Blog Archive
Jag har alltid varit väldigt noga med att skilja på börsen dagliga svängningar och min privatekonomi. Det är något som jag tycker är helt centralt för en långsiktig sparare framförallt när portföljen börjar komma upp i några miljoner i värde och uppgångar på 10.000-tals kronor om dagen blir vardagsmat. Vad jag menar med att skilja på portföljens ekonomi och min privatekonomi är att en besparing genom att köpa morötter på kampanj och spara 5 kr är lika viktigt oavsett om portföljen gått upp eller ner 50 000 kr den aktuella dagen. Besparingen är fortfarande 5 kr och för dig 5 kr närmare målet jämfört med att köpa dyrare morötter.
Detta har alltid känts helt naturligt för mig och inget jag behövt jobba speciellt hårt med. Jag tror det har hjälpt mig att jobba på uthålligt och målmedvetet mot målet, men också att mentalt klara lite större nedgångar. Oavsett om portföljen gick upp med 100 000 kr i månaden flera månader i rad som under hösten 2016 och våren 2017 eller om den gick ner med 200.000 kr under en semestermånad som 2011 så var min enda uppgift att spara på enligt planen och stoppa in de planerade 20 nya tusenlapparna i portföljen. Om målet är 8 miljoner så är det liksom lite skit samma om man har 5 eller 6 miljoner, målet är ändå flera miljoner bort och ju mer pengar som sparas desto snabbare kommer man dit.
Frågan är dock om inte jag börjar mjukna lite i denna inställning. Tidigare i veckan fick jag nämligen förfrågan om ett litet konsultjobb som jag tackade nej till. Jag har sedan tidigare satt upp väldigt tydliga regler för mig själv att bara jobba med roliga saker och det här var inte första gången jag tackade nej till jobb. Men den här gången var det nog egentligen ett ganska ok uppdrag, dock lite bökigt och krångligt så jag gick på magkänslan och tackade nej och sa att jag tyvärr inte hade tid. Det var inget stort uppdrag utan handlade om ca 5 000 kr. När jag sen i efterhand funderade på varför jag egentligen tackat nej kunde jag inte undgå att fundera på om jag tänkt annorlunda om börsen varit ner 20% sen årsskiftet. Börsen har som bekant gått starkt i år och vår portfölj är upp lite över 1,5 miljon sen årsskiftet och då är det lätt hänt att känna sig lite rik.
Nu var det som sagt ett uppdrag som var lite i gränslandet mellan bra och dåligt och det är väl då som övriga, egentligen oviktiga, aspekter som tex börsens kortsikta utveckling kan påverka lite. Överlag är jag väldigt nöjd med att jag hållit hårt på principen att tacka nej till allt som inte känts inspirerande eller roligt vilket jag från början tänkte mig skulle bli den stora utmaningen då pengarna riskerar att locka. Att åka till jobbet med lite halvont i magen för pengarnas skull har jag gjort tillräckligt.
Skulle vara kul att höra hur ni läsare påverkas av börsens kortsiktiga svängningar. Ökar ni konsumtionen när börsen gått bra? Eller ökar kanske suget efter att göra undersökningar på mobilen för att tjäna 5 kr när börsen kraschar?
Jag har tagit lite paus med de dedikerade inläggen kring veckans bästa matpriser, men det gladde mig stort att flera läsare kom med tips i början av förra veckan då jag själv inte läst alla reklamblad. Redan då informerade ni läsare mig om att det fanns billiga rotfrukter i vissa butiker. Den här veckan är det ännu billigare och Stora Coop har morötter, lök och rödbetor för 2,90 kr/kg (medlemspris och max 3 kg) och Willys har vitkål, palsternacka, morötter och rödbetor för 3,90 kr/kg (max 5 kg). För bara några veckor sen kostade vitkålen en bit över 20 kr per kg dvs det är 80-90% rabatt.
Generellt sett tycker jag tips som "ät efter säsong" kan låta lite töntigt. Men det är ju enorma skillnader i pris när man i början av sommaren kan köpa potatis för 1 kr per kg och vitkål för 20 kr per kg och sen i september kostar potatisen 12 kr/kg och vitkålen 4 kr per kg. Sen kan det hända att man ibland hittar rotfrukter för under 1 kr per kg, men om man äter 500 gram om dagen så spelar det faktiskt inte så stor roll om man betalar 1 eller 4 kr per kg. Den stora besparingen har man från 20 ner till 4 kr.
Jag tycker det är gott med rotfrukter och att det går bra att variera på massa sätt. Kokade morötter och rödbetor, coleslaw, ungsbakade rotfrukter, strimlad och stekt vitkål etc. Så utmaningen är främst förvaringen och att tajma det sista köpet så man äter extra mycket och sen bunkrar upp med 20 kg precis när det är billigt för sista gången. Men det räknar jag med är några veckor bort.
Än så länge är det för tidigt att bunkra så jag köper bara den mängden jag tror vi kan äta, vilket är runt 5-7 kg per vecka för oss två personer.
Då var första veckan av en lite slösaktigare september avklarad. Tanken är alltså att öka de löpande rörliga kostnaderna under en månad för att testa på lite hur det känns och vad det tillför. Ni kan läsa om upplägget här.
Det har varit ganska odramatiskt och hela tanken är ju att spendera lite mer i vardagen, då det är svårt att testa ökade fasta kostnader bara under en månad. Det har blivit ett par ölglas (alltså inte glas öl utan själva glaset), lite mer bilåkning, ett spontant besök på lokala matbutiken för inköp av kvällsfika, en färdigblandad proteindryck på gymmet och en extra utelunch.
Ölglasen är en sak jag tänkt på länge och det har egentligen bara inte blivit av, så det var lite av en slump att det blev just den här veckan, men kanske var det den lite mer slösktiga iställningen som gjorde att jag fick tummen ur. Andra saker känns helt meningslösa till exempel att jag när jag var på gymmet i tisdags medvetet struntade i att ta med mig proteinpulver som jag brukar göra (äter inga kosttillskott förutom 25-30 gram proteinpulver just i samband med veckans 2-3 styrkepass) bara för att testa de färdiga som säljs på gymmet. Antar att hela syftet med att köpa en kyld dryck på flaska är att slippa släpa med sig shaker och pulver, men jag tycker det var helt värdelöst. Smakade inte bättre, tog snarare mer tid då jag var tvungen att dra kortet i receptionen jämfört med att fylla shakern i en kran och kostade 10 gånger mer för samma proteinmängd.
En annan reflektion är att förutom plånboken så drabbar ökad konsumtion troligtvis både miljö och hälsa negativt. Med miljö tänker jag både på ökat bilåkande och ökad konsumtion av prylar. För mig har ändå ekonomin varit en stark drivkraft för att motivera mig att ta cykeln istället för bilen för många de flesta resor på 1-5 km. Och att inte slänga kläder och köpa nya i onödan ska jag erkänna varit av främst ekonomiska skäl för min del, inte att jag tänkt på hur mycket vatten och koldioxid som ligger bakom en tröja.
Med hälsa så är det återigen bilåkande som ger mindre vardagsmotion men också att det inte blir att man köper lite extra morötter till middagen om man struntar i vad saker kostar, utan snarare lyxar till det med att köpa något spontant man är sugen på när man passerar en butik. Så har det i alla fall varit för min del den senaste veckan.
Projektet rullar vidare hela september och kommande vecka blir det lite mer fokus på andra saker och mer aktiviteter nästa helg snarare än bara småutgifter och bilåkning.
Jag har under årens lopp ofta slagits av tanken att det är helt obegripligt hur välavlönade personer lyckas göra av med sina pengar. Och då pratar jag inte om några höjdare med fantasilöner utan vanliga kontorsarbetande tjänstemän med en lön lite över genomsnittet.
När jag och min fru både jobbade sparade vi runt 50 000 kr i månaden ihop. Då pratar jag om rent sparande från lönen, ingen återinvestering av utdelning eller annat som byggde på att vi redan hade ett kapital. Visst då levde vi ganska sparsamt, men säg 40 000 kr då. Då hade vi alltså kunnat lägga 10 000 kr till i månaden eller över 300 kr om dagen i valfri slösaktig konsumtion i form av uteluncher, after works och snittblommor. Visst då hade vi inga barn så säg 35 000 kr då. Jaja, vi hade visserligen bra boränta och låg belåning på bostaden tack vare god ekonomi i grunden så säg 33 000 kr då. Ok vi hade ingen sommarstuga eller båt så säg 25 000 kr i månaden i sparande då. Men poängen kvarstår, när jag tittade på mina kollegor och vänner med minimalt sparande och deras livstil så fattar jag inte riktigt hur de kunde göra av med alla pengar. Hur jag än räknar på det borde de fått minst 10 000 kr per person och månad över. Lika svårt som det var för mig att fatta var deras pengar tog vägen var det nog för många kollegor att fatta vad jag menade när jag sa att jag skulle sluta jobba eftersom jag inte behövde mer pengar.. Utifrån sett verkade de flesta i omgivningen leva ungefär som oss. Det var ingen som flög med första klass på semestern eller hade en bil som deltog i Gumball 3000.
På samma sätt blir det lite märkligt när man hör historier om pensionärer som får så låg pension att de inte klarar sig, trots att de jobbat och slitit i 40 år. För det första låter det ofta som det skulle gå att klara sig på den låga pensionen som de berättar om i tidningen och för det andra undrar man hur man kan ha lyckats jobba i 40 år utan att spara några pengar.
Igår när jag skulle kolla EFN börslunch på Youtube fick jag förslag på några andra klipp som fick mig att tänka lite på detta fenomen igen. Klippen var från en serie som jag måste missat när den gått på TV och byggde på att Adam Alsing åker runt i Sverige och hälsar på samlare och betygsätter deras samling. Här är första programmet som förklarar konceptet ganska bra. https://www.youtube.com/watch?v=Pz1yXyHVhlA. Han åkte även hem till folk som byggt helt sjuka "man caves" https://www.youtube.com/watch?v=IUqmxLBNV00.
Jag vet så klart inte vad personerna i klippen har för ekonomi i form av arv, lön etc och de pratade aldrig om värdet eller kostnaden i de klipp jag såg. Min magkänsla är ändå att detta i stor utsträckning är personer som brinner så för sin hobby att de varje månad lägger en ansenlig del av lönen på att köpa serietidningar, Nintendospel från 1986, Carolaprylar på Tradera eller avbetalning på hemmabion med monsterljud som de har i källaren. För personer som har haft samlandet som största hobby i 20 år är det ju fullt möjligt att köpa grejer för 3 miljoner på en vanlig lön precis som det går att köpa aktier och fonder för 3 miljoner under samma period. Vilket onekligen leder till en rätt massiv samling av leksaksgubbar. Skillnaden är att den som köper aktier och fonder för 3 miljoner under 20 år med stor sannolikhet är ganska nära att kunna sluta jobba, en rimlig värdeökning inräknad. Den som har tre rum fulla med leksaksgubbar eller serietidningar kan kanske inte sluta jobba eller ens omsätta samligen i pengar som ens är i närheten av vad man lagt ner. Men man vet i alla fall var pengarna tagit vägen jämfört med den som bara lyckas bränna pengarna varje månad utan att få något beständigt som går att titta på. Vilket verkar vara det vanligaste upplägget.
Det finns nog trots allt en liten likhet mellan suget att köpa det där saknade Tintinalbumet som kompletterar samlingen som att köpa de där sista 8 aktierna som gör att man går från 2992 till jämna och fina 3000 aktier i Investor.
Att leva billigt genom att plåga sig själv och bara sitta hemma och sitta av tiden för att göra av med så lite pengar som möjligt fram till nästa lön eller utdelning blir ju inget roligt liv. Hittar man däremot roliga aktiviteter som man uppskattar och som samtidigt är gratis så kommer en sparsam livsstil nästan komma av sig självt. Eller ännu bättre så klart om man är så lyckligt lottad att man kan hitta någon hobby som till och med går att tjäna lite pengar på.
Det går ju många gånger att göra en hobby både på ett billigt och dyrt sätt. Springer man några gånger i veckan kanske man behöver byta löparskor ungefär en gång om året. Men man kan också lägga en halv förmögenhet på olika skor för olika underlag, gps-klocka, löpteknikkurs, pannlampa, startavgifter till lopp, kläder etc. För att inte tala om sporter som längdskidor eller cykel som kan kosta många 10.000 lappar om året för den som är lagd åt det spendersamma hållet.
Något som verkligen varit en framgångsfaktor för mig personligen är att jag hittat personer att dela dessa billiga nöjen med. Jag har ett par olika personer jag tränar med regelbundet och det blir ett minst lika bra sätt att umgås som att fika eller ta en öl. Det gör att jag har rätt litet behov av att söka fler sociala sammanhang som kostar pengar bara för att få chansen att träffa fler människor. En normal vecka brukar bli en lunch ute med gammal kollega eller kompis som jobbar på dagarna, ett par träningspass med olika personer och någon mer aktivitet. Det räcker långt för mig förutom att jag så klart träffar min fru 98% av dagarna. Det här med att de flesta andra jobbar på dagarna när jag är ledig har jag inte upplevt som något problem alls.
Jag känner att jag skulle ha ett mycket större behov av att hitta på saker utanför hemmet efter att jag slutade jobba om jag samtidigt var singel. Nu har jag inga problem att vara själv 8-17 vissa dagar utan att träffa en människa (går alltid ut minst några timmar om dagen och ofta ärenden som handla eller biblioteket eller någon föreläsning så jag ser ju folk men inte varje dag jag träffar någon personligen och verkligen pratar eller umgås). Det här tror jag skulle kunna vara en utmaning för mig att ibland skulle kunna gå både en och två dagar utan att riktigt umgås med någon vilket skulle kunna bli både segt och förslappande för mig. Men alla är vi olika så det funkar säkert toppen för många andra!
På tal om billiga nöjen så tycker jag vi har en ganska lovande TV-höst på gång. Följande program eller serier kan jag rekommendera just nu.
Alla mot alla - Frågesport med roliga frågor och lag som går 4 dagar i veckan på kanal 5. Jag och min fru kollar nästan varje dag, ofta i samband med middag dvs vi kollar det program som gick kvällen innan och kan spola reklamen. Lättsammare och på många sätt roligare än På Spåret som man så klart ser fram emot också.
Tjuv och polis - Någon form av dokusåpa där vanliga männniskor ska göra en låtsaskupp och sen hålla sig borta från fd poliser. Bara gått ett avsnitt än men jag tycker det började lovande. Går på SVT på söndagar. Finns dock risk att det kommer bli lite segt i längden och visst känns det lite regiserat/styrt av TV eftersom det inte skulle funka att tjuvarna åkte fast direkt i första programmet.
Succession - Serie som går på HBO vilket vi fick 6 månader gratis av när vi köpte vår nya TV. Tror jag fick tipsen via Börspodden och det krävs nog att man gillar företagande och affärer för att uppskatta serien. Men vi har sett 4 avsnitt och tycker den är ganska bra.