Då var juni månad över och därmed kan vi sammanfatta det första halvåret 2022. I min pensionsportfölj som jag har hos Nordnet och där ni kan följa mina affärer i realtid på Shareville har det varit ett ganska aktivt och skakigt år så här långt.
Bakgrunden är att jag sätter av 10% av vinsten i min firma till ett pensionssparande på ett IPS-konto. Det betyder att jag gjort insättningar på runt 15-20k om året de senaste åren. I normala fall brukar man inte rekommendera pensionssparande eller löneväxling om man inte tjänar över gränsen för statlig skatt. Detta eftersom man inte betalar så hög skatt på lönen här och nu och man samtidigt sänker avsättning till allmänna pensionen och sjukpenning etc genom att pensionsspara, då det sänker den taxerade inkomsten. Det vill säga man kan lika gärna skatta på lönen och sen spara på tex ett ISK om man inte har så hög lön. Men jag ska inte använda någon sjukpenning och tror att jag med ett sparande som går in i 100% aktier har goda chanser att slå den allmänna pensionen där bara en mindre del förvaltas på aktiemarknaden. Så jag bryter medvetet mot tumregeln.
Pensionsportföljen är liten jämfört med huvudportföljen och jag kommer inte åt pengarna på över 10 år. Det gör att jag här tar högre risk och helt ignorerar utdelning som en faktor vid investering. Det gör också att jag använder pensionsportföljen lite till att göra de chansningar som jag inte är villig att göra i den stora portföljen. Här kan jag testa mina briljanta idéer medan jag ligger kvar i indexfonder, investmentbolag och tråkiga utdelare i huvudportföljen.
Så hur har du denna mer aktiva investering betalat sig det första halvåret 2022? Tanken är som sagt att ta större risker och tillåta mig att avvika mer från index än i stora portföljen. Men trots denna ambition och en koncentrerad portfölj med ett fåtal bolag ligger jag väldigt nära svenskt storbolagsindex under det första halvåret.
2020 och 2021 var goda år för portföljen och på lite längre sikt ser det bra ut. Jag är trots ett tufft första halvår hoppfull och tycker jag äger intressanta bolag som från den här nivån borde ha goda chanser att gå bättre än index kommande år. Värdet i portföljen är idag runt 400 000 kr. Största innehavet är Evolution och jag har nyligen köpt in mig i SBB B till en snittkurs på 18 kr per aktie. Två aktier jag inte har i huvudportföljen.
Lite mer om IPS
IPS (individuellt pensionssparande) var en sparform som var vanlig fram till 2016 då även en vanlig löntagare kunde spara avdragsgillt. När avdragsrätten försvann så försvann också mycket av intresset för IPS. Det finns dock två grupper som fortfarande kan spara avdragsgillt i IPS.
1. Du som saknar tjänstepension på ditt jobb som anställd
2. Du som har enskild firma.
I båda dessa fall tycker jag IPS kan vara ett förmånligt alternativ. Som jag skrev tidigare i inlägget är dock grundrådet att du bör tjäna över gränsen för statlig skatt för att det ska löna sig på riktigt.
Fördelarna med IPS för dig som tjänar över gränsen för statlig skatt.
- Du minskar andelen av lönen som du får betala hög skatt på. Du som saknar tjänstepension kommer ha lägre pension än dagens lön och chansen finns därmed att du kommer få betala lägre skatt på pensionen än vad du nu gör på översta delen av lönen.
- Den årliga schablonskatten är lägre i IPS än i ISK/Kapitalförsäkring.
- Du har alltid fri flytträtt i din IPS och kan köpa både aktier och fonder (vilket inte alltid gäller för tjänstepension).
Du kan följa min IPS-portfölj och se mina investeringar i realtid hos Shareville.
Du kan läsa mer om IPS och få svar på de vanligaste frågorna (tex hur låg schablonskatt det är och hur den beräknas) här hos Nordnet.
Reklam: Jag har ett samarbete med Nordnet kopplat till min IPS-portfölj som jag har placerad hos dem och som därmed går att följa via plattformen Shareville. Innehållet i inläggen är däremot helt mina egna.
Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.
I samarbete med Nordnet
Att jag gillar indexfonder kommer inte som någon överraskning för den som följt mina investeringar de senaste åren. Man vet vad man får, det vill säga en avkastning som följer index till låga avgifter vilket historiskt visat sig vara en bra strategi.
För närvarande består vår portfölj till runt 45% av indexfonder. I de övriga 55% försöker jag själv välja aktier som jag tror ska ge en bra avkastning till en rimlig risk. På så sätt får jag nöjet att själv försöka göra bra investeringar och ett jämnt flöde av utdelningar men också tack vare indexfonderna en försäkring om jag skulle lyckas mindre bra med valet av aktier under en period. Aktivt förvaltade fonder har jag helt valt bort sedan ett antal år tillbaka.
Vi har de senaste åren blivit bortskämda med gratis indexfonder mot den svenska marknaden och riktigt billiga globalfonder, men det har saknats riktigt billiga indexfonder med lite mer spets. Därför var det kul att se att Nordnet nu lanserar en ny indexfond med inriktning mot teknikbolag. Fonden heter Nordnet Indexfond Teknologi och till låga 0,4% i avgift får man en fond som följer MSCI World Information Technology Index. Ett index som följer över 180 bolag på 23 olika marknader. Största innehav är för närvarande Apple följt av Microsoft. Den årliga avkastningen för detta index har varit ganska precis dubbelt så hög som för det breda MSCI World Index oavsett om vi mäter på 3, 5 eller 10 år. Läs mer om Nordnets nya indexfond Nordnet Indexfond Teknologi här.
Som vanligt finns inga garantier för framtiden, men visst känns det som teknikbolagen kommer fortsätta ha en central roll i den ekonomiska utvecklingen även fortsättningsvis. Det ska i alla fall bli intressant att följa fondens utveckling framåt.
Reklam: Jag har ett samarbete med Nordnet kopplat till min pensionsportfölj som finns på Shareville. Där har jag idag lagt en köporder för denna fond motsvarande några procent av portföljens totala värde. Såväl tankarna i inlägget ovan som mina placeringsbeslut är helt mina egna.
Följ min portfölj på Shareville här. Jag tycker själv att portföljen har gått ganska bra.
Tänk på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida utveckling. De pengar som du placerar i fonden kan både öka och minska i värde. Risken finns att du inte får tillbaka hela det investerade beloppet. Innan du investerar i en fond bör du läsa informationsbroschyren som finns hos fondbolaget och faktabladet på fondens produktsida på nordnet.se.
För sparande i aktier och fonder är det numera självklart för de flesta att välja en ISK eller kapitalförsäkring framför det traditionella aktie- och fondkontot. Detta då man med ISK och kapitalförsäkring betalar en schablonskatt där det räcker med en årlig avkastning på runt 1,5% för att skatten ska bli lägre än att betala 30% skatt på vinsten som med aktie- och fondkonto. Dessutom slipper man deklarera alla affärer om man sparar i en ISK eller kapitalförsäkring.
Vilken av de två man väljer är mest en smaksak. Jag har till exempel valt att ha alla fonder på ISK och alla aktier i kapitalförsäkring. Med ISK kommer skatten en gång om året på vanliga deklarationen medan den i kapitalförsäkring betalas direkt på kontot en gång i kvartalet. Jag tycker det är rätt skönt att sprida ut skatten lite då det för vår portfölj på drygt 10 miljoner skulle bli en skatt på cirka 40 000 kr om det skulle betalas i klump en gång om året. Därav valet att både ha ISK och kapitalförsäkring för vår del.
Även om valet av ISK eller kapitalförsäkring oftast mest är en smaksak så finns det ett undantag. För utländska aktier med utdelning. Där är kapitalförsäkring absolut att föredra. Detta eftersom det förutom den årliga schablonskatten även dras så kallad källskatt på utländska utdelningar. För många länder är den 15% av utdelningen, men flera länder har ännu högre källskatt än så. Exempelvis kan Finland med populära aktier för svenska sparare som Sampo, Fortum, Kone och Nordea nämnas. Här dras hela 35% av utdelningen i källskatt.
Det fina med att äga aktierna i en kapitalförsäkring är försäkringsbolaget där du har din försäkring hjälper till att begära tillbaka källskatten åt dig. Här skiljer det sig åt hur framgångsrika försäkringsbolagen varit på att lyckas få tillbaka källskatten. Bland nätmäklarna sticker Nordnet ut som nyligen meddelade att de även i år lyckats få tillbaka 100% av källskatten. I många fall kan valet av nätmäklare vara mycket av en smaksak som avgörs mycket att tycke och smak, men här handlar det faktiskt om en skillnad i rena pengar. Och rätt mycket pengar i slutänden.
Låt säga att du har 1 miljon kronor i utländska aktier med en direktavkastning på 5% där det dras i genomsnitt 30% källskatt (tex en blandning av bolag från USA och Finland). Då betalar du 15 000 kr om året i källskatt. Lyckas din nätmäklare bara få tillbaka 90% av källskatten försvinner det alltså 1 500 kr eller motsvarande 0,15% av kapitalet om året.
Det kanske inte låter så mycket, men med ränta på ränta så gör 0,15% av kapitalet i årlig skillnad en tydlig effekt på lång sikt. Om vi fortsätter räkna med exemplet 1 miljon kronor i utländska aktier och räknar med en årlig avkastning på 9%. Då blir skillnaden att vi efter 25 år har 7,9 miljoner med all källskatt tillbaka och 7,6 miljoner om 0,15% av kapitalet försvunnit varje år. Det vill säga avbränningen som det innebär att bara få tillbaka 90% av källskatten istället för 100% har kostat oss 300 000 kr. Rätt onödigt!
Jag har konto hos både Avanza och Nordnet och så länge det bara är Nordnet som lyckas få tillbaka 100% av källskatten kommer mina nyinvesteringar i utländska aktier med utdelning uteslutande ske hos Nordnet. Läs mer om kapitalförsäkring hos Nordnet här.
Reklam: Jag har ett betalt samarbete med Nordnet kopplat till mitt pensionssparande som även går att följa via deras plattform Shareville. Innehållet och tankarna i de inlägg jag skriver om Nordnet är dock helt mina egna.
Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.
Under 2020 satte jag av 10% av överskottet i min enskilda firma till mitt pensionssparande på ett IPS-konto hos Nordnet. Det blev en avsättning på runt 20 000 kr. Tanken är som jag skrivit tidigare att jag vet att jag kommer få låg pension eftersom jag slutade jobba heltid som anställd runt 30 år tidigare än normal pensionsålder och att det skulle kunna finnas ett behov av att visa upp en mer normal pension under några år i framtiden. Jag tror även att pengar som jag fritt kan förvalta på aktiemarknaden kommer utvecklas avsevärt bättre än den allmänna pensionen där bara en mindre del i form av PPM kan investeras på börsen, det gör att jag inte bryr mig så mycket om att avsättningen till IPS minskar insättningen till min allmänna pension något. Min pensionsavsättning på 20 000 kr under ett år motsvarar ungefär avsättningen till tjänstepension för en anställd med en lön på 35-40 000 per månad.
Jag kommer fortsätta på precis samma sätt med insättning av 10% av firmans överskott vid varje kvartal även under 2021, även om jag räknar med att det blir lägre belopp än förra året pga mindre jobb. Då insättningarna blir mindre och mindre kommande åren blir avkastningen desto viktigare. Att stoppa in merpartern av pengarna tidigt och sen låta ränta på ränta jobba i 20-30 år blir modellen för min pension jämfört med någon som jobbar fram till 67. I huvudportföljen kommer vi behöva börja plocka ut pengar inom några år medan pensionen kommer få jobba ostört många år till.
Så över till avkastningen för förra året och planerna framåt. Portföljen går att följa i realtid via Shareville för dig som vill se alla detaljer, men här kommer kortversionen:
2020 blev ett bra år för portföljen med en uppgång på lite över 20%. Huvudstrategin är att köpa investmentbolag jag gillar när de har ovanligt hög substansrabatt och sen antingen behålla för evigt om rabatten består eller sälja när rabatten försvunnit. Min förhoppning är att kunna göra ett par sådana köp-sälj under året och att det ska kunna ge mig någon procentenhet högre avkastning än index för portföljen som helhet. Om det inte finns något bolag med ovanligt bra rabatt när jag har pengar tillgängligt så placerar jag de i en indexfond i väntan på nästa läge.
Under 2020 blev det bara en klockren köp-sälj och det var i Svolder som jag gick in successivt i när rabatten under våren steg från 0 till 14%. Här gjorde jag de större köpen när rabatten var över 10% och aktiekursen låg under 100 kr. Någon månad senare var rabatten ersatt av 2% premie och jag sålde allt på kurs runt 140 kr. "Tyvärr" fortsatte premien stiga till över 10% och med facit i hand sålde jag alltså alldeles för tidigt. Pengarna placerades som planerat i svensk indexfond i väntan på nästa läge. Jag återinvesterade lite utdelning och gjorde även ett kvartals insättning när Investor hade 25% rabatt.
Då värderingen av många investmentbolag varit ovanligt hög har jag sen försäljnigen av Svolder bara suttit och väntat på nästa läge i över ett kvartal. Under tiden har jag använt ungefär 10% av portföljen i lite mer kortsiktig handel där jag haft turen att göra några korta inhopp med bra effekt.
2 okt - Köpte Handelsbanken A för 75 kr
24 nov - Sålde Handelsbanken A för 87 kr
24 nov - Köpte Evolution för 647 kr
29 dec - Sålde Evolution för 827 kr
24 nov - Köpte Kindred för 69 kr (aktuell kurs idag runt 110 kr)
Jag har ingen större förhoppning om att kunna fortsätta göra kortsiktiga affärer med så här bra utfall. Så hoppet inför 2021 är främst att hitta nya köplägen i investmentbolagen med bra rabatt. Jag har också exponering mot tillväxtmarknader via en fond som jag hoppas ska kunna slå svenska börsen efter ett sämre 2020.
Du kan följa min IPS-portfölj och se mina kommande köp och sälj hos Nordnet via deras plattform Shareville. Hos Shareville kan du följa olika investerare och få en notifiering i realtid när de gör förändringar i sin portfölj.
Du kan läsa mer om IPS och få svar på de vanligaste frågorna hos Nordnet. OBS! Bara du som antingen har eget företag eller saknar tjänstepension i din anställning ska spara i IPS. Är du vanlig anställd och har tjänstepension på jobbet ska du aldrig spara privat i en IPS då du inte får göra avdrag för ditt sparande och dessutom betala skatt en gång till på pengarna när de plockas ut som pension.
Du som har eget AB (eller jobbar hos en arbetsgivare där du kan påverka företagets tjänstepension) kan kolla in Nordnets erbjudande kring tjänstepension här. Ansökan är helt digital och går att göra på 5 minuter.
......
Reklam: Jag har ett samarbete med Nordnet och Shareville kopplat till min IPS-portfölj. Innehållet i inläggen är däremot helt mitt eget.
Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.
Trots mitt stora intresse för sparande och ekonomi tycker jag alltid det blir rätt rörigt när det kommer till tjänstepensioner. Så även nu.
Bakgrunden är att det under 2019 var det mycket fokus på frågan om flytträtt av tjänstepensioner både i poddar, bloggar och media. Så vitt jag kan förstå kom inte regeringen riktigt i mål med att få till en lösning som upplevdes som tillräcklig av övriga partier. Ändå gick tydligen regeringens förslag igenom och nya regler infördes från 1/1 2020.
För att reda ut vad som egentligen hänt och var vi befinner oss just nu tog jag kontakt med Frida Bratt Sparekonom på Nordnet som är en av de som varit mest aktiv i debatten kring flytträtt av tjänstepensioner.
Hej Frida och tack för att du tar dig tid att svara på mina frågor. Om vi börjar med förslaget som regeringen presenterade i höstas som övriga partier inte var helt imponerade av. Hur såg förslaget ut och varför gick det inte igenom i riksdagen?
Förslaget som presenterades av regeringen gick ut på att pensionsbolag skulle tillåtas ta ut en avgift som motsvarar dels den administrativa kostnaden för en flytt, men också den så kallade anskaffningskostnaden i upp till 10 år. Med anskaffningskostnad menas på ren svenska de provisioner pensionsbolaget betalat ut till exempelvis förmedlare, för att få spararen som kund. Förslaget från regeringen var anmärkningsvärt av flera anledningar. Dels utgick man helt från branschens perspektiv, där pensionsbolag alltså tilläts vältra över kostnader för de provisioner man betalat ut på eget bevåg, på spararen. Ett helt felaktigt perspektiv, vilket flera partier sedan höll med om. Anmärkningsvärt var också att det ursprungliga förslaget, det som gick ut på remissrunda till pensionsbolagen, föreslog att dessa anskaffningskostnader skulle få tas ut i fem år. Men pensionsbolagen sparkade bakut och krävde 10 år – varpå regeringen alltså ändrade sig. Slutligen föreslog man detta med motiveringen att man måste skydda kvarvarande sparare. Men kvarvarande sparare drabbas inte av flyttar från en fondförsäkring, bara i en traditionell livförsäkring. En stor brist med förslaget var alltså att man inte gjorde skillnad mellan traditionell livförsäkring och fondförsäkring, trots att förutsättningarna för flytt ser helt olika ut.
Det här är svåra frågor som kräver ett intresse och att man orkar sätta sig in i problemet. Vi upplevde att regeringen ville göra rätt, men att inflytandet från de stora pensionsjättarna blivit för stort. Som tur var fick vi övriga partier förutom de i regeringen att lyssna och förstå problemet med förslaget.
Men trots att riksdagen gav regeringen bakläxa så infördes nya reglerna enligt förslaget ovan från 1/1 i år? Varför då?
Därför att det innehöll andra skatterättsliga delar som man behövde få på plats. Och istället för att förslaget kastades helt i papperskorgen ansåg man att processen blir mer effektiv om man inför förslaget i sin helhet med krav på att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag som gäller just delen om avgifter. Jag tror det var ett bra beslut. I flera fall kan man se att flyttavgifterna faktiskt har blivit lägre till följd av den nya lagen, även om det finns undantag. Folksam lyckades exempelvis höja avgiften med hänvisning till den nya lagen (men backade sedan media påpekat detta). Det är tydligt att lagstiftningen inte är tillräcklig, och därför är det bra att den bara infördes med kravet på betydligt skarpare skrivning kring avgifterna.
Hur ser planen ut framåt både vad gäller tidsplan och innehåll i nya och skarpare regler som underlättar flytten för spararna?
Regeringen har absolut agerat skyndsamt i detta och har återkommit med ett nytt skarpare förslag, som innebär att en flytt av en fondförsäkring ska kosta max 0,0127 prisbasbelopp, vilket motsvarar 600 kr för 2020. Ett bra förslag! Förslaget har gått ut på remiss nu och har som väntat kritiserats av jättarna i branschen. De största bolagen gick under den värsta coronakrisen till och med ihop och försökte få Per Bolund att fördröja införandet med hänvisning till coronakrisen. Vad den nu har med lägre avgifter för pensionsflyttar att göra. Jag hoppas och tror att vi kan få de skarpare reglerna till årsskiftet.
Ni på Nordnet presenterade i höstas ett förslag som ni kallade 500:2 metoden. Hur långt bort är det att ett sådant förslag skulle bli verklighet?
Med 500:2 menar vi 500 kronor för en flytt av en fondförsäkring som max ska ta 2 månader. Nu valde regeringen att koppla avgiften till ett prisbasbelopp, och det landade på 600 kronor. Det är ett bra förslag, som alltså ligger nära vårt eget. Poängen är att avgiften ska vara tydlig och transparent för spararen. Och dessutom ha en koppling till det administrativa arbete som krävs för en flytt. Någon regel om maxtid för flytt finns dock inte med i förslaget. Där önskar vi på Nordnet att man satte en maxtid samt vidtog åtgärder för att minska krånglet som sparare upplever runt en flytt; så som underskrift från före detta arbetsgivare. Vi tycker också att lagstiftaren bör initiera en branschportal genom vilken flyttar kan administreras. Dessutom tycker vi att försäkringar tecknade före 2007 också ska omfattas, vilket inte finns med i förslaget. Men FI har fått i uppgift att titta på frågan, och det är positivt.
Hur kan det vara en så komplicerad fråga att spararen ska få flytta sina egna pensionspengar? Vad använder de stora pensionsbolagen som givetvis är emot flytträtten för argument?
Inlåsta sparare är kassakor. Det är enorma summor varje år som sparare måste betala för sin fondförsäkring exempelvis i sin icke-kollektivavtalade tjänstepension, närmare bestämt 2,6 miljarder kronor per år, enligt en uträkning vi gjort. När inlåsta sparare kan flytta från dåliga villkor måste pensionsjättarna konkurrera med bra villkor snarare än inlåsning, och givetvis kan det drabba intjäningen. Men det ska ju inte spararna straffas för.
Argumentet som förs fram av pensionsjättarna är att kvarvarande sparare kan drabbas vid flyttar, och att man månar om de sparare som väljer att stanna. Det är ett sätt att förvirra och förvilla i debatten. I traditionell livförsäkring kan kvarvarande sparare drabbas vid flytt. Men i fondförsäkring finns ingen sådan mekanism. Och det är ju en förändring av villkoren för flytt av just fondförsäkring som vi drivit och som frågan gäller.
Så vitt jag kan förstå gäller inget av ovanstående oss som har kollektivavtalad tjänstepension. Varför är inte denna grupp, som väl ändå är i majoritet, inte inblandad i debatten om flytträtt av tjänstepension?
Därför att flytträtten fungerar inom kollektivavtalen. Här förekommer inte de uppblåsta procentuella avgifterna, utan det är fasta låga avgifter för flytt, vilka har förhandlats fram av de valcentraler som finns inom kollektivavtalen. Och inom försäkringarna är det också låga nedpressade avgifter. Sedan är det ju så att flytträtten inom kollektivavtalen i sig är begränsad – du kan ju bara flytta till de upphandlade alternativen. Men det är en annan diskussion. Kollektivavtalad tjänstepension har generellt låga avgifter och schyssta villkor. Det är utanför kollektivavtalen som behovet av en rejäl reform för att sänka flyttavgifterna är akut.
Reklam: Intervjun är en del av ett samarbete med Nordnet där jag också sparar till min pension via en IPS. Tyvärr kan jag inte flytta min tjänstepension till Nordnet då jag under mina år som anställd hade kollektivavtalad tjänstepension. Vill du kolla om du kan flytta din Tjänstepension och sluta vara en kassako för pensionsjättarna så gör du det här.
Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.