Efter veckans nedgång är årets kursuppgång utraderad. Även om man varit med om ett stort antal nedgångar eller krascher är i alla fall min förvåning lika stor varje gång, hur snabbt optimismen kan förbytas i dess motsats och hur resultatet av långa uppgångsperioder kan suddas ut. Om det redan är köpläge som vissa verkar tro skulle undertecknad inte vilja ”betta” på men det finns ändå ett antal anledningar att vara positiv. Företagsvinsterna fortsätter att överraska positivt, den inledda finansiella åtstramningen kan nog snabbt förbytas i dess motsats (med eller utan hjälp av president Trump) och slutligen borde det finnas ett stort antal ”korta” positioner i marknaden med tanke på det negativa sentiment som hela uppgången under 2018 skett under och som nu måste tas tillbaka.

Skilda världar. Även om optimismen i den amerikanska och de flesta europeiska aktiemarknader som sagt knakar rejält i fogarna är det bara någon vecka sedan som både den svenska och amerikanska aktiemarknaden tangerade nya all time high nivåer. Det kan jämföras med de flesta emerging markets marknader som redan i början på året började gå ned och som nu enligt MSCI indexet för dessa marknader har sjunkit med drygt 15% till dags dato - visserligen uttryckt i USD (alltså mindre negativt uttryckt i SEK) men ändå. För de flesta länder i denna grupp har styrkan i den amerikanska och europeiska konjunkturen inte kunnat kompensera för den amerikanska centralbankens finansiella åtstramning och den starka amerikanska valutan. Till det kommer att stigande oljepriser tenderar att drabba denna typ av utvecklingsländer mycket hårdare än etablerade ekonomier. Det verkar inte som det är dags att gå mot trenden.

Argument för fortsatt oljeprisuppgång. Jag skrev i förra veckan att det kan vara kostsamt att som investerare ha alltför bestämda åsikter om stora saker som oljepriset och vart det ska ta vägen. En läsare av veckobrevet vidarebefordrade i veckan dock intressanta argument för en fortsatt oljeprisuppgång – som i alla fall jag inte sett tidigare - hämtade från World Energy Investment Report publicerad i juli 2018. Trots elbilar och andra sätt att minska oljekonsumtionen fortsätter efterfrågan på olja och gas att stiga och världskonsumtionen tros i år nå rekordnivån 100 millioner/bn och den årliga genomsnittliga efterfrågeökningen på 1,5% (sedan 1980) visar inga tecken på att avta. Samtidigt är oljebolagens investeringar fortsatt på en låg nivå efter kraschen 2014. Investeringarna var enligt rapporten under förra året fortfarande 40% lägre än de var under toppåret och de långa ledtiderna för nya projekt gör att tidskriften tror att det dröjer länge innan man är tillbaka på 2014 års nivå. Tror man sedan att Iran helt stängs ute från den internationella oljemarknaden kan situationen bli än mer akut. Tunga argument förvisso men finns inte allt detta redan i dagens oljepriser?

Nytt gruvprojekt. Skepsisen mot nya gruvprojekt i Sverige är efter totala katastrofer (för aktieägarna) som Northland Resources och Dannemora Mineral av naturliga skäl stor. Överoptimistiska företagsledningar har fått se sina kalkyler omkullkastas av ”oväntade prisras” och högre investeringskostnader än beräknat. Det är därför intressant att notera att när nu Vilhelmina Mineral (bevakat av Trade Venue) söker pengar i en nyemission (garanterad till 80%) för att börja arbetet med att starta gruvdrift av koppar och zink i svenska Stekenjokk och norska Jomafältet så har de en mycket stark och stor ägare (strax under 50%) i ryggen i form av den kanadensiska investmentbanken Forbes & Manhattan. Denna har mycket goda finansiella resurser och ett mycket bra track record när de investerat i denna typ av juniora gruvprojekt världen över. Att det sedan bedrivits gruvdrift i Stekenjokk (Boliden) fram till slutet av 1980-talet och i Joma ännu längre borde göra att de ekonomiska riskerna för projekten är mindre än normalt.  Hur sedan koppar- och blypriserna kommer att vara när gruvorna ska börja producera om 5-10 år kan naturligtvis ingen svara på men ska alla ha en elbil lär i alla fall zinkpriserna inte går ner…

Ännu en småspararkatastrof. I veckan meddelade Invuo Technologies (mer känt under sitt tidigare namn Seamless) att de lämnar in sin konkursansökan. Precis som i fallet med Cassandra Oil (som blivit avlistade men inte försatta i konkurs) är det ett stort antal småsparare som berörs. Invuo hade nästan 6000 aktieägare vid konkurstillfället och de flesta sådana som köpt aktien till långt högre aktiekurser än de som varit de senaste veckorna. Konkursen kommer väl inte som någon större överraskning efter företagets allt mer desperata rop efter kassatillskott de senaste månaderna. Redan när den nya företagsledningen i stort sett vederlagsfritt för ett knappt år sedan slängde ut   bolagets stora satsning på SEQR – den mobila betalningsmetoden som skulle utmana banker och kontokortsföretag – kunde man kanske ana att slutet var nära. Av dåvarande VD:ns storvulna löften om SEQRs framtid blev mest förluster som inte ens  fintech haussen kunde överskyla.
 
Med bra amerikanska bankrapporter i fredags och någorlunda lugnande inflationssiffror i landet borde det finnas förhoppningar att i alla fall för tillfället intresset förskjuts till den fortsatta rapportfloden bort från den amerikanska långräntan. Den ökade volatiliteten lär vi dock få leva med. Välkommen till en ny och spännande vecka !!!
 
Claes Vikbladh
claes.vikbladh@tradevenue.se