt stor skillnad. 

Genom livet tar vi dagligen många beslut som var för sig kostar oss en eller några tior vilka verkar nästan obetydliga men över tid så är det dessa som gör hela skillnaden mellan den som sitter med höga kostnader och höga lån vid 40-års ålder och den som sitter med ett sparkapital och allt större frihet. Att vi tar dessa mindre beslut utan speciell omsorg tror jag också är anledningen till att många säljare av bostäder, bilar, telefoner, resor med mera gärna bryter ner de ofta absurt höga priserna i en "låg månatlig betalning".

Det kan säkert tyckas som en nästan oöverstiglig kamp att tänka sig att bli ekonomiskt fri om man gjort några ekonomiska felbeslut och nu har stora lån och höga kostnader men om man istället börjar tänka på att varje 10:a, 100:ing och tusenlapp är ett litet steg mot frihet.

Att sätta sig i en situation där någon enstaka tia varje dag tar en närmare ekonomiskt frihet jämfört med en situation där man för varje dag gräver gropen djupare är trots allt det största skillnaden.

När sedan man har fått bollen i rullninig och märker hur härligt det är att känna sig friare för varje dag så brukar det öka motivationen vilket ökar sparandet vilket ökar motivationen...ni förstår!  

 

20 februari

Låna 400 000 kr gratis!?

Den låga räntan driver en del konstiga företeleser och det är lätt att låna stora belopp för den som vill. Vi har relativt låga lån men ändå 600 000 kvar på vårt hus. Eftersom vi har så små lån så har vi nästan inga möjligheter att få ränterabatt från banken (konstigt nog för vi borde vara en lågriskkund med under 30% belåning) men så är det. Därför är vår rörliga ränta nära listpris vid senaste betalning 1,65%. Detta innebär en kostnad på 9 900 kronor om året innan ränteavdrag. (600 000 * 1,65% = 9 900).

Eftersom vi även är Private Banking kunder hos Nordnet (affiliate) så har vi möjlighet att låna för 0,99% men då måste vi låna minst 1 000 000 och lånet får högst uppgå till 50% av husets värde (vi köpte för 18 månader sedan för 2 miljoner och sedan dess har vi gjort några förbättringar och marknaden har snarare stärkt än försvagats så det borde inte vara några problem). Det betyder att med Nordnets lån skulle vi få samma räntekostnad (1 000 000 *0,99% = 9 900) men med ett lån som är 400 000 kr högre.  

Dessa skulle vi sedan kunna lägga på ett sparkonto och få 0,5-1% ränta eller ta högre risk och placera på börsen eller hos Lendify (affiliate)? Nu är inte jag någon stor fan av att ta stora risker i sparandet men det som egentligen lockar i detta upplägg är att så snart frun inte längre jobbar så kommer det troligen att vara svårare för oss att få nya lån. Säg om vi skulle vilja bygga ännu en uthyrningsstuga på tomten eller göra något annat intressant projekt som kräver lite kapital. Därför skulle vi troligen ta dessa 400 000 extra vilket med nuvarande räntenivå blir "gratis" och lägga dessa på ett sparkonto med låg säker ränta?

Detta skulle ge oss lite högre flexibilitiet framgent, med rörlig ränta och möjlighet att amortera när som helst kan jag inte se att det finns någon egentlig risk med detta men kanske är det något jag missar? Vad tycker/tror ni? 

Taggar (blogg): 
15 december 2016

Lendify - Skulle nog ha valt Autoinvest.....

Detta inlägg är ett marknadsföringssamarbete med Lendify. Vi gör ett experiment där vi investerar egna riktiga pengar hos dem (75 000 kr) och jag förbinder mig att beskriva detta i minst ett inlägg i månaden. Utöver detta så har jag ingen skyldighet emot Lendify och kan skriva både positiv och negativ feedback utan att det påverkar vårt kontrakt. Om du är intresserad av Lendify så gå in och starta ett konto idag. Du kan börja med så lite som några hudralappar om du bara vill testa och du kan logga in och skapa konto med hjälp av BankID på några minuter.  

Det kan säkert verka som att en person som jag som är fri att disponera det mesta av sin tid skulle ha all tid i världen för att kolla börsen och övriga investeringar och det skulle kanske vara sant om detta var mitt enda intresse men så är inte fallet. Dessutom har vi 3 små barn som kräver en del och min ambition är att även sköta den absoluta majoriteten av hushållet nu när frun i knappt 200-dagar till är familjeförsörjare. (Sen hoppas jag att vi ska bli jämstälda igen:-). Å sen finns det finns så vansinningt mycket annat jag vill hinna med!! 

Som jag sa om i mitt senaste inlägg om Lendify så har en oväntad sak hänt med mina investeringar och det är att förvånansvärt många  låntagare betalar tillbaka sina lån i sin helhet redan efter en kort tid (någon månad). Detta har fortsatt denna månad med ett till lån som betalats tillbaka (vilket innebär att 3 av de 6 ursprungliga lånen nu betalats tillbaka i sin helhet). Om jag vill vara fullinvesterad behöver jag därför hela tiden själv söka nya lån att investera i. Funderar därför på om jag borde ha valt autoinvest istället? För närvarande ser portföljen ut som följer dessutom ligger två lån i väntan om att fulltecknas. Jag har valt att öka löptiderna något i de nya lånen för att se om det bidrar till att omsättningen blir lägre. 

Vad har ni andra för erfarenheter av Lendify? Har ni valt Autoinveste eller manuell investering?

Taggar (blogg): 
7 december 2016

Oväntade utfall i Lendify-experimentet..

Detta inlägg är ett marknadsföringssamarbete med Lendify.  

Vi gör ett experiment där vi investerar egna riktiga pengar hos dem (75 000 kr) och jag förbinder mig att beskriva detta i minst ett inlägg i månaden. Utöver detta så har jag ingen skyldighet emot Lendify och kan skriva både positiv och negativ feedback utan att det påverkar vårt kontrakt. 

Tiden går verkligen snabbt! Nu har det gått två månadskiften sedan jag påbörjade det här experimentet. Läs alla tidigare inlägg här vid om intresse finns

Min huvudsakliga oro när detta började var förstås att låntagarna inte skulle betala tillbaka men så här långt har problemet som jag har upplevt varit precis det omvända. Eftersom detta är lån med rörlig ränta så går de också när som helst att lösa i förtid och flera låntagare har valt att göra detta. Det innebär att jag båda det första två månaderna har varit tvungen att hitta nya placeringsmöjligheter vilket ju är en liten uppgift. Personligen tycker jag att det här är rätt kul men om man vill ha ett bekvämt sparande så antar jag att den automatiska placeringsalternativet av detta och andra skäl är att föredra. 

Lendify fortsätter samtidigt att förbättra sin plattform och dessa grafer uppskattar jag mycket för att få översikt över placeringarna. 

Uppskattar också att man nu får en översikt över vilka betalniningar man har att förvänta sig månadsvis istället för som tidigare behöva gå in på varje lån. 

Generellt tycker jag utvecklingstakten på Lendify´s plattform är imponerande. Allt var inte perfekt från början men när man ser en ständig förbättring blir man lite gladare för varje dag som går.  Om du är intresserad av Lendify så gå in och starta ett konto idag. Du kan börja med så lite som några hudralappar om du bara vill testa och du kan logga in och skapa konto med hjälp av BankID på några minuter.  

Vad har ni andra för erfarenheter av Lendify? Har du redan lånat ut via dem eller funderar du på det? Om inte vad är det som håller dig borta? 

Taggar (blogg): 
7 oktober 2016

Fredagsfunderingen - Bokföring av boendekostnader...hur gör du?

Under cirka ett år hade två bostäder, då höll jag kostnaden för det "andra" huset som vi inte bodde i helt separat från vår vanliga ekonomi. Vi hade en hyresintäkt som i stort täckte de löpande kostnaderna vilket gjorde detta i slutändan till ett "nollsummespel" när året summerades. 

Nu har vi sålt vårt gamla hus och flyttat till det nya. Detta gör att vi får börja fundera på hur vi på bästa sätt reflekterar boendekostnaderna. Som jag pratat om i ett tidigare inlägg brukar vi använda oss av kontantmetoden vilket innebär att vi bokför kostnader när pengar lämnar kontot. Alltså om en större reparation behöver göras en specifik månad kommer kostnaden att hoppa upp just den månaden (alternativet till detta skulle vara att bygga upp någon form av reparationsfond och smeta ut dessa kostnader över tid). I övrigt har vi de vanliga kostnaderna för försäkring, el, vatten och avlopp, sophämtning med mera.

Vi har även en liten räntekostnad (ca 900 kr i månaden innan ränteavdrag) och en inkomst för uthyrning av en stuga på tomten på 3 000 kr i månaden inklusive el vatten etc. För närvarande bokför jag lånekostnaden och hyresintäkten i en egen kategori (finansnetto) tillsammans med utdelningar från aktier, intäktsräntor, CSN ränta med mera nedanför måndskostnaderna i vår månadsammanställning.

Min tanke är att räntekostnaden egentligen relaterar till min ovilja att sälja aktier och bli helt skuldfri, alltså kan delar av aktieutdelningarna matchas mot den kostnad som uppkommer för att behålla lånet. Hyresintäkten är också en form av (semi)passiv inkomst relaterad till det kapital som vi binder i vårt boende. 

Detta är inte en perfekt metod, man skulle kunna argumentera både för att vi överskattar och underskattar våra boendekostnader. Stugan förbrukar uppskattningsvis 30% av det  el och vatten som vi nu tar i vår löpande budget. Å andra sidan bortser vi ifrån räntekostnaden i vår boendekostnad vilken då är underskattad...men tar vi med den kanske vi istället skulle lägga in ett (positivt) netto mellan hyresintäkten och räntekostnaden...och i så fall överskattar vi kostnaderna som vi gör idag.   

Hur som helst tycker jag just nu att vår nuvarande metod är mest rättvisande, vi har de "aktiva" utgifterna och inkomsterna i den ordinarie månadsbudgeten och sen har vi passiva inkomster och finansiella utgifter i en egen kategori.

Hur gör ni med detta? Någon som har en liknande situation med uthyrning?

27 maj 2016

Fredagsfunderingen - Egentligen osannolikt att svenskarna är bland de högst skuldsatta!

Att låna pengar är en intreckning i framtiden, och för någon som är verkligen positivt inställd till framtiden kan det tyckas logiskt att låna nu...det kommer ändå bara bli bättre. Av den anledningen är jag egentligen inte så förvånad att det blev som det blev i till exempel i USA innnan finanskrisen. Amerikanen i gemen är väldigt framtidisorienterad och tror starkt på att de kommer ha det bättre för varje år som går. De har svag tilltro till samhället men stark tilltro till sin egen förmåga och ser i stort sett bara möjligheter. 

Tvärt om mot den amerikanska mentaliteten tycker jag ofta att svensken är överdrivet pessimistisk...man tror inte på sig själv och i allt lägre utsträckning på samhället. Även om vårt pensionssystem har sina brister så är det ändå relativt balanserat  men ändå så utgår många ifrån att "det blir nog inga pensioner till oss". Man tror att robotarna och/eller asiaterna ska ta alla jobb och att samhället är på väg att rämna. Under sådanan förutsättningar är det inte logiskt att belåna sig och inteckna en så osäker framtid.

Därför tycker jag att det är en enigma hur det kan komma sig att svenskarna kan ha blivit ett av världens högst skuldsatta folk. Visst bopriserna har gått upp och det gör att man kan behöva låna mer. Men det är inte hela förklaringen, dem som suttit i samma boende i 10-tals år har oftast höjt sin belåning (istället för att amortera) och många lånar till sådant som absolut inte är nödvändigt så som lyxrenoveringar, resor, bilar och sommar/vinterhus. 

Ibland funderar jag på om det är en eftersläpning från tidigare generationer som var mycket försiktiga med belåning och eftersom de flesta var överdrivet försiktiga så var tillgångar långt värderade och de som vågade låna då ofta blev de största vinnarna. Nu när alla lånar är det dock kanske istället dem som lånar minst som är vinnare när allt summeras om några år?

Eller kan det vara så  att svensken är så övertygad om att världen är på väg att gå under så det är lika bra att låna och leva loppan så länge det håller...för vid världens ände så spelar det ingen roll ändå! 

Vad tror ni det är som driver svensken i denna riktning? Är det bara den låga räntan och tidsandan som fått oss att tappa fattningen eller är det något annat? 

30 april 2016

Nått är ruttet med lånekulturen!

Min syn är att man ska vara mycket försiktig med skuldsättning jag är dock inte någon rabitat motståndare till lån. Ibland kan det vara bra att kunna låna lite för att utbilda sig eller för att kunna köpa en bostad...men nog har det hänt nått vansiningt med lånekulturen på senare år. Två helt olika exempel men i grunden exempel på en galen syn på lån och risk. 

  • Bankerna rapporterar nu om rusning bland bostadägare som vill öka sina lån inför att amorteringskravet införs. Alltså inte desperata människor som ska flytta till storstan och behöver någonstans att bo utan existerande bostadsägare som passar på att höja lånen som troligen redan är rätt stora troligen för att konsumera. Inte nog med att man tycker sig vilja låna mer till konsumtion utan man gör allt för att slippa amortera på dessa lån. 
  • En annan sak som stör mig mycket är att det är svårt att få lägre ränta hos banken om man har "för lite lån". Det vill säga om man till exempel äger en bostad på en mindre ort med 50% belåning så kanske detta är mindre än 1 miljon vilket är "för lite" enligt banken för att kunna få rabatt. Detta måste vara ett tecken på vad som är fel inom bankerna när risken (som måste anses låg i fallet ovan) betyder mindre än volymen (hur stort lånet är) för bankens bedömning. När banken säger "nej du får ingen rabatt du har lånat för lite" så vet man att något är ruttet. 

Har ni några andra exempel på hur lånekulturen har spårat ur? Eller håller ni kanske inte med mig och tycker att ovanstående är helt befogat? 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (209)
Oct (15)

Taggar